Blog Image

ADVENTURE

För lång och trogen tjänst i Kungliga Värmlands Regementes Skytteförening

Tävling Posted on tis, juli 20, 2021 23:11:52
Hedrande och ärofullt. Mycket stolt och tacksam!

Kungliga Värmlands Regementes Skytteförening bildades 15 juni 1909 på Trossnäs fält. Inledningsvis förkortades föreningens namn I 22 skf men när regementet bytte nummer 1939, ändrades det till I 2 skf. Föreningen tillhör idag en av de äldre föreningarna i Värmland. Föreningen har upplevt flytten både från Trossnäs och Karlstad samt ett antal hot om att regementet skulle läggas ned. Många befarade nog att föreningen skulle gå samma väg som regementet år 2000, men är idag en aktiv förening med stora framgångar.



En skidlegend som stämplade ut alldeles för tidigt.

Idrottsprofiler Posted on tis, juli 20, 2021 23:03:01
Foto på Owe där han trivdes som allra bäst – med ett par längdskidor i skogens skidspår.

Den sorgliga nyheten om att Owe Holmstrand lämnat jordelivet nådde mig ganska snart efter händelsen. Under ett rullskidpass hade Owes hjärta stannat. Efter att ha samtalat med hans son Martin, som jag tävlat, tränat och levt friluftsliv med vid otaliga tillfällen stod det klart vad som hade hänt. Vi konstaterade i all bedrövelse att Owe i varje fall avled när han gjorde det han gillade allra mest – att träna och vara i aktivitet. Skidåkningen var hans liv.

Owe Holmstrand, tävlande som elitaktiv bland annat för Gillberga SK, och var bland annat 15:e man i Vasaloppet. Han var även en duktig löpare. Efter elitkarriären var han mycket aktiv i skidspåret, som ledare, som vallare, som drickalangare, som serviceman, som medmänniska och ställde sig gärna i en tävlingssituation. Lösningsfokuserad som få personer jag träffat.

Under ett antal år drev han Intersportbutiken i Arvika. Många är de som genom åren fått sina längdskidor utprovade av Owe. Han hade alltid en lösning om det var något speciellt man önskade. Till mig ordnade han bland annat fram de rullskidor som jag hade då jag blev 5:A på Rullskid-SM. Det var inte helt lätt att få tag i tillräckligt konkurrenskraftiga rullskidor på den tiden, men det ordnade Owe fram genom sina många kontakter. Det Owe inte kunde om skidåkning eller utrustning var inte värt att veta.

Owe ringde mig för några månader sedan och undrade över om jag hade koll på några grejer i Glaskogen. Han var som vanligt positiv och nära till skratt. Vi pratade en del om Glaskogen, och det blev såklart även en del träningsprat och han nämnde att han var igång ganska bra med träningen. Jag sa då att jag hade sett honom på en film då han åkte skidor och att han såg stark ut. Han undrade på om inte han kunde locka med mig och Martin i Finnskogarna SK för att köra Vasaloppet. De hade ett stort gäng som var igång berättade han entusiastiskt.

Ett starkt minne som dök upp när jag fick höra den tråkiga nyheten var; på tävlingen Myrvarvet i Holmedal. Minns inte vilket år det kan ha varit, kanske 2010 eller 2011, men jag var tydligen i god form för jag låg i klar ledning av loppet och där banan går genom skogen och är som allra längst bort från alla, där ingen befinner sig kommer det plötsligt en moped i full fart. Oväntat, minst sagt. Ser att någon slänger va sig hjälmen och skriker att; ”idag är du stark, det går bra detta”. Det var Owe med sin karakteristiska stämma som symboliserade framåtanda och glädje. Stärkande och det blev ett bra lopp.

En tanke jag fick var också att farsan tränade med Owe några ggr på 310-rundan på typ 80-talet och jag tränade något pass i början av min idrottssatsning med Owe på samma 310-runda då han visade mig och Martin hur rundan gick. Det slog mig att farsan var typ 20 år äldre än Owe, och jag är 20 år yngre än Owe.

En legend har tagit sitt sista stavtag – många kommer sakna Owe och hans sätt att vara.

Owe blev 63 år.

En fantastisk film från i vintras där Owe åker skidor på Mörtnäs.



Vårtur med Junior i Gunnarskog.

Äventyr, Natur, Skogsliv Posted on sön, maj 23, 2021 11:09:28
Film från turen.

Tog en fin skogstur i gamla jaktmarker med den trognaste turkamraten Junior. Det var otroligt fint ute då våren är en mycket fin tid för friluftsliv men det var tyngre än vanligt att gå med ryggsäck då jag inte är riktigt återhämtad från en period med Covid-19. Riktigt skum sjukdom måste jag säga.

Vi började turen nere i Säterud och tog oss upp på ”Abborrtjärnshöjden” som vi kallade det när vi tränade här förr i tiden. Numera är det sällan man är här men väldigt trevligt att vara där då man väl kommer dit.

Värmande brasa är ett måste på skogstur. Eld ger bland annat värme, ljus och varm mat eller dryck.

Ser redan fram emot nästa tur. Märks på Junior att han är så otroligt nöjd i sinnet då vi är ute i skogen. Likaså är det för mig, skogsliv är nyttigt på alla sätt och vis.



JULTUR 2020

Äventyr, Natur Posted on sön, december 27, 2020 13:48:37
Film från Julturen 2020. HD.

2020 års JULTUR kändes speciell. 2020 var överlag ett speciellt år då COVID-19 tog ett järngrepp över världen. Det innebär dock inte att en Jul-tur i skogen ställs in. Vi räknade också med att vara Coronasäkrade i skogen. Junior (hunden), Nilsson och jag var alla lika laddade för en skogstur.

Turen gick till ett välkänt område som varit min och farsans tidigare träningsmarker där vi avverkat tusentals timmar genom åren. Nuförtiden är det sällan man är här och därför desto roligare att komma tillbaka. Kändes verkligen hemma, och inga kartor var nödvändiga trots att vi gick ut i mörker.

Vi hittade i mörkret en fin lägerplats i bergig tallskog/Hällmarkskog (HÄLLSKOG) och det fanns en del virke av mycket god kvalité. Riktig ”Töreved”. Töre är kådrikt virke av tjärved som bildas oftast i tallar. Vi sågade till några stockar som räckte hela natten. Nilsson byggde som vanligt en perfekt eldstad av stora sten.

Några minusgrader med klarväder på natten var perfekt för att sova under bar himmel.

På morgonen blev det frukost och därefter bar det ut på träningstur i gamla träningsmarker. Vi hade med oss träningskläder i ryggsäcken på denna Jul-tur. Så det blev en ordentlig FLASHBACK gällande träning för oss båda. Blev ett 2 timmars löp-pass efter en del fina gamla hästkörvägar bland annat förbi Statartorpet och Ängflan. Här körde pappa en del träningspass förr och det blev lite prat på honom under passet. Bland annat när vi sprang uppför till Gravåsmasten där han ofta sprang förbi på sina träningsturer. Det är ca 130 höjdmeters stigning från Backsjön och upp till toppen så nog motar det lite.

Sprang också förbi Abborrtjärnet. En klassisk plats som ligger på höjden och fick FLASHBACK från när vi hade skidbanor uppkörda däruppe. Minns grannen kom och klagade på svårighetsgraden på banorna och framförallt hur han skulle komma ner från höjden då det stundtals gick snabbt i spåret. I varje fall var spåret förenat med svårigheter för grannen. Jag och farsan kunde se hur han hade satt sig på rumpan flera ggr i sin väg utför höjden. Rätt kul minne.    

Christian och jag kände oss stärkta av att köra ett så långt pass igen vilket sker mkt sällan numera så efter vi bytt om och ätit somnade vi alla tre och sov länge. När vi vaknade började det skymma och vi började skata röra oss tillbaka mot bilen i den mörka skogen. Tog över Grävlingsberget hem.

När vi kom tillbaka till bilen var Junior inte alls sugen på att åka hem utan ville stanna kvar i skogen – och vem ville inte det?   

  



Legenden Diego Armando Maradona är död.

Idrottsprofiler Posted on lör, november 28, 2020 16:46:31
1960-2020. Lagkaptenen Maradona i action för sitt Argentina. Med Maradona i laget var Argentina minst sagt svårslaget men Maradona var även geniet som hade Djävulen i hasorna

Maradona var fotboll, folk och identitet på samma gång. 

Maradona var verkligen inget helgon och det erkände han själv många ggr också, han fördömde sitt eget liv och att han sårat människor som betydde allt för honom. Hans liv innan missbruket tog överhanden är det jag först tänker på när jag hedrar honom.

Han kom från Buenos Aires fattigaste stadsdel, slumområdet Villa Fiorito, där både vatten och avlopp saknades. Från 15 års ålder försörjde han ensam hela sin familj, och hans dröm med fotbollen var att kunna köpa ett hus åt sina föräldrar. Han gav de fattiga hopp. De som var som Maradona, opolerade, fattiga, vanliga, kunde alltid räkna med hans stöd. Att en simpel fotbollsspelare med fler klavertramp än titlar nu stannar upp ett helt land i dagarna tre är säkerligen absurt för de flesta.

Argentina vs England 22 Juni 1986, kvartsfinal i 1986 FIFA World spelades på Estadio Azteca i Mexico. Diego Armando Maradona, det enda namn på en fotbollsspelare jag hört min mor säga. Detta skedde efter den här matchen.

Höjdpunkten i landslagskarriären kom 1986, när han som lagkapten ledde sitt hemland till ett VM-guld i Mexico. Aldrig, varken förr eller senare har en enskild spelare varit så dominant i ett VM. I matchen mot England (århundradets mest infekterade match då Falklandskriget bara låg 4 år bakåt i tiden) kommer båda hans sidor fram. Det genialiska magiskt fulländade målet och målet med ”guds” hand. För Maradona gällde matchen så mycket, mycket mer. Det var en kamp, inte mot ett fotbollslag, utan mot England som land. Maradona har efteråt beskrivit att segern var hans hämnd för de argentinska pojkar som dött i Falklandskriget.

Diego och Maradona var enligt hans förre tränare två helt olika personer men de släpade med varandra överallt. Genialitet och galenskap i ett.

Rasisterna på norra Italiens läktare hatar honom för att han tog Napoli och det fattiga Neapel i syd till ligatitlar. De hatar honom ännu mer för att han just där sparkade ut Italien från sitt egna VM 1990 till den napoletanska publikens jubel. Men många fler älskade honom just därför…



3 x SM-GULD I SPRINGSKYTTE 2020.

Tävling Posted on sön, augusti 23, 2020 23:08:26
SM-Guld i stafett, SM-guld i lagtävlan, samt SM-Guld individuellt (H 21).

3-guldmedaljer vid Svenska mästerskapet i SPRINGSKYTTE 2020.

Arrangör var Örebro Pistol och Sportskytteklubb på uppdrag av Svenska Pistolskytteförbundet. Platsen var Örebro Pssks skjutbana på Slätten, Örebro. Arrangörsklubben fick göra speciella Covid-19 anpassningar, men det blev ett riktigt lyckat arrangemang och det bjöds på fina banor.

Tre tävlingar som vanligt.

Individuellt: Löpning ca 6 km, D/H 65 löpning ca 4 km, med 6 skjutstationer mot fallmål. 5 patroner per station, totalt 30 patroner. 1 min tillägg per bom.  3 skjutningar stående, stödhand tillåten, 3 skjutningar stående utan stödhand.  From D/H 65 får stödhand användas vid alla stationerna.

Lagtävling: Mellan föreningarnas föranmälda tremannalag oavsett ålder och klass, med undantag för D/H 65 som är tvåmannalag.

Stafett: Löpning 1 km per sträcka med skjutning efter första och andra varvet.  5 patroner per skjuttillfälle + 3 reservskott plus att man laddar sitt magasin först när man kommer in till skjutstationen. Nya regler from 2020. Stående med stödhand tillåten för samtliga klasser. För varje bom, efter att alla ordinarie 8 patronerna avfyrats, löps en straffrunda för varje ej träffat mål. Straffrundan är ca 30 m.  Löparen svarar själv för att rätt antal straffrundor löps. För få löpta rundor innebär tidstillägg på 2 min per missad runda.

Mina förutsättningar inför SM 2020.

SM-springskytte är helt klart en höjdpunkt men mitt deltagande år 2020 var dock i det längsta mycket osäkert. Hade inte tränat tillräckligt tyckte jag, då en skadad hälsena har stört träningen. Jag har inte kunnat träna som önskat utan har fått anpassa träningen till skadan. Sen har det av olika anledningar blivit allt för dåligt med springskytteträning och skytteträning. Vår duktige ledare Hans Törnevik, som är otroligt engagerad har dock med jämna mellanrum hört av sig med träningsresultat och annat. Han har legat på och försökt få med mig och till SM lyckades han övertala mig.

Körde helgen innan SM Kretsmästerskap Värmland och där såg det mindre bra ut då jag hade ett för dåligt skytte. Snäppte upp med något pass på skjutbanan och då kändes det mycket bättre.    

Tävling

Individuella tävlingen 

Började löpningen ganska lugnt, fokus skulle ligga på skyttet. Trots att jag var fokuserad på skjutningen så släppte jag iväg 3-4 skott som jag på förhand vet att de inte träffar. Det är mindre bra och ett tecken på att det saknas träning på skjutvallen. Jag började också med 2 missar i första skyttet med frihand, men skyttet med stödhand var bättre. Blev några bom för mycket, helt klart men ingen katastrof. Många verkade ha problem på skjutvallen. Kanske, kanske kunde det räcka till medalj. Det blev ännu ett Guld. Kanske var det fler än jag som hade missat träningar då det verkligen varit ett speciellt år.

Lagtävlan

Det här guldet var ju lite speciellt då jag inte ens var uttagen i laget från början då man utgår från KM-resultaten helgen innan. Men som tur för både mig och laget hade Hans ”råkat” sätta mig i lag 1. Så det blev ett lagguld där före Stockholmspolisens lag 1.   

Stafett

Stafetten är verkligen årets mål för mig på springskytte-SM. Har 8 SM-guld i stafett. Senaste åren har jag legat i topp i sträcktider men förutsättningarna var lite annorlunda i år då man även skulle ladda magasinen vid stationen och fick ha tre reservskott. Blir därmed ett klart långsammare skytte, som kanske var till en nackdel. Sen hade jag missat den viktiga stafett-träningen som Hans brukar vara noga med att vi ska köra innan.   

Som vanligt tog jag hand om sträcka två (mittensträckan). Den har jag kört ett antal år nu.

Marcus på första startade otroligt bra och sprang bra och sköt bra. Gjorde här en grymt stark insats och tog verkligen revansch på sig själv från den individuella tävlingen. Han låg tvåa in på 2:a skjutningen och sprang ut i klar ledning.

Jag gick ut ensam och höll igen in till första skyttet. Missade tyvärr hela tre skott för jag tyckte jag fick för mkt tid och detta att fippla med extraskott kändes mindre bra och tappade ledningen här. Efter jag kommit ut ur straffrundan så var jag tvåa. Kändes surt men vet sedan tidigare att jag kan ta gubbar vid andra skjutningen då de flesta skjuter sämre på andra skyttet i stafetten men jag brukar skjuta bättre. Det stämde nu också och kunde gå om och skapa en lucka bakåt för vår slutman Lars.

Lars körde sista och missade något skott men det var aldrig någon fara för Lars laddar skotten snabbare än någon annan. När han hade sänkt alla 5 vid andra skyttet så var det så gott som klart. Fantastiskt kul att vi vann stafetten igen. Att genomföra något tillsammans med andra som leder till så goda resultat är otroligt kul. Firade med klassisk stafettvinst-pizza efteråt.  

SM-guldlaget i Springskyttestafett 2020.

Vi har som vanligt mycket att tacka vår suveräna ledare Hans Törnevik för. Utan honom hade jag inte ens kommit till start i årets SM. Med ett stort engagemang, lyhördhet, kreativitet och inspiration leder Hans Törnevik I2 skytteförening genom säsongen med SM som huvudmål. Han sprang dessutom den individuella tävlingen själv trots en axelskada så han fick springa med armen i en mitella. Förebild.

Tack till Örebro Pistol och Sportskytteklubb för ett mycket bra arrangemang.

Artikel i Arvika Nyheter: https://www.arvikanyheter.se/2020/08/25/gavert-och-stralin-haller-stilen/



Coronaviruset (COVID-19)

Annat, Uncategorised Posted on mån, mars 16, 2020 17:16:33

Framfarten av Coronaviruset (COVID-19) väcker tankar.

Än vet vi inte så mycket och det känns mindre bra. Men vi har ställts inför hårda prövningar tidigare och vi har klarat av dem alla.  Kan det finnas något historiskt som går att jämföras med det här vi går igenom nu? Eller något som varit ännu värre?

Kanske Spanska sjukan (H1N1). Spanska sjukan drabbade Sverige och resten av världen hårt. ”Spanskan” som den också kallades, var en svår och dödlig form av influensa som spreds över hela världen i slutet av första världskriget. Spanskan skördade långt fler liv än första världskriget gjorde och är en av de allvarligaste infektionssjukdomar som drabbat världen sedan digerdöden på 1300-talet.

1918–20 dog mellan trettio och hundra miljoner människor i spanska sjukan världen över.

I Sverige, vars befolkning vid den här tidpunkten bestod av knappt 6 miljoner människor, dog 37 573 personer i spanska sjukan under åren 1918–1920 enligt den officiella statistiken. Även barn, unga och övriga friska människor avled. Den 5 juli 1918 meddelade svenska tidningar att ”spanskan” hade nått södra Sverige.

Det tog endast ett par veckor för influensan att sprida sig över Sverige med sjukfall rapporterade från Arvika, Luleå och Boden den 9 juli. Min farmor (född 1913) fick spanska sjukan när hon var 5-6 år och blev därmed isolerad på Arvika sanatorium (bild nedan) under en lång tid, kan ha varit så länge som uppemot ett år hon var inlagd enligt min broder. Flera Arvikabor dog av ”spanskan”, den mest kände kanske konstnären Björn Ahlgrensson (Rackstadkolonin) som avled 1918 på sanatoriet i Arvika i sviterna av spanska sjukan.

Värmlands läns sanatorium (Arvika sanatorium). Bild från 30-talet.

Skillnaden mellan dessa båda virus verkar än så länge vara att Coronaviruset är allvarligt för riskgrupperna medan ”spanskan” var farligt för alla oavsett förutsättningar innan.

Enligt Forskning och Framsteg har det under 1900-talet skett fem pandemiutbrott. Förutom Spanska sjukan så kom Asiaten (asiaten fick farsan och det störde hans orienteringssatsning berättade han), denna krävde fem miljoner liv, var av H2N2-typ och drabbade världen 1957-58. Sen kom en annan ”asiat”. Den kallades Hongkonginfluensan (H3N2),1968-70, där dog mellan en och två miljoner människor. Förutom dessa tre, kom det mildare pandemier 1946 och 1977, där båda liknade spanska sjukan och var av H1-typ.

Vi får se vart det här slutar.

Källor: http://www.lakartidningen.se/OldWebArticlePdf/4/4312/LKT0624s1937_1941.pdf



Jultur 2019

Äventyr, Bilder, Natur Posted on tor, januari 02, 2020 13:33:44

Traditionerna hölls vid liv även denna julen. Vi åkte upp till Axland i norra Gunnarskog. Jag hade med mig turkamraterna Nilsson och JR. Två av de hårdare turkamraterna man kan hitta. Vi började med att gå Gränsgatan till Norge norr över. Det var lite gammal snö på vissa partier, och några plusgrader. Fin temperatur att gå i då man varken frös eller blev för varm.

Ett ganska fint område var det, där vi hittade en fin lägerplats med gammal ved och vatten i närheten. Myrmarker är bra för vedtillgången men helst ska man ligga några höjdmeter upp och en bit bort så det inte blir rå luft där man ligger.

Vi somnade så tidigt som 21.00, mycket på grund av att det varit mörkt från 15,30. 01.00 vaknade vi av att Junior förde ett rejält liv i lägret. Såg på honom att han markerade som om det är en främmande hund i närheten så jag trodde direkt att det fanns varg i närheten. Det var vargmarker vi befann oss i. Har aldrig sett någon varg från något läger så trodde att den var en bit bort i så fall. Nilsson tog upp sin värstinglampa och lyste ut i terrängen. Vi såg inget men junioren var vild. Nilsson gav lampan till mig och eftersom det då var en annan vinkel så fick vi se att det lyste till i ögonen på ett nyfiket djur. I ca 20 sekunder såg vi djuret. En varg som drog vind och höll huvudet lågt. Mkt intressant, när den fick vittring på oss så drog den i full fart i bakspåret.

Speciell händelse. Nog har vargen tidigare år passerat lägret men så nära har de då inte kommit. Kan ha varit en tik som var nyfiken på junior för den såg ganska liten ut.

På morgonen snöade det och vi tog en fin tur över myrar och tjärn tillbaka till utgångsplatsen.

En fin tur med mycket gott sällskap.



Nästa »