ADVENTURE

Mod, solidaritet och gränslös vänskap.

Östen Nilson i Arvika är en av de människor som i den lokala historien står som en symbol för mod, solidaritet och gränslös vänskap. Med risker för sitt eget liv hjälpte han Norge under de mörkaste åren. För en tid sedan var jag med om ett varmt och berörande ögonblick på Nertomta, när sonen till Östen, Rolf Nilson och hans kusiner kom på besök. Rolf önskade att jag skulle föra vidare Östens medalj – den han tilldelades av Kompani Linge efter krigsslutet. Kompani Linge, officiellt benämnt Norwegian Independent Company No. 1, bildades 1941 av brittiska Special Operations Executive (SOE) och samlade några av de mest avgörande motståndsmännen i kampen mot nazismen. Att hålla denna medalj i händerna var en stor ära som gjorde mig djupt överväldigad.

Ett ovärderligt erkännande från Kompani Linge för Östen Nilson

Kompani Linges medalj var inte en officiell statlig utmärkelse från Norge efter kriget – till skillnad från exempelvis statliga ordnar och medaljer som delades ut enligt formella kriterier och förteckningar. Denna medalj hade i stället sin tyngd i vem som gav den: motståndsrörelsens elitstyrka, Kompani Linge (Norwegian Independent Company No. 1), utbildad inom brittiska SOE. Att få en sådan hedersbetygelse innebar att mottagaren hade gjort påtagliga och betrodda insatser för den praktiska motståndsverksamheten—kuriruppdrag, samband, materieltransporter, underrättelseinhämtning och stöd till sabotageoperationer.

För Östen Nilson är Linge-medaljen därför ett direkt erkännande från dem som visste bäst vad hans insatser betydde. Den markerade att Östen inte enbart var en välvillig stödperson vid gränsen, utan en nyckelfigur vars arbete var avgörande för att logistik, kontakter och uppdrag faktiskt skulle fungera under tryck, i hemlighet och under ständig risk. Även om medaljen inte följde den officiella statens ordningars hierarki, bar den en annan sorts auktoritet—den kollegiala, professionella och moraliska—som i motståndskretsar vägde minst lika tungt. Den berättar att Östen åtnjöt förtroende på högsta nivå, att hans insatser var verifierade i praktiken, och att han betraktades som pålitlig, modig och handlingskraftig när det verkligen gällde. I den meningen blir medaljen ett historiskt vittnesbörd – ett bevis på hur centralt hans bidrag var för kampen mot nazismen, sett inifrån rörelsen själv. Att denna heder just kom från Kompani Linge förstärker betydelsen. Gruppen var navet för många norska specialoperationer och samarbeten över gränsen. En utmärkelse från dem var sällsynt, personlig och grundad i konkret erfarenhet—ett kvitto på att Östen Nilson gjorde skillnad, i den farliga, vardagliga verklighet som motståndet levde i. Med allt detta i åtanke framstår det som att av de utmärkelser Östen mottog, är det inte förvånande om det var denna medalj som Östen själv satte allra högst värde på – därför att den kom från hans egna kamrater i motståndsrörelsen, de som bäst visste vilken betydelse hans insatser verkligen hade.

Norska dekorationer (officiella)

Detta är en översikt över norska utmärkelser och deras inbördes rangordning, fastställd genom kunglig resolution den 11 juni 1943 med senare tillägg, senast 17 januari 2016.

1. Krigskorset med sverd
2. Medaljen for borgerdåd
3. Den Kongelige Norske St. Olavs Orden
4. Den Kongelige Norske Fortjenstorden
5. Haakon VIIs frihetskors
6. St. Olavsmedaljen med ekegren
7. Medaljen for edel dåd i gull
8. Kongens fortjenstmedalje i gull
9. St. Olavsmedaljen
10. Krigsmedaljen
11. Kongens fortjenstmedalje
12. Forsvarets medalje for edel dåd
13. Haakon VIIs frihetsmedalje
14. Medaljen for edel dåd i sølv
15. Medaljen for redningsdåd til sjøs
16. Nansenmedaljen for fremragende forskning
17. Politiets hederskors*
18. Sivilforsvarets hederskors*
19. Forsvarets hederskors *
20. Forsvarsmedaljen med laurbærgren
21. Politimedaljen med laurbærgren
22. Sivilforsvarsmedaljen med laurbærgren
23. Deltagermedaljen 9. april 1940 – 8. mai 1945
24. Fortjenstmedaljen for Heimevernet/ Hæren/ Sjøforsvaret/ Luftforsvaret/ Etteretningstjenesten
25. Den norske koreamedaljen
26. Maudheimmedaljen
27. Antarktismedaljen
28. H.M. Kongens erindringsmedalje i gull
29. Kongehusets 100-årsmedalje
30. Haakon VIIs minnemedalje 1. oktober 1957
31. Haakon VIIs jubileumsmedalje 1905-1930
32. Haakon VIIs jubileumsmedalje 1905-1955
33. Haakon VIIs 70-årsmedalje
34. Haakon VIIs 100-årsmedalje
35. Olav Vs minnemedalje 30. januar 1991
36. Olav Vs jubileumsmedalje 1957 – 1982
37. Olav Vs 100-årsmedalje
38. Kong Harald Vs jubileumsmedalje 1991-2016
39. H.M. Kongens erindringsmedalje i sølv
40. Forsvarsmedaljen
41. Politimedaljen
42. Sivilforsvarsmedaljen
43. Forsvarets medalje for sårede i strid
44. Forsvarets medalje for internasjonale operasjoner
45. Politiets medalje for internasjonal tjeneste
46. Sivilforsvarets medalje for internasjonal tjeneste
47. Forsvarets innsatsmedalje
48. Forsvarets operasjonsmedalje
49. Forsvarets vernedyktighetsmedalje

Vem var Östen?

Östen föddes i Motala men växte upp i Arvika. Han arbetade på Jordbrukarbankens lokalkontor i staden fram till mitten av 1950-talet, då han utsågs till bankchef i Tranås. I Arvika var han djupt rotad i föreningslivet, inte minst genom Arvika Idrottssällskap (AIS). Via idrottslivet, skyttet och jakten fick han ett stort norskt kontaktnät – ett nät som skulle bli avgörande våren 1940.

April 1940

Redan i april 1940, när Nazi-Tyskland invaderade Norge, fick Östen, som då arbetade vid Jordbrukarbankens lokalkontor i Arvika ett uppdrag, han och några vänner (Oskar Andersson och Sten Johansson) lastade en bil full med ammunition (6,5 x 55 mm – ca 10 000 patroner) från Norma Projektilfabrik och körde över till det norska motståndet i Kongsvingerområdet, via Lekvattnet. Detta var bara början. Östens insatser under krigsåren gick långt bortom detta; han organiserade kurirtrafik, tog fram kartor och ritade in kurirleder, förmedla transporter – allt från sitt hem och via Sveders Herrekipering, där han samverkade tillsammans med Helmer Sveder. Tillsammans utgjorde de hjärtat i en avancerad motståndsverksamhet/underrättelsesektion från Arvika med stöd av SOE.

Fru Karin bar ett ovärderligt ansvar under svåra förhållanden. Trots att hon var gravid och hade lille Leif, född 1939, samt ett barn till på väg, Rolf som föddes 1942, såg hon alltid till att kurirer som gav sig av från deras hem var väl förberedda. Hon såg till att de hade mat, kläder och andra förnödenheter som behövdes för de ofta långa och riskfyllda färderna genom gränstrakterna. Tack vare hennes omsorg och noggrannhet kunde motståndsmännen stå emot både väder och vind under sina svåra uppdrag. Hennes hem blev en trygg fristad för många norrmän som kämpade för friheten i hemlandet.

Arne ”i Körstan” Nilsson i Gunnarskog spelade en viktig roll under kriget. På uppdrag från Östen transporterade han kurirer mellan gränsen och Arvika, vilket var en livsviktig länk i det hemliga nätverket som förband motståndsrörelsen i Norge med stödpersoner i Sverige. Arnes insatser med att smidigt och säkert föra fram kurirerna i sin ”droska” var avgörande för att upprätthålla kommunikationen och förnödenhetsflödet under hela ockupationstiden. Arne var även vår busschaufför under 1980- och 1990-talen, och hans insatser under kriget är en viktig del av historien i området. Tack vare hans lojalitet kunde många hemliga transporter genomföras säkert under ockupationstiden.

Karin och Arne var några av de personer vars insatser gjorde att motståndet kunde fungera trots den hårda krigssituationen.

Hemlig vapensmuggling vid Häljeboda

Under besöket av Rolf och hans kusiner framkom nya, viktiga pusselbitar om hur det hemliga arbetet vid gränsen gick till under krigsåren. De berättade att Östens bror Allan var involverad i vapensmuggling i Häljebodatrakten. Flera gånger körde han, tillsammans med andra förtrogna, med bil över gränsen nära Häljeboda för att föra in vapen och ammunition till norska motståndsrörelsen.

Är säker på att Östen själv också deltog i dessa riskfyllda transporter, åtminstone stod han för planeringen. Han kanske är den Arvikabo som närmast var en professionell ”underrättelseman” under krigsåren. Som ”spindeln i nätet” i den så kallade Arvikagruppen hade han ett övergripande ansvar för att samordna insatserna, hålla kontakt med norska mottagare och välja rätt tidpunkt i övrig kurirverksamhet och med tanke på allt detta är min analys gällande hans roll självklar.

Transporterna valdes dessutom med största noggrannhet och genomfördes (oftast) på tisdagar – ett medvetet val, eftersom de tyska gränsvakterna då brukade samlas för filmvisning, troligen på biografen i Brødbøl i Austmarka. Denna detalj visar hur ett minutiöst och högkvalificerat underrättelsearbete låg till grund för varje körning och stärker bilden om Östens medverkan. Häljeboda och de kringliggande skogarna var en knutpunkt för smuggelvägar under ockupationsåren. Att Allan och hans följeslagare lyckades passera gränsen gång på gång, ofta med tung last och under ständig risk för att bli avslöjade, vittnar både om deras mod och den höga disciplin som präglade motståndsarbetet i ”vårt” område.

Mod och beslutsamhet

Lokalhistoria i all ära — det krävs modiga handlingar för att förändra någons öde. Dessa Arvikabor var tillsammans med familjen Grundel några av de mest betydelsefulla för norrmännen under dessa mörka år. I mina efterforskningar ser jag att det finns saker som tyder på att dessa båda motståndscentraler i Arvika började samverka under senare delen av kriget. När det kommer uniformerade och fullutrustade norrmän och övernattade hos familjen Grundel under 1944 så var dessa med största sannolikhet från SOE-linjen.

Samtidigt fanns det andra som valde att samarbeta med nazisterna, och gick deras ärenden!

_{Urklipp från artikel ”Östen Nilsson – Ett svenskt trumfkort för Norge”}

Efter kriget hyllades Östens insatser med flera utmärkelser; Haakon VII:s Frihetskors (tilldelat 13 september 1946), en graverad pokal från norska legationen – och dessutom ett fint vapen, en amerikansk M1-karbin, som minne från norrmännen. En norsk motståndsvän sammanfattade det: ”För min del var du lika god norsk som någon av oss.”

Norska legationen avd D

Norska legationens avdelning D i Stockholm under Tysklands ockupation av Norge var en särskild organisatorisk enhet inom den norska diplomatiska representationen i Sverige. Syftet var att stödja och samordna motståndsverksamhet, underrättelsearbete samt hjälpa norska flyktingar och motståndsmän som tagit sig över gränsen. Legationen fungerade som en livsviktig förbindelselänk mellan exilregeringen och motståndsrörelsen i Norge, särskilt genom kurir- och underrättelsekanaler mellan Stockholm och London. Trots vissa lokala och organisatoriska skillnader gällande självständighet och egna initiativ utgjorde avdelning D i praktiken exilregeringens främsta verkställande organ i Sverige för samordning av motstånd, flyktinghjälp och kommunikation med både norska hemmafronten och de allierade.

Efterord

Det finns fler namn och fler trådar i denna historia – gömställen, skogsstigar och köksbord där beslut fattades. Men kärnan är enkel; Östen och Karin Nilson var några av de som gjorde Arvika till en trygg hamn för Norges frihetskamp. De band samman människor, platser och hopp – och höll linjen levande ända tills den inte längre behövdes.

Minnet av Östen och andra modiga Arvikabor som stod på frihetens sida lever vidare. 🌹

Några medlemmarna i Kompani Linge:

Martin Linge

Martin Linge ledde Kompani Linge och gav sitt namn åt enheten. Han deltog personligen i sabotageaktioner, bland annat ett lyckad rädd i Lofoten 1941. Linge stupade under Måløy-raiden julen samma år.

Gunnar Sønsteby

Gunnar Sønsteby, även kallad ”Kjakan”, eller Nr 24 blev senare ledare för den legendariska sabotörsgruppen Oslogjengen och genomförde många viktiga aktioner mot tyska mål i Oslo. Han var Norges högst dekorerade motståndsman. Ytterst ansvarig för SOE-linjen som gick genom Östen Nilson och Sveders Herrekipering. Hör Helmer Sveder berättar om Gunnar här:  

Bjarne Holth-Larsen

SOE-agent, kurir och medlem av Kompani Linge.En norsk agent/kurir som opererade flitigt över norsk-svenska gränsen i västra Värmland. God vän med norsk-svenske vapenbrodern Allan Mann. Flydde till England, fick utbildning hos Kompani Linge och blev instruktör för Milorg. Bjarne var med i uppbyggnaden av kurirrutten från Oslo via Kongsvinger och Åbogen, genom gränsområdet i Gunnarskog och Arvika hela vägen till Stockholm. Han gjorde 47 gränspassager under ockupationen, hjälpte till att leverera vapen, radiosändare och illegala tidningar, och organiserade flyktingtrafik och sabotage tillsammans med svenska motståndsvänner. Betydelsefull vänskap knöts mellan honom, Östen Nilson och Helmer Sveder i Arvika – som han alltid sade att han aldrig klarat sina uppdrag utan deras hjälp.  

Einar Judén

Aktiv motståndsman, kurir över Sönstebys Arvika-linje genom Sveder och Östen. Tränad till commandosoldat i Skottland (”Kompani Linge”). Mycket duktig skidåkare och orienterare. Smugglade med Östen Nilsons hjälp över nästan 1 miljon kronor (ett värde av ca 26–30 miljoner kronor idag) till norska motståndsrörelsen. Greps en kväll av svensk gränsförsvarspatrull i närheten av Håkerudtomta/Håvildsrudsätra (Häljeboda) när han skulle över. Kan ha varit min farfars 18. Gränsförsvarskompaniet som grep honom (tänk om det var farfar) då de verkade i detta område. Utvisades därefter till England och kompani Linge.  

Rasmus Tvinnereim

Medlem i Kompani Linge, kurir i samma linje som Einar och Bjarne och SOE-agent. Greps av polis i Arvika när han köpte choklad. Utvisades till England.  

Max Manus

Max Manus var en norsk motståndsman och löjtnant i Kompani Linge. Han är kanske mest känd för sin roll i ”Oslogänget”, där han deltog i flera stora sabotageaktioner mot den tyska ockupationsmakten. Max mest kända insats är troligen sprängningen av trupptransportfartyget DS Donau i Oslo hamn i januari 1945 – det skepp som transporterat hundratals norska judar till koncentrationsläger. Sabotageoperationen utfördes tillsammans med Roy Nielsen. Max använde både SOE-linjen genom Arvika och familjen Grundels linje.

Allan Mann

Allan Mann hade starka kopplingar till Arvika. Efter finska vinterkriget och hans deltagande i norska strider mot tyskarna 1940, arbetade han som kurir och spion (SOE) med knytning till motståndsrörelsen. Under kriget genomförde Allan Mann hela 52 gränsövergångar mellan Sverige och det ockuperade Norge, varav många utgick från Arvika via Sveders eller Östen Nilson. Allan Mann blev senare en uppskattad instruktör inom fysisk träning och närstrid och utvecklade träningsprogram som använts av bland annat (BRAK) Försvarsmakten och polis- och brandkårer. Han engagerade sig även i att hedrande minnen över svenska krigsveteraner, och medverkade till ett minnesmärke i Oslo över de svenskar som stupade i tjänst för Norge under kriget.

Knut Haukelid

Knut Haukelid var en av Norges mest kända motståndsmän under andra världskriget. Han var medlem i Kompani Linge och spelade en avgörande roll i tungvattenaktionen mot Norsk Hydros anläggning i Rjukan 1943, en insats som syftade till att stoppa Nazitysklands försök att utveckla atombomb. Haukelid ledde också operationen där färjan med tungt vatten sänktes på Tinnsjön i februari 1944. Efter kriget gjorde han militär karriär och blev bland annat överstelöjtnant och chef för hemvärnet i Oslo. Hans insatser har uppmärksammats i både böcker och filmer, bland annat som inspiration för karaktären Knut Straud i den kända filmen “Hjältarna från Telemarken” (1965). God vän med svenske Allan Mann.

Joachim Rønneberg

Joachim Rønneberg ledde den berömda tungvattenoperationen mot fabriken i Vemork vid Rjukan 1943, vilket hindrade tyskarnas kärnvapenplaner. Han utförde även andra sabotageuppdrag. Reträttvägen gick till Värmland. Fem sabotörer med Joachim Rønneberg i spetsen kom den 19 mars 1943 in vid gränsröse 106 i norra Värmland, grävde ner sina vapen och övernattade (Uggleheden, Höljes), anmälde sig under falska namn hos en landsfiskal som ”civila” flyktingar, fick enkel biljett till Vingåker och Kjesäter, där de passerade genom ”gräddfilen” för VIPs, kom till Stockholm och flög från Bromma till Skottland – hela vägen under sina falska namn från Rjukan. (Källa: Anders Johansson). En del av sprängmedlet som användes vid aktionerna vid Rjukan förvarades en tid i familjen Grundels hem i Rosendal, då några sabotörer kommit släpande med det i en stor väska.

Knut Haugland

Knut Haugland deltog också i tungvattenaktionen som radiotelegrafist. Han bidrog starkt till sabotagets genomförande och överlevde kriget. Efteråt blev han museichef och deltog i bland annat Kon-Tiki-expeditionen.

Jan Baalsrud

Jan Baalsrud överlevde ett dramatiskt sabotageuppdrag i Nordnorge, där han ensam lyckades fly till Sverige efter en strapatsrik flykt över fjäll och is, vilket gjort honom till legend. Han var sedan instruktör i Kompani Linge.

Edvard Tallaksen

Edvard Tallaksen var aktiv i Oslogjengen, deltog i många sabotageaktioner och tog sitt liv efter att ha blivit tillfångatagen, för att skydda sina kamrater.

Fler framträdande namn

• Hans Storhaug – deltog i flera sabotageuppdrag.
• Gregers Gram – känd motståndsman och sabotör.
• Sverre K. Andersen – etablerade en hemlig radiosändare och skickade viktig information till de allierade under hela kriget.

Flera av dessa personer tillhörde den absoluta kärnan av norskt motstånd och bidrog avgörande till sabotage, underrättelseverksamhet i det ockuperade Norge under andra världskriget.

Källförteckning:

1. Vapenbröder på återträff vid svensk-norska gränsen. 🇸🇪 🇳🇴 (2024-09-18): Vapenbröder på återträff vid svensk-norska gränsen. 🇸🇪 🇳🇴 – ADVENTURE
2. Enhälligt bifall i kommunfullmäktige till motionen om minnesplakett för Arvikas motståndsmän (2024-03-03): https://blogg.l-ogaverth.com/2024/03/03/enhalligt-bifall-i-kommunfullmaktige-till-motionen-om-minnesplakett-for-arvikas-motstandsman/
3. Lista över krigsmedaljer 1940–1945: https://no.wikipedia.org/wiki/Liste_over_norske_krigsmedaljer_1940%E2%80%931945
4. Lista över tilldelningar av Haakon VIIs Frihetskors: https://no.wikipedia.org/wiki/Liste_over_tildelinger_av_Haakon_VIIs_Frihetskors
5. Norwegian Independent Company No. 1 (NORIC 1). (Kompani Linge): https://sv.wikipedia.org/wiki/Kompani_Linge
6. Sveriges Radio Värmland ”Kommunen sätter upp skylt – leder till hemligt turistmål”
7. Motion om att sätta upp en minnesplakett vid Sveders herr – som fungerade som en motståndscentral när nazisterna ockuperade Norge.
8. Johansson, Anders. De glömda agenterna: Norsk-svenska vapenbröder mot Nazi-Tyskland. Utgiven 2010.
9. Richardsson, Gunnar. Beundran och fruktan Sverige inför Tyskland 1940-1942. Utgiven 1996.
10. Haganæs, Jul. Kurér for frihet. Historien om Bjarne Holth-Larsen. Utgiven 1986.
11. Thynander, Thomas. Allan Mann : svensken som stred mot Hitler och Stalin. Utgiven: 2023.
12. L-O Gävert. Blogg Adventure 2024-11-09 NR:24: Filmen om ett av de viktigaste och mest unika liven i Norges historia – ADVENTURE
13. Bjarne Holth-Larsen berättar om Kurirtjänsten för SOE, Östen Nilsson, Helmer Sveder, Arne Nilsson och ”mor” Nilsson: arvikapartiet.se/Dokument/Bjarne Holth Larsen (Kompani Linge) berättar om kurertjänsten med Arne och Mor Nilsson Östen Nilsson Helmer Sveder.m4a