Blog Image

ADVENTURE

Seriefinal i fotboll till helgen

Fotboll, Historia, Minnen Postad av L-OPosted on fre, september 29, 2023 18:46:22
Ett litet referat från en annan gång jag spelade match mot Åmotfors. 1995 tror jag det är. 28 år (!) har gått sen den matchen. Örnen i div 4 och Åmotfors var ett bra div 5 lag.

Nästa helg på söndag klockan 11:00 är det seriefinal mot Åmotfors IF i div 6 fotbollen. Vi i Mangskog SK har gått bra på slutet och gjort några fina matcher, och själv kände jag mig pigg i benen borta mot Slottsbron där vi vann med 4-0.

Blev omnämnd i det omfattande referatet från matchen som att jag vann mycket bollar. Roligt att läsa. Finns här:    https://www.laget.se/MangskogSKSeniorFotboll/News/7403838/Vinst-mot-Slottsbron

Tyvärr fick vi vår mycket duktige anfallsspelare Tobias Ingman skadad på förra matchen så han kan inte vara med mot Åmotfors och seriefinalen. Otur och tråkigt för laget då han såg pigg ut fram tills skadan.

Vi får väl försöka avsluta säsongen på ett bra sätt och göra en bra sista match. Vore roligt om vi fick till spelet. Våra ambitioner före säsongen med ett träningspass i veckan var kanske inte att spela ihop över 40 poäng och slåss om seriesegern, även om vi visste att när vi spelar så som vi kan och vi låter bollen göra jobbet så är vi bra.

Att vara 46 år och kunna kriga hårt på mittfältet och göra bra matcher mot betydligt yngre motståndare i sina bästa år känns otroligt bra, men det här är nog sista säsongen som jag spelar regelbundet. Tror inte jag är helt fel ute när jag skriver att det nu alltså är 31-32 år sedan jag gjorde min första seniormatch. Nu kan det alltså bli min sista seriematch i helgen. Nästa år ska jag försöka träna fotboll ibland, när det passar mellan arbete, politik, barn, hundar och katter men det är kanske tveksamt om det blir några fler matcher som senior.

Men man ska aldrig säga aldrig.  



Artikel – Arne Nilsson ”i Korstan” och hans familj – hjältar från Gunnarskog som under andra världskriget hjälpte norska motståndsrörelsen

Artikel, Demokrati, Historia, Minnen Postad av L-OPosted on ons, september 13, 2023 23:54:33

På dagen för 77 år sedan tilldelades vår skolbusschaufför i Gunnarskog – Arne ”i Korstan” Nilsson, Kung Haakon VIIs Frihetsmedalj (den 13 september 1946) för sina insatser för Norge under kriget;

”for store fortjenester av Norges sak under krigen”.

Kanske ett passande datum att släppa ett försök att göra en artikel som handlar om Arne den här tiden (PDF):

blogg.l-ogaverth.com/wp-content/uploads/2023/09/Arne-Nilsson-artikel-Gunnarskog-med-referenser-2023.pdf



EDA KOMMUN – EIDSKOG KOMMUNE 5-2 ”Veteranlandskamp” i fotboll 2023

Fotboll, Historia, Idrottsprofiler, Minnen Postad av L-OPosted on tor, september 07, 2023 23:29:56

Årets veteranlandskamp spelades på Gillevi Idrottsplats i Koppom. Koppoms IK arrangerade fotbollens dag och veteranlandskampen var den avslutande matchen under dagen. Planen var perfekt och en del publik. Hade tippat innan att vi skulle kunna visa upp bra fotboll. För det var många duktiga fotbollsspelare i laget.  Löpningarna är inte lika snabba längre men om bollen gör jobbet går det ändå att få ett ganska snabbt spel.

Fick äran att bilda innermittfältstrio med L-O Andersson och Kim Lindeberg. Vi hade mycket boll och hela matchen spelade vi genom mittfältet så det var roligt och inspirerande att vara mittfältare en sådan dag.

Blev några riktigt snygga mål, flera på volley. Pär Gustavsson satte pricken över i med ett perfekt volleyavslut på mitt inlägg över backlinjen. Sen drog Kim en frispark rätt i krysset.

Matchen slutade 5-2. Fantastiskt roligt och Janne Jansson och P-A Blomqvist som håller i laget bidrar till ett positivt, ganska offensivt spel och såklart riktigt härlig stämning. Gamle målvaktskungen Hans Carlsson var alldeles lyrisk både på matchen och de träningar vi hade innan. Roligt på matchen var också att Hans föräldrar var där och tittade, precis som förr. Skulle nästan ha velat vara publik på matchen också för det hade fantastiskt kul att se. Vi fick en del beröm för fint spel efteråt. 

Kan nämna några namn från laguppställningen här (med reservation för felaktigheter):    

Hans Carlsson, målvakt Fiskeviks IF, Arvika fotboll, IF Örnen, Gunnarskogs IK, Bortans IK.

Glenn Dahl, forward IF Örnen.

Ola Malmstedt, mittfältare/forward Åmotfors IF.

Lars Andersson, back IF Örnen, IFK Ås.

Lars-Olof Andersson, mittfältare Åmotfors IF, Hertzöga BK, Carlstad United.

Thomas ”P” Pettersson back/mittfältare IF Örnen.

Ola Johansson back/mittfältare IF Örnen.

Lars-Olof Gävert mittfältare IF Örnen, Fiskeviks IF, Gunnarskog/Bortans IK, Mangskog SK.

Per Gustavsson forward Arvika fotboll, Koppoms IK.

Fredrik Helgesson back IF Örnen.

Björn Alexandersson forward Åmotfors IF, IF Örnen.

Per-Anders Blomqvist back, Åmotfors IF, Koppoms IK, Åtvidabergs FF. 

Peter Väisänen back/mittfältare IF Örnen, Koppoms IK, Fiskeviks IF.



Häljebodaloppet 2023

Minnen, Tävling Postad av L-OPosted on mån, augusti 07, 2023 14:55:37
Herrarnas top 3 2023.

Blev en bra genomkörare i helgen då jag gjorde ”comeback” på Häljebodaloppet, ett lopp som är cirka 7,4 km och ganska kuperat med omväxlande grusväg och stig.  

http://www.haljeboda.se/race.html

Det här var det 18:e loppet i ordningen och jag har varit med många gånger. 15 ggr trodde arrangörerna. Var med i första Häljebodaloppet som arrangerades och vann klart den gången, 2006. Senaste segern i loppet togs 2016 efter spurtduell med David Sjögren.

Numer är man betydligt sämre tränad men har kört lite mer på slutet för att komma i bättre form till Springskytte-SM i slutet av augusti. Dock brukar man bli segare då man ökar upp träningen och så var det på loppet. Tippade innan då jag såg startfältet att Frida Michold skulle vinna totalt. Banan passar henne och hon är stark uppför nu. Hon blev tvåa på SM i Trailrunning i våras. Hjälpte Frida med träning för ett antal år sedan och det är roligt att hon nu (då var det få som vågade testa) tränar ungefär så som jag förespråkade för nästan 10 år sedan.    

Jag hängde med Frida tills den branta backen började på väg upp till bergspriset men sen tappade jag ryggen för gott. De andra hade då släppt. Frida trippade upp lätt uppför medan jag hade det ruskigt jobbigt. Så till bergspriset hade jag tappat mycket. När vi kom ut på grusvägen igen kändes det helt ok där det var platt. Kände att det här behövde jag för att få en bättre form framöver. När jag passerade 6 km, så såg jag på klockan att förr så hade man redan gått i mål och det var svårt att förstå hur man kunde springa typ 5–6 minuter fortare utan att pressa sig på max. Nu gick jag absolut max tyckte jag.

Frida var klart först som jag tippade innan, och blev loppets första kvinnliga totalsegrare! Välförtjänt. Jag blev förste herrlöpare i mål och fick en bra genomkörare. Dök upp en del trevliga minnen under dagen från de tidiga åren loppet gick. Att det är 18 år sedan (!) man var här och körde första loppet. Otroligt.      



Arne ”i Korstan” Nilsson och hans mor – okända krigshjältar från Gunnarskog som under andra världskriget hjälpte norska motståndsmännen

Demokrati, Historia, Minnen, Säkerhet Postad av L-OPosted on fre, augusti 04, 2023 19:06:55

Beundransvärda insatser för broderfolket! 

En historisk diskussion uppstod på nätet då flera har läst den nya boken om Allan Manns öden och äventyr (Allan Mann : svensken som stred mot Hitler och Stalin), där Arvika är omnämnt som en viktig knutpunkt för norska motståndsrörelsen på den Svenska sidan. Allan Mann var bara 18 år 1939 och hade inte ens mönstrat när han reste som frivillig till det finska vinterkriget. Den unge elitidrottsmannen blev ordonnans i den svenska frivilligkåren. Allan hade knappt hunnit hem från Finland förrän tyskarna överföll Norge. Några dagar senare var han där. I boken omnämns Arne Nilsson.

Denne Arne som omnämns i boken är alltså samma glade Arne i Korstan som körde oss barn på Järvenskolan eller Tväruds skola i skolbussen, eller till badhuset och när vi blev lite större i ungdomsåren till parkhallen i Arvika på dans. Eller till Tvällens festplats. Listan över de gånger vi åkte med Arne i Korstan kan göras nästan oändligt lång. Jag kan fortfarande minnas, fast det är omkring 35 år sedan, hur det lät och kändes när han frikopplade bussen i backen ner mot Rackstad när vi närmade oss Arvika. Resorna till Arvika folketspark var en höjdare. Hur alla kom med hem igen känns idag helt osannolikt men Arne kunde man lita på. Arne lämnade ingen. ”Leave No Man Behind”.

Vad få visste då eller pratade om var att vi åkte med en riktig hjälte. En svensk krigshjälte. Visste någon som åkte med honom då detta? Frågade min kamrat som varit i Försvarsmakten i stort sett hela sitt vuxna liv och är uppväxt i grannbyn där Arne levde och verkade, om han kände till detta, och kamraten nämnde att de äldre pratat lite vagt om det nån gång men han visste inga detaljer.

I boken om Allan Mann framkommer att Allan i oktober 1941 träffar de lokala motståndsmännen Helmer Sveder, klädhandlare, bankdirektören Östen Nilsson och taxichauffören Arne Nilsson. Motståndscentralen finns i källaren hos Sveders herrekipering mitt i Arvika.

Här kommer en kort beskrivning av Arnes uppgift under kriget:

Arnes uppdrag var att svara för transport av kurirer och paket mellan Arvika och gränsen. Motståndsmännen Allan Mann, Max Manus och Gunnar Sønsteby ”kodnamn Nr 24 / Kjakan” ska bla. ha åkt med Arne. Ofta användes en kurirrutt som gick över Håkerudtomta (ligger på Austmarka ett stenkast från gränsen nordväst om Kyrkskogen och ett centrum för kurirverksamhet). Håkerudtomta, blev ett nav på den mycket viktiga postvägen mellan Oslo och Stockholm som kallades ”Stockholmsruta”. En rutt som leddes av Gunnar ”Kjakan” Sønsteby (1918-2012) och var central för Special Operations Executive (SOE). Sønsteby är den norska medborgare som blivit mest prisad för sina insatser under kriget. Bland annat har han som enda person hittills mottagit krigskorset med tre svärd, den högsta utmärkelse som delas ut i Norge. Dessutom har han mottagit Presidential Medal of Freedom, den högsta civila utmärkelsen i USA, som en av mycket få utlänningar.  

Gunnar har sagt så här om den viktiga kurirrutten: For meg betydde det alt. Jeg var avhengig av kontakt med Stockholm i Oslo, og vi var helt avhengig av en sikker rute. Den fant vi over her, sa Sønsteby i et intervju med NRK i 2004.

Ett skäl till att denna gränsövergång aldrig avslöjades var begränsning i antalet kurirlinjer som fick passera här. Den geografiskt närmsta basen var Arvika. När freden kom hade många hundratals kurirer/agenter och medhjälpare passerat gränsen mellan Sverige och Norge med många tusen paket och andra försändelser till och från London och Exilregeringen. Arne ”i Korstan” Nilsson var en verklig hedersman och viktig person för denna verksamheten. När jag tänker på det här borde Arne fått mer uppmärksamhet kring sina insatser när han levde. Tänk om man hade vetat. Vår busschaufför var en äkta hjälte som gav stöd till våra grannar när det brann i hela Norge. Även Arnes mamma, Ester Nilsson hjälpte kurirer/motståndsmän under hela kriget med bland annat mat och husrum och kallades av norskarna för; ”Mor Nilsson”.

Arne tilldelades Kung Haakon VIIs Frihetsmedalj den 13. september 1946 för sin insats för Norge under kriget.

Tack för era beundrandsvärda insatser!



Vila i frid Jan

Annat, Historia, Minnen Postad av L-OPosted on tis, juli 25, 2023 17:54:44

Fick häromveckan reda på att vår klasslärare från mellanstadiet, på Järvenskolan i Gunnarskog, Jan Lönnfjord, hade somnat in i en ålder av 71 år. Riktigt ledsamt besked att få.

Bilder från skolresa till Stockholm åk 6. Klassföreståndarna Jan Lönnfjord och Thomas Falk. Foto: Jessica Björkäng

Jan fick tillsammans med Thomas Falk hastigt ta över klassen då vår ordinarie klassföreståndare, Helge Backlund (orienterare, OK Jösse) helt oväntat avlidit. Enligt uppgift hände det under sommarlovet och måste alltså ha varit 1989. Var en stor chock för alla men kanske extra för mig då jag gillade Helge och framförallt kände honom privat genom orienteringen.

Jan var en bra lärare med glimten i ögat. Vi hade honom också som ämneslärare i högstadiet. Väldigt snäll som person, men kunde också vara riktigt hård om det behövdes. När han hade sådana energifulla elever som exempelvis undertecknad fick han inbland ta i ordentligt. För det behövdes. Ena dagen vinnare av skol-KM i ex. orientering och nästa dag något hyss. Vad jag minns hade vi våra duster, men efteråt var vi alltid goda vänner igen. Fick höra från Jans son då jag beklagade sorgen, att Jan hade berättat för honom om mig och gamla tider på Järvenskolan. Blev rörd när jag hörde detta. Bilderna är från en skolresa till Stockholm i årskurs 6. Var första gången jag besökte Sveriges riksdag och det var Jan och Thomas som ordnade resan. När jag ser tillbaka känns detta lite extra speciellt då jag idag är engagerad i lokalpolitiken i Arvika. Har ett minne av att vi på skolresan tog flyget Karlstad-Stockholm. Första flygturen för mig. Fantastisk tid. Järvenskolan låg i framkant och var före sin tid, tänk bara på det här med tema friluftsliv som vi hade i högstadiet är ju något som idag 30 år (!!) senare kommer upp som något som är bra för alla. Det visste de för 30 år sedan på Järvenskolan.

Jag och Jan träffades också när jag blev äldre genom jobbet när jag arbetade på fritidsgården Hugo och i studierummen på Centralskolan i Arvika. Och på senare år pratade vi alltid när vi träffades, och jag minns hur han berömde mig för att jag stod upp så när det gällde överförmyndarskandalen trots alla försök att ”tysta” mig från kommunens sida. Berättade för honom att historien egentligen var mycket värre än det som hade framkommit i media. Det hade han redan förstått sa han då. Jan var en klok man. Kommer sakna Jan. Mycket! Arvika har förlorat en fin människa och omtyckt lärare.

Stort tack till min förre klasskamrat Jessica Björkäng för bilderna.   



In memoriam (Lasse 1982-2018)

Historia, Minnen, Politik Postad av L-OPosted on fre, november 11, 2022 11:27:44

För fyra år sedan, den 10 november 2018, skrev jag på Facebook:

Vila i frid älskade Lasse! Du kommer vara så enormt saknad och jag ska bära dig i mitt hjärta så länge jag lever. Mamma, pappa och Mathias kommer att ta hand om dig på andra sidan! Det är med fruktansvärd sorg i hjärtat jag skriver dessa rader. Men jag måste. Det ni kommer läsa nu kan vara det viktigaste ni läst om Arvika, någonsin. Och jag är oerhört tacksam om ni delar inlägget så fler kan förstå vad Lasse råkat ut för. LSS, socialtjänst och kommunens överförmyndarnämnd har alla gjort ”special-lösningar”, eller rättare sagt ”Arvika-lösningar” trots ett mycket tydligt lag och regelverk.

Detta, var ett rent svek mot en skyddslös person som gjorde att en stor summa pengar togs ifrån honom (868 000 kr enligt kommunens egen uträkning) samt att han helt i onödan fick en dödlig hjärtsjukdom. Denna sjukdom var det som gjorde att Lasse togs ifrån oss imorse. Allt som skett är ett så enormt svek från samhället som inte på något sätt ska vara möjligt! Dessutom var detta godkänt av Arvika kommun! År efter år! Detta ledde alltså till att en funktionshindrad kille med Downs syndrom, och medfött hjärtfel, står helt rätts och skyddslös, även långt efter det att han fyller 18 år och blir myndig. Han blev på detta sätt omyndigförklarad ända fram till 2017 då han ej har fått bestämma över sitt eget liv, och hans ekonomiska medel har använts fritt utom all kontroll, med kommunens godkännande.

Trots att det i årsräkningarna varje år, finns en större summa pengar oredovisade godkänns dessa årsräkningar! Vilket helt enkelt ska vara omöjligt! Ändå håller detta på mellan åren 2003-2017 tills jag tillträder som god man den 1 mars 2017 och jag och Lasse då dag 1 tillsammans bryter detta olagliga avtal. Så på grund av detta svek från samhället och att man inte tillsatte en god man på ett riktigt sätt enligt tingsrättens beslut drar Lasse på sig, helt i onödan, en dödlig sjukdom som även tidigare förorsakade flera livshotande tillstånd för honom. En sjukdom han kunde ha blivit frisk ifrån om han bara hade fått chansen att operera detta när det fortfarande var möjligt, fram tom 2007.Många med samma sjukdom dog innan de fyllde 30 år. Lasse blev 35. Skulle fylla 36 nu den 14 november. Lasse skulle aldrig ha fått denna sjukdom om inte Arvika kommun lämnat honom i sticket från det att han var liten.Fakta är alltså att Arvika kommun svek honom så skoningslöst att han både drar på sig en dödlig sjukdom och ca 868 000 kr av hans intäkter är försvunna. Intäkter som jag stridit tillsammans med advokat för att Lasse ska få tillbaka ända sedan i början på sommaren, där vi nämnde att det var bråttom, så han skulle kunna hinna få ta del av dessa. Inget har hänt! Och därmed fick Lasse alltså inte ta del i sina egna pengar innan det var försent!!!!! Arvika kommun har i saken slingrat sig som de halaste ålar man kan tänka sig!Och det värsta är att man fortsatte svika honom från LSS ända tills han dog, fast hans hjälpbehov den tiden han hade kvar sen hjärtstoppet var enorma, för man beviljade honom inte de stödinsatser som krävdes och som alla tyckte var uppenbara. Ändå var det just Arvika kommun själva som är skyldiga till att han hamnat i denna allvarliga situation han hamnade i – som krävde dessa hjälpinsatser!

Efter sitt hjärtstopp okt 2017 påtalar jag tillsammans med ombud hjälpbehovet och att Lasse måste ha personal, dygnet runt. Han fick då beviljat 0 minuter tillsynsbehov!!!?? Vi tar upp detta igen och efter flera möten med LSS chefer och nya ansökningar som inte leder någonstans får han till slut journätter. Men fortfarande fattas insatser på omkring 8 h per dygn, då de menar han ska vara ensam. Från LSS i Arvika har man under många år missförstått sitt uppdrag, man verkar tro att man ska motarbeta människor som behöver stöd enligt LSS, inte hjälpa dem. Då tar det privata assistansbolaget Livsam personlig assistans på eget bevåg och sätter in personal dygnet runt hos Lasse vilket gjorde att den sista tiden hade Lasse det mkt bra. Alla assistenter som jobbade kring Lasse var så otroligt duktiga och Lasse var jättenöjd och kände sig trygg. Jag är så enormt tacksam över att Livsam och assistenter ställde upp som de gjorde, men de ersätts alltså inte av Arvika kommun för detta för det finns inget beslut som täcker. Än. Det beslutet som finns står det 0 minuter tillsynsbehov. Ni fattar hur fel detta är!? Även utan hjärtsjukdomen så är tillsynsbehovet för en person som Lasse dygnet runt styrkt från personal, läkare, adl, logoped utredning osv, men det hjälpte ingenting, hur mkt fakta vi än la fram. Nu är det försent! Och tydligare kan väl inte ett behov styrkas…

När man läser den viktigaste dokumentationen som finns redovisat i ett enskilt dokument, som jag har som alla som vill får läsa, för sådant här bör komma fram, tror man inte detta är en sann historia, på något sätt – för det känns som fiktion, men det är precis så här det gått till och det är så skrämmande för det kostade en ung människa med den största glädjen och viljan att leva jag sett, både hans liv och större delen av hans intjänade pengar! Man tog på detta sätt ifrån honom allt han hade! Och imorse avled han. Må han vila i frid och jag hoppas att hans död ska leda till att man åtgärdar de kraftiga brister som finns/funnits hos överförmyndaren, inom LSS och socialtjänsten i Arvika verkligen genomlyses och åtgärdas. LSS måste börja jobba ”för” de personer som behöver det! Inte ”mot”! Och någon riktig ursäkt från Arvika kommun, dess tidigare överförmyndare, LSS osv för deras misslyckande och inkompetens fick inte Lasse heller!

VILA I FRID! Lars-Olof Gävert, Lasses god man från 1 mars 2017. ”Älskar dig” brukade Lasse alltid säga det sista när vi hördes i telefon och skulle lägga på. Och jag älskade verkligen Lasse, av hela mitt hjärta. Det var det många som gjorde!

Det som då skrevs med mycket sorg och ilska i hjärtat är korrekt återgivet. Fruktansvärd historia som satte rejäla spår. Lasse blev ett offer för många märkliga och totalt felaktiga beslut. Hur det kunde tillåtas att hända är fortfarande ett mysterium. Lasse är så saknad, han var verkligen speciell.

Länkar:

Tidigare blogginlägg om historien: Lasse – killen med det största och varmaste hjärtat – ADVENTURE (l-ogaverth.com)

Advokat Stefan Liliebäck om Lasse-historien: Advokat Stefan Liliebäck AB – Inlägg | Facebook

Originalinlägg på Facebook



Veteranlandskamp Eda – Eidskog 9 – 3

Fotboll, Idrottsprofiler, Minnen Postad av L-OPosted on sön, september 04, 2022 18:23:02

Veteranmatch där spelarna skulle vara 44 år eller äldre. Många legender i båda lagen med några spelare som spelat i Tippeligaen och Allsvenskan. Kul. En del publik, även från Sverige och bra spel med knappt en enda höjdboll/utspark/inspark utan bollen gick som ett snöre efter marken från backlinjen genom mittfältet och upp till forwards nästan hela tiden.

Coach: Janne Jansson. Spelande coach: Per-Anders Blomqvist.

Tyvärr slet en av våra spelare av ena hälsenan 😢 men förutom detta så var det en mycket trevlig tillställning.

Så grymt kul att träffas och spela fin fotboll. Tycker vi gjorde en riktigt bra match. Hans Carlsson i mål blixtrade till som i gamla dagar på ett dunderskott. Glenn Dahl hade kvar sitt sinne för mål. Christian Jonsson och Ola Johansson stabilt och hårt jobbandes som förr. Ja, alla gjorde en riktigt bra insats.

Matchen gick i Skotterud och vi träffade också på Fiskeviks gamle tränare (2001-2002) Vidar Repshus som då var min och Hans tränare då vi spelade i div 4. Vi pratade gamla minnen och det var riktigt kul att träffas igen.   



Nästa »