Kjell och Gjermund Nygårdseter samt Tor Solbergseter berättar om Vingersruta, ”flyktingrutan” som gick från Kongsvinger till Sverige under andra världskriget. Video av Martin Høgberget (2020).

Vingersruta var en många flyktvägar som användes under andra världskriget för att smuggla människor från det nazistockuperade Norge till det neutrala Sverige. Denna specifika rutt från Kongsvinger i Norge till Sverige som användes både för kurirtrafik och flyktinghjälp var i drift från sommaren 1942 fram till krigets slut 1945. Vingersruta gick från Kongsvinger, Langtjernet, Tangen, Trosholmen, vidare till Lebiko, Kissalamp eller Mitandersfors. Flyktingarna fick hjälp av lokala ”grenseloser”/guider som, trots riskerna för sitt eget liv, hjälpte de förföljda att hitta skydd och frihet. Vingersruta ansågs som en av de säkraste flyktinglederna i det här området under kriget. Ingen flykting, eller lots blev anhållna de tre åren rutan var i drift.

Karta Vingersruta

Grenselos på Vingersruta – Einar Solbergseter

Einar Solbergseter (1921-2011), far till Tor Solbergseter från Austmarka som jag känner genom orienteringen var en av grenseloserna på Vingersruta. Einar kom att bli en central person i verksamheten som påbörjades när han bara var 18 år gammal. När judeförföljelsen blev intensiv i Norge 1942 blev Vingersruta mer etablerad och fler flyktingar kom denna väg. Innan 1942 var det ett mindre antal flyktingar som hade kommit denna väg, där Einar rodde flyktingarna över den stora sjön Mökeren. Från Tangen gick de till en vik som kallades ”flyktingevika”, varifrån de rodde över sjön till Trosholmen på andra sidan. Det var ca en halvmil att ro.

Bröderna Henry och Einar Solbergseter var grenseloser för många flyktningar under kriget. Foto: Privat

Det var många judar som uppsökte Tangen och de hade oftast med sig ett lösen/kodord som löd: ”Vi skal hilse fra Magnhild”. Einar och de andra visste inte vem denna Magnhild kunde vara och det undrade de över i många år, men 1995 så fick mysteriet sin lösning när det var kalas på Tusssevangen och Magnhild var där (om detta berättas i filmen). Einar och hans bror Henry var grenseloser, och då oftast från Langtjernet, över till Ursberget, Benedikstorpet, Nygårdseter, Mengen till Fjörsundstangen. Därefter båt över sjön Mökern. På vintern gick oftast turerna med skidor och då gick vägen om Sikåleit, Varalden, förbi Larbekken och till Mitandersfors. Fjädringsmannen i Mitandersfors, Oskar Solberg, var kontaktman och där överlät de flytingarna till honom. Det största följet med flyktingar som de hjälpte på en tur var 28 personer.

”Tysta Norjeshjälpen” – materialrute

Vingersruta kom också in i en ”materialrute” som gick motsatt vägen från Kissalamp på svenska sidan gränsen, och materialet som ofta var packat i lådor skulle vidare in i Norge. Det mesta av materialet skulle transporteras till ”gutta på skauen” i Nordmarka. Exempelvis kunde en låda väga 55 kg, och innehöll stora batterier till radiosändare. Just radiosändare/mottagare smugglade Einar flera stycken med sig från Sverige.

Tyskarna patrullerade vägarna med motorcyklar, eller vanliga cyklar. Det fanns en tysk vaktstyrka vid Öiermoen och vid samvikelaget på Austmarka. En natt som Einar hade varit på uppdrag till Kissalamp på svenska sidan och hämtat lådor och en del brev så kom han hem sent och han låg därför kvar i sängen ett tag på morgonen. När han vaknade och kom ut i gången på förmiddagen satt tre tyskar där. ”Hast du mange drenge?” sa en tysk. Antagligen trodde tyskarna att de hade många drängar på gården då Einar kunde ligga och sova så länge på morgonen.

Vingersruta 1942-1945

Grenselos fick själv fly till Sverige

I februari 1945 får chefen för Vingersruta, Lauritz Nygårdseter, besked från legationen i Stockholm om att han är i farozonen och måste rymma över till Sverige. Lauritz blev kvar i Sverige tills freden kom. Flyktingrutan stoppade på så sätt upp, men materialrutan fortsatte att fungera. Einar och Henry Solbergseter, Martin Björndalen och Kjell Björndalen var med i materialrutan där de transporterade material och förnödenheter från Kissalamp. Det blev utlovat att de skulle få betalt för arbetet de utförde. Legationen i Stockholm skulle tillse detta men de fick aldrig några pengar. Einar och de andra utförde sina insatser av helt andra grunder än pengar, men kanske tog någon dessa pengar som skulle till dem som verkligen utförde arbetet på plats?

Alla lotsarna på Vingersruta gjorde otroligt viktiga insatser för många människor. Gårdarna till tre familjer på Austmarka blev räddningscentraler. Under de tre åren ruta var i drift fördes mer än 1000 personer i säkerhets längst den här vägen. Flera av de som tog sig över kom med i Polititroppene i Sverige, en medvetet vilseledande beteckning på de norska arméförband som uppsattes i Sverige under andra världskriget. En annan som tog sig över till Sverige den här vägen var SOE-agenten, Gunnar Sønsteby (Nr.24).

Einar Solbergseter fick 50 år (1995) efter kriget krigdeltagarmedaljen. Försvarsmedaljen hade han sen tidigare. Familjerna fick också priset; ”Righteous Among the Nations” för insatserna 2015. Karl Trosholmen blev hedrad med en minnesplatta i Israel och man har där även planterat träd som tack för de norska grenselosernas insatser.

Källförteckning

  1. Over grensa : i flyktningelosenes fotefar
  2. Høye, Erik. ”Over grensa”. Utg. [Finnskogen turistforening]. Grue Finnskog. (1999).
  3. Glåmdalen. (1987-01-22). Lördagsavisen. ”Karl hjalp mig til firheten”.
  4. Youtube. ”Vingersruta 1942 – 1945” (2020): https://www.youtube.com/watch?v=zP5SLCMsQgY&t=9s
  5. NRK. ”Risikerte livet for å redde jøder – nå hedres de” (2015-02-15): https://www.nrk.no/norge/de-risikerte-livet-for-a-redde-joder-1.12200084
  6. Wikipeida. Polistrupperna. https://sv.wikipedia.org/wiki/Polistrupperna
  7. De glömda agenterna : Norsk-svenska vapenbröder mot Nazi-Tyskland. Anders Johansson (2014): https://blogg.l-ogaverth.com/2025/02/20/de-glomda-agenterna-norsk-svenska-vapenbroder-mot-nazi-tyskland-av-anders-johansson/
  8. Wikipedia. ”Rettskaffen blant nasjonene”: https://no.wikipedia.org/wiki/Rettskaffen_blant_nasjonene
  9. Utrop. ”Grenselos-familier hedret for sin innsats” (2015-02-11): https://www.utrop.no/nyheter/nytt/28489/
  10. NRK. ”Hedres for å ha hjulpet jødiske flyktninger under krigen” (2015-02-06): https://www.nrk.no/innlandet/hedres-for-a-ha-hjulpet-jodiske-flyktninger-1.12190174
  11. Youtube. ”Intervju med Kjell Nygårdseter” (Son till grenselos Lauritz Nygårdseter). (2019-04-19): https://www.youtube.com/watch?v=BwF-h9QN8P4