Lång väg tillbaka?

Verkar som om det kommer ta ett tag innan man når den nivån man hade inför SM. Onsdagen före SM körde jag som sagt terrängtestloppet på 11.56 och dagen efter så sprang jag ifrån samtliga i Krystallmarschen fast jag körde en bit under maxfart. Klarade också på något sätt av att få en liten tillfällig form under lördagens sprint-DM i orientering men sedan dess har det varit helt godnatt.

Körde terrängtestloppet igen under veckan tillsammans med Juhlén just för att kolla hur mkt sämre man var just nu och då blev tiden ca 12.30. Ungefär vad jag misstänkte. Lite skillnad på dryga 4 km´s löpning. Men det är där jag ligger just nu. Tyckte jag tog i för kung och fosterland nu men det hjälpte inte. När jag satte rekordet var känslan att jag istället inte orkade komma upp i fullt flås utan hade ”lite mer inne”. Precis motsatt känsla alltså. Den här SM-banan tog nog mer än vad jag trodde på krafterna. Känns som man kan springa på ganska bra i början när man har kört fortare men sen liksom ”dör” kroppen. Troligtvis lite utslitna muskler.

Så nu blir att försöka bygga upp sig lite igen, framförallt inför höstens roliga tävlingar både i terrängen och i orienteringsskogen. Har dock lovat Holmstrand att försöka springa Borejoggen på midsommarafton. Blir ett fint litet träningspass så man blir rejält hungrig och kan äta ordentligt på kvällen. Inga förhoppningar om en framskjuten placering dock men där har jag väl aldrig fått till det tidigare heller så det kvittar väl…