Jag och Andreas Slätt i Arvikapartiet fick kritik från ledaren i Arvika nyheter för att vi hade bemött en helt anonym insändare med ett dåligt språk, i replik till den anonyme som skrev insändaren med dåligt språk i riktning mot Arvikapartiet. Det var dåligt av oss att vi i stridens hetta sänkte vår nivå vid detta tillfälle. Vi skrev därför en insändare där vi framförde vår ursäkt för vårt sätt att skriva och förklarade varför vi svarade på sättet vi gjorde. Till saken hör att flera hörde av sig och sa att det var bra att vi svarade så till en person som gömmer sig bakom anonymitet eftersom denne inte skulle ha skrivit insändaren på samma sätt om den behövt stå med sitt riktiga namn osv. Dock tycker jag att man inte ska sänka sin nivå oavsett vem som står bakom insändaren, så vi får dra lärdom av händelsen.

Det är många i ”toppen” i Arvikastyret som vill sänka oss då de ser oss som ett hot och vill åt oss på olika sätt. Det är ett bra tecken att man är på god väg. Vi hoppas folkflertalet ser detta och även ser att vi alltid sätter kärnverksamheten först. Att vi alltid sätter våra undersköterskor, ledsagare, gruppboendepersonal, hemtjänstarbetare osv i första rummet före fifflande höga tjänstemän med fantasilöner i kommunhuset. Ser man inte detta än hoppas vi att de kommer att göra det då de ser vilka förslag vi lägger fram och vad vi strävar efter.

Kan också tillägga att hade jag själv tänkt på ”god ton” när jag avslöjade hela kommunens försummelse mot flera hårt drabbade i överförmyndarnämnden hade denna verksamhet inte på långa vägar varit så bra som den är idag. Allt hade bara fortsätt, kanske med någon mindre förbättring men de drabbade hade knappast fått någon hjälp och upprättelse. Det fanns ju flera som hade förlorat upp emot en miljon kronor och detta var dessutom godkänt från kommunen. Varje år. Det är alltså inte någon god ton som är avgörande för ett resultat. En god politik handlar om vad man faktiskt ser och börjar med att berätta som det är.

Ordspråk som hade passat i sammanhanget: ”Alla stora politiska åtgärder innebär att man säger rent ut som det är och börjar med det.”    

Maria Carlsson i Arvikapartiet hoppade av styrelsen då hon inte kunde stå bakom insändaren. Har full respekt för hennes beslut, men det var trots allt bara en insändare som blivit fel och inget allvarligare än så och därför blev jag mycket förvånad. Jag skrev till henne att jag skulle kontakta henne under kvällen och prata om saken men innan jag hann göra detta ringde Arvika nyheter upp och ställde frågor om att Maria hoppat av Arvikapartiet. Så hade väl inte jag gjort i en avhoppssituation kan jag väl villigt erkänna men det är upp till var och en hur man avslutar saker.              

Den som i stället vill se närmare på visioner och idéer i vårt partiprogram kan gå in på den här länken: https://www.arvikapartiet.se/var-politik/

Fråga

Fick också en intressant fråga vilka jag röstat på tidigare, i så väl kommun som i riksdagen?

Det har varit varierande. Röstade på Socialdemokraterna i många år både i riksdagsvalet och i kommunvalet. Är uppväxt i en arbetarfamilj och hela familjen röstade på Socialdemokraterna sedan Tage Erlanders tid. När jag går tillbaka i tiden och ser på politik tycker jag gamla (inte NYA) sortens centerparti med ”håll gränsen” Fälldin hade mycket bra när det gäller landsbygden.

När jag började få rösta var det Claes Pettersson (S) som jag röstade på i kommunvalet, han hade sina brister som alla andra men tyckte han var handlingskraftig och rejäl. I senaste valet röstade jag Vänsterpartiet i Arvika då de hade en f.d. löpare/idrottare på sin lista och Moderaterna i riksdagen, eftersom de har Pål Jonsson – försvarsvänlig politiker från Arvika.