Blog Image

ADVENTURE

Julaftonsturen 2024 ”Över gränsen” 🇸🇪 🇳🇴

Friluftsliv, Historia, Julaftonstur, Lokalhistoria, Skogsliv Posted on tor, december 26, 2024 15:50:08

Julaftonsturen 2024 hade, bland annat, inspiration från Anders Johanssons bok (2024) ”Över gränsen: Norsk-svensk krigsdramatik 1940-1945”, som utförligt beskriver svenska och norska underrättelseoperationer över gränsen.

2024 års Julaftonstur blev en intressant upplevelse av platser som bär på en spännande historia från andra världskriget. Vi besökte bland annat Millomgården, Askosberget och Nyckelvattnet, platser som bär på unika berättelser och minnen från svunna tider.

Millomgården viktig bas för motståndsrörelsen

En viktig bas för norska motståndsrörelsen var Millomgården som ligger strax intill Millomberget. I ladan vid Millomgården, ungefär 150 meter från gränsen till Norge, förvarade Milorg vapen, uniformer och annan utrustning som bland annat hade släppts från brittiska flygplan och sedan smugglades in i Norge under den tyska ockupationen. En vapenleverans hamnade fel, och gick rakt ner i ett uthus och byn Röjdåsen fick evakueras. En gång transporterades bland annat vapen och andra varor över gränsen till 200–300 man från Millomgården. På Millomgården bodde Thorvald och Jenny Olsson som gjorde en stor insats för Milorg och Norge under kriget. De tog emot många flyktingar och kurirer som fick mat och husrum. Det var först 20 år efter krigsslutet, då en delegation Milorg-veteraner från Drammen kom och uppvaktade Jenny Olsson på hennes 70-årsdag, som det avslöjades att gården Millom varit en av norska Hjemmefrontens främsta gränsbaser med omfattande flykting- och kurirtrafik. Gården var också en viktig gränsstation för kurirtrafiken mellan Oslo och Stockholm. Under kriget samarbetade Special Operations Executive (SOE) med norska motståndsgrupper för att smuggla in vapen och förnödenheter till Norge. Detta samarbete var avgörande för motståndsrörelsens framgång.

Askosberget, Aksel Gjeverts hem

Aksel Gjevert (1887–1944) som bodde på Askosberget var en av de norrmän som smugglade in vapen, ammunition, uniformer, propaganda mm över gränsen till Norge. En stark skogsarbetare som kände dessa skogar i området utan och innan. Enligt sidan ”Special Forces – Roll Of Honour” tillhörde Aksel även en allierad specialstyrka under andra världskriget. Organisation som Gestapo rullade upp påsken 1943, och som Aksel tillhörde verkar ha ett samband med att Margit Bergström blev arresterad och förhörd. Margit berättade för författaren av boken ”Min bok om Östmark” av John Eriksson (2009) att det fanns en tysk (!) med i förhörsrummet i Stockholm. Under andra världskriget hade den tyska legationen i Stockholm en central roll för Sveriges kontakter med Nazityskland. I huvudstaden fanns även den tyska militära underrättelsetjänsten Abwehr, vars verksamhet bevakades av svensk säkerhets- och underrättelsetjänst. Att det innan kriget funnits ett nära samarbete med Gestapo och svenska säkerhetspolisen finns dokumenterat, men det var främst att jaga rätt på “farliga” kommunister och misstänkta sabotörer i ”organisation Bernardh” (svenska sektionen av Wollweberorganisationen). 32 personer i Kongsvinger/Grue-området häktades när ”Finnskogskullaffären” eller ”Thomlesaken” rullades upp av Gestapo. Trots det Aksel utsattes för under fånguppehållet så bevarade han alltid det goda humöret, och en fast och lysande tro att den dagen skulle komma då den norska flaggan skulle vaja fritt och de tyska undertryckarna skulle vara förvisade från landet. Tyvärr fick han aldrig uppleva detta. Aksel var dömd till döden för sitt illegala arbete mot den tyska ockupationsmakten, men han dog innan denna dom hann verkställas, den 17 maj 1944.  

Askoberget i Grue, Hedmark Røykstue från 1863

När vi kom fram till Askosberget, där Aksel Gjevert bodde, kändes det som att vi hade tagit ett steg tillbaka i historien. Platsen andades både mod och beslutsamhet. Skylten med texten ”Flyktingrute 1940–45” var en påminnelse om de faror och utmaningar som många människor stod inför under andra världskriget när de skulle över gränsen till Sverige. Tidigt under ockupationsåren fanns fasta rutter för flyktingar över Finnskogen som bland annat kom med tåg till Kongsvinger. Exempelvis ”Skarabergsruta” var en flyktingled som gick vid Askosberget på norska sidan, över på sjön Nyckelvattnets södra sida i Sverige till Gåstjärn. Att stå där, mitt i skogen, och se denna plats som varit en central punkt i motståndsrörelsens aktiviteter, väckte en mäktig känsla av respekt och vördnad. Man kunde nästan känna närvaron av de människor som en gång riskerade sina liv för frihet och rättvisa. Varje träd, varje sten, verkade bära på tysta vittnesmål om de många modiga gärningar som utfördes här. Att veta att vi stod på samma mark där Gjevert och andra kurirer planerade och genomförde sina farliga uppdrag, fyllde oss med en djup tacksamhet för deras uppoffringar. Det var en stund av eftertanke och en stark påminnelse om historien och dess påverkan på vår nutid.

Riksröse 84 (S Nyckelvattnetsröset), gränsgatan och Nyckelvattnets is

Nyckelvattnet, ca 1/3 av sjön ligger på norska sidan

Vi besökte även Riksröse 83 och 84 (S Nyckelvattnetsröset), historiska gränspunkter som spelat en viktig roll under de norska ockupationsåren. Författaren Mia Berner flydde under sin studietid över till Sverige vid sjön Nyckelvattnet vilket hon beskriver i sin bok ”Österut”. Berner var hemlig agent för XU. Mia Berner kom tillbaka till Östmark 2003 och det blev ett kärt återseensde med en av lotsarna som hjälpte henne fly till Sverige, Martin Møllerud. Han var både lots, kurir o i slutet av kriget XU agent. Møllerud var den som skapade Mølleruds-ruta som korsade gränsen vid Nyckelvattnet och Gåstjärn. Vi tog rutten över Nyckelvattnets is där Aksel Gjevert och Margit Bergström, båda på skidor, träffades julen 1942. Margit Bergström från Rännberg i Östmark var bara 17 år när hon blev agent för Norge. Aksel fick god hjälp av Margit att smuggla propagandamaterial, underrättelser med mera över gränsen. Bland annat smugglades tidningen Håndslag med underrubriken ”Fakta och orientering for Nordmenn” in i Norge denna väg. En tidning som trycktes i Sverige och smugglades i stor utsträckning in i Norge, där den nazityska ockupationsmakten censurerade nyheterna. En av skribenterna i denna tidning var Willy Brandt.

Margit Bergström, på bilden 16 år, blev anställd som kokka för ett vedhuggarlag nära gränsen till Norge. Hon kom omgående i kontakt med norska flyktingar, och strax därefter, med sin norska kontaktman; Aksel Gjevert. Foto på Margit: Privat. Foto på Aksel: Okänd

När det gäller Nyckelvattnet finns många intressanta historier. Den 30 november 1943 kallades studenten Rolf Sørbye till ett brådskande möte med en av underrättelseorganisationen XU:s ledare som kallade sig ”Eva Berg”. Hon berättade att Gestapo och tyska trupper snart skulle omringa Universitetet och arrestera studenter. Han fick beskedet att gå under jorden och försöka rädda så många studenter som möjligt för transport till Sverige. Efter en strapatsrik resa beskriver han mötet med Sverige så här:

I flödande månsken åkte jag skidor på Nyckelvattnets snöklädda is onsdag morgon vid 04-tiden den 15 december 1943. Vi var 5 unga studenter, fyra manliga och en kvinnlig, som av våra respektive uppdragsgivare inom den norska motståndsrörelsen beordrats att av säkerhetsskäl lämna det ockuperade hemlandet och ge oss av till Sverige. Den siste av våra flyktinglotsar berättade, när vi stod vid det tyska skidpatrullspåret på sjön, att här gick gränsen, och sedan var vi i Sverige! Men att sjön hette Nyckelvattnet fick vi av allmänna säkerhetsskäl aldrig veta, ej heller att militärerna som omhändertog oss, och först lade oss i sina sängar, var inhyrda på Gåstjärn, i huset som ägdes av Ann-Britt Edvardssons far, Axel Wilhelm Edvardsson.

Sammanfattningsvis en otroligt mäktig skogstur ur många perspektiv

Om vi ska beskriva turen ur ett friluftsperspektiv så var det en fantastisk tur med god tillgång på töreved vid en lägerplats nära gränsgatan. Christian hade med sig massor av godsaker och glögg som han fått av en granne. Glöggen var nog det starkaste jag druckit, och jag kände mig nästan lite berusad, speciellt efter att inte ha druckit alkohol alls sedan midsommar 2007. Man tål kanske inte så mycket längre. Tyvärr var vädret inte det bästa, och på natten kom det både snöblandat regn och regn. Hunden Junior var skadad i en tass och därför fick han stanna hemma. Förhoppningsvis återhämtar han sig snabbt och kan vara med på nästa tur. Den här Julaftonsturen blev främst en genomgång av de kurirlinjer som användes under andra världskriget i trakten, där modiga kurirer riskerade sina liv för att transportera viktiga meddelanden och material genom skogarna. Vi besökte även Aksels viloplats vid Grue Finnskogs kyrka i Svullrya från 1866 innan vi åkte söderut. Det kändes hedersamt att besöka hans grav efter att ha vandrat i hans fotspår genom de skogar han säkert kände bättre än någon annan. Att stå vid hans viloplats efter att ha följt hans rutter och upptäckt de platser som var centrala i hans liv och motståndsinsatser, fyllde oss med djup respekt och tacksamhet. Det var en stark påminnelse om hans mod och uppoffringar, och en bekräftelse på den betydelse hans handlingar hade för både hans samtid och eftervärlden.

Jag skulle vilja rikta ett särskilt tack till författaren Anders Johansson (f. 1942). Johansson har arbetat som journalist på Dagens Nyheter i 35 år, främst som utrikesreporter. Hans insiktsfulla skrivande är alltid intressant, och särskilt hans senaste bok (2024) ”Över gränsen: Norsk-svensk krigsdramatik 1940-1945”. Denna bok har varit en stor källa till inspiration och erbjuder värdefulla insikter om de dramatiska händelserna och det samarbete som präglade de svensk-norska relationerna under andra världskriget.

Det här blev mer än bara en vanlig skogstur – det var också en resa genom tid och rum. En mäktig känsla som jag kommer att minnas länge.

Källor

  1. Johansson, Anders. Över gränsen: Norsk-svensk krigsdramatik 1940-1945. Lind & Co, 2024.
  2. Special Forces – Roll Of Honour. NORWAY Gevert, Aksel. Memory of Special Forces from World War 2 to the present who served and died in places and under circumstances most of us can only imagine in our worst nightmares.
  3. Gävert, Lars-Olof. Aksel Gjevert motståndsman och flyktinglos som dog i Gestapos våld.  https://blogg.l-ogaverth.com/2024/10/07/aksel-gjevert-motstandsman-och-flyktinglos-som-dog-i-gestapos-vald/
  4. Eriksson, John. Min bok om Östmark, 2009.
  5. Våre falne – VG. (2015) GJEVERT, AKSEL, småbruker, Grue Finnskog. https://www.vg.no/spesial/2015/vaare_falne/?personId=12704
  6. Kulturminnsesök. Askosberget Øvre. https://www.kulturminnesok.no/manedens-kulturminne/


Grue Finnskog

Historia, Natur, Skogsliv Posted on tis, november 05, 2024 22:09:50
Sjön Röjden (på norska Røgden) 

Trevlig och fin helgtur till Finnskogen, detta stora skogsområde som sträcker sig över gränsen mellan Norge och Sverige, känt för sin kulturella historia och vackra natur. Vi bodde på Finnskogstoppen och hade det väldigt bra. Det är ett trevligt ställe med vacker natur och en känsla av lugn. Omgivningarna är fantastiska, med djupa skogar och klara sjöar.

Vi besökte viloplatsen för Aksel Gjevert som dog i tysk fångenskap den 17 maj 1944 på det ökända Grini (norska: Grini fangeleir, tyska: Polizeihäftlingslager Grini) som 1941–1945 var ett nazistiskt interneringsläger för politiska fångar. En urna med Aksels aska hittades efter kriget på Victoria Terasse i Oslo 1945. Gestapo, tyska statens hemliga polis, intog 1940 den majestätiska 1800-talsbyggnaden Victoria Terrasse i centrala Oslo. Aksel tillhörde Milorg Distrikt 12 och jobbade under ockupationen med införsel av vapen, ammunition och propaganda från Sverige, förmodligen i samverkan med engelska SOE (Special Operations Executive).

Aksel Gjevert blev fast i Gestapos razzia på Grue Finnskog påsken 1943. Han blev offer för Gestapoterrorn när ”Finnskogkullaffaeren” rullades upp och Gestapo slog till på Finnskogen. Ironiskt nog avled han just den 17 maj 1944. Gjevert var en viktig person för de många flyktingtransporterna som gick över Brandval Finnskog. Som jag förstått det skulle han avrättas genom att skjutas, men han dog innan detta verkställdes. Han hade en hård tid i fångenskap och utsattes för bryska och våldsamma förhör av Gestapo men var trots detta vid gott mod och var säker på att en dag skulle Norge åter bli fritt.

På Aksels grav står skrivet;

”DU GJORDE DIN INSATS I STRIDEN OG DÖDE FÖR FRIHETEN”.

Vi var också vid minnesmärket vid sjön Röjden i Östmark som markerar platsen där ett engelskt flygplan störtade. Flygplanet var på väg från England till Gardemoen men kom ur kurs och störtade i sjön Röjden den 10 maj 1945.

Platser som dessa ger oss en påminnelse om de uppoffringar som gjordes och hedrar de som förlorade sina liv i kampen för vår frihet…

Källor



Morsdagstur i Glaskogen

Minnen, Natur, Skogsliv Posted on tor, maj 30, 2024 12:01:47

På kvällen inför mors dag den sista söndagen i maj åkte familjen till Glaskogen. Glaskogen är Värmlands största friluftsreservat, (det är bara små delar av området som är ett ”riktigt” naturreservat) och är ett fantastiskt område för naturupplevelser. Glaskogens landskap är kuperat med flera sjöar, inklusive de två största, Stora Gla och Övre Gla. Området är känt för sina 30 mil vandringsleder, fina kanotleder och ett rikt djur- och växtliv.

Lägerplatsen där vi slog upp det nya Hellsporttältet låg nära Dammarna, i den östra, sydöstra delen av Stora Gla. Där finns en charmig liten skärgård, som är perfekt för paddling och upptäcktsfärder. Innan vi kröp ner i våra sovsäckar bevittnade vi en vacker solnedgång. Det var magiskt när mörkret sänkte sig över skogen, och stjärnorna tittade fram på himlen. När barnen vaknade på morgonen, med ett leende som inte går att missta, vet jag att vi har gett dem något värdefullt. Inte bara tältet och naturen, utan också känslan av frihet, äventyr och kärlek.

För vi är inte bara ute i skogen – vi är hemma.

Fina minnen

På morgonen blev det en rundtur över Rödvattensberget, och där väcktes minnen till liv – minnen som hade legat gömda i hjärtat i över två decennier. Jag tänkte på en av mina älskade vänner, som vandrat vidare till nästa värld. Just på Rödvattensberget, en aprilnatt för så länge sedan, hade vi slagit upp tältet. När jag stod på samma plats, kände jag Mathias närvaro. Han är en del av bergen, av vinden, av stjärnorna och jag bär honom i hjärtat. Över 20 år har gått, men den natten på Rödvattensberget var fortfarande levande – som en stjärna som aldrig slocknar…

Mathias var inte bara en vän, han var en själsfrände som gav av sig själv med hela sitt hjärta. Saknar honom något oerhört och det går inte en dag utan att jag tänker på honom. Mathias hade tankar på att ta steget in i politiken före sin bortgång. Hans egenskaper och driv hade utan tvekan gjort honom till en politiker som både Arvika och Sverige skulle haft stor nytta av. Hans omsorg sträckte sig långt bortom det vanliga, och han lyste upp livet för många. Hans arbete med personer med funktionshinder vittnar om hans naturliga förmåga att förstå och stötta andra. I sin profession var han i en klass för sig, driven av en intelligens och insikt som var sällsynt.

Världen blev avsevärt kallare den dagen vi förlorade honom, men jag är övertygad om att Mathias fortfarande är med oss och vakar över oss.

En dag ska vi återförenas, min älskade vän. Tills dess, vila i frid.

#älskadebarn #morsdag #skogen #värmland #nature #helsport #minnen 🌲🌿



Skogstur med Nilsson och JR

Friluftsliv, Skogsliv, Träning Posted on fre, april 05, 2024 11:16:11

Under påsken blev det en tur i skogen med de trogna turkamraterna Mr. Nilsson och JR. Blev de norra delarna av Arvika kommun som övervakades. Hade min Norrøna Recon Synkroflex Pack på 125 liter full med utrustning. Det är bra träning att bära med sig lite extra prylar. Ryggsäcken är utvecklad tillsammans med militären. En bra säck när du bär tungt.

På väg mot den tänkta lägerplatsen stötte vi på tre älgar, varav en var helt vit. Dessa vita älgar i trakten är inte albinoälgar med röda ögon, utan de har en vit färgform på grund av en genetisk defekt. Den vita älgtjuren Ferdinand i Gunnarskog blev extra känd då han ofta stod vid vägen i närheten av Bergatorp – Tvärud och betade. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/varmland/vita-kandis-algen-ferdinand-ar-borta

Intressant nog såg vi också mycket bökande från vildsvin (latin; Sus scrofa), trots att det inte tidigare funnits vildsvin i området. Det verkar som om de har spridit sig till nya marker. Vi kunde se hur ett vildsvin legat under en gran.

Vid lägerplatsen som ligger på en bergskant med fin utsikt västerut har jag och JR övernattat tidigare, och första gången jag var där på egen hand måste varit i slutet på 1990-talet. Att övernatta på en bergskant med utsikt över landskapet är verkligen en minnesvärd upplevelse. Jag och JR var där och övernattade våren 2021. Film från den turen finns här: https://youtu.be/sKwpWSnI6aE?si=8xn4-R_9pIUuPlWY

Vi eldade stockar av död tallved och det funkade bra. Stora gamla döda tallar kan man elda hela stockar med om man vill få det att brinna riktigt länge. Men kom ihåg att gamla tallar är viktiga för många arter, så det är bra att vara försiktig och hållbar i användningen av dem. Gamla döda tallar har en hård ved som bryts ned långsamt, vilket ger en lång och stabil brinntid.

Klockan 04:00 vaknade både jag och Nilsson av att det regnade. Vi hade dock en tarp uppspänd över sovplatsen. En tarp är användbar både för övernattningar och dagsturer. En bra tarp ska gå snabbt att sätta upp, skydda bra mot vind- och regn samt ta liten plats i packningen.

På morgonen blev det en löptur där vi följde delar av en runda som min pappa brukade springa när han laddade upp inför orienteringssäsongen och Fjäll-OL. Pappa var framgångsrik i den utmanande patrulltävlingen Internationella Fjällorienteringen, där han segrade ett tiotal gånger. Denna tävlingsform verkar ha passat honom perfekt. Fjällorienteringen var en tredagars orienteringstävling arrangerades så gott som årligen sedan 1938 men som sedan ett antal år inte arrangeras längre. Sprang tävlingen två gånger själv, en gång tillsammans med pappa – år 2004: https://www.l-ogaverth.com/nyheter/fjallorientering.htm Riktigt imponerad av min gamle (han var då 66 år) far den gången. I efterhand var det en bedrift att vi klarade bli femma!  

När jag, Nilsson och JR var färdiga med löpturen så tog vi frukost i lägret och vilade upp oss för hemfärden. På väg ner mot bilen så blev JR uppspelt och vi tror att det kan ha varit vildsvin i närheten och det var det han kände…

Sammanfattningsvis en mycket fin och minnesvärd skogstur!   



Julaftonsturen 2023 ”operation snöpuls”

Friluftsliv, Julaftonstur, Natur, Skogsliv Posted on tor, december 28, 2023 23:30:54

Blev en traditionell ”Jul-tur” i de västra skogarna tillsammans med turkamraterna Nilsson och Junioren. Det var klart väder och rejält kallt. Speciellt på senare delen av dygnen. All rörelse i skogen blev rätt så tuff ”snöpuls” då det hade kommit en del snö senaste tiden. På höjderna var det på sina håll knädjupt. Vi gjorde både Infil och exfil i mörker med hjälp av ett vackert månljus i kuperad terräng. Härlig känsla att gå i skogen i månljuset. Vi lyckades hitta en mycket bra lägerplats i skyddande skog där vi kunde elda med rejäl töreved som fanns i närheten i en myrkant. Vatten fanns i en bäck nära lägret så det var en riktigt bra plats att slå läger på.

Under turen observerades tjäder, korpar och rådjur. Spår efter älgar, hjort och räv.

  • Plus: Bra tillgång på ved och vatten. Nöjda turkamrater. God mat. God glögg. Bra sömn. Bra träning.  
  • Minus: Inget egentligen, förutom kanske viss utrustning som inte är lämpad för vinterturer – men det fick vi lösa i skogen.

En sak som vi visste sedan innan men som man kanske kan flagga lite extra för är att marginalerna för att begå misstag blir mindre när det är kallare än minus 15. Det vill säga att om du gör misstag kan du riskera att drabbas hårdare. Exempelvis om du blir blöt och nerkyld. Så det gäller att ha ett lösningsfokuserat förhållningssätt.    

Önskar bloggens läsare ett riktigt Gott Nytt År!



Kall Novembertur med Nilsson och JR

Friluftsliv, Natur, Skogsliv Posted on fre, december 01, 2023 23:43:48

Blev en fin tur i skogen med turkamraterna Nilsson och JR förra helgen. Klart väder och kyla utlovades. På natten snöade det lite grann och blåste, men förutom det var det fint. Vi sov som vanligt under bar himmel och eldade hela natten. På morgonen gick vi en längre tur med lätt packning och eftersom isen på slutet blivit stark och höll att gå på blev det vandring över en del tjärn.

Vi såg en kungsörn som lyfte över en myr men hann tyvärr inte få med det på film. Kungsörnen är mäktig och det gav vildmarkskänsla över turen. Bra start på den kallare årstiden. Nu hoppas vi att kylan håller i sig framöver och laddar för traditionell jultur.  



Översprungen av aggressiv älgko

Natur, Skogsliv, Träning Posted on sön, september 10, 2023 23:54:55

En ovanlig situation inträffade häromkvällen. Var ute och sprang med JR (hunden) på väg ner mot Björntjärn uppifrån Örshulta. Det hade nästan mörknat helt men hade inte slagit på pannlampan ännu. Brukar vänta med att tända lampan tills det inte går att springa utan ljus. Hörde något djur i den täta skogen vid sidan av skogsvägen och hunden blev lite i farten. Trodde först det var en grävling. Plötsligt och från ingenstans kommer en stor älgko (cirka 300 kg) i full fart och när jag får syn på den är den bara två-tre meter ifrån mig åt samma håll jag springer och den springer i full fart mot mig. Inte en chans att hinna undan så den springer rakt över mig. Har sen inget minne av vad som händer då jag troligen tappade medvetandet av smällen en kort stund, men när jag ”vaknar” till så tar jag och hunden (JR var nog lika överraskad som mig vad f.. det var som hände) oss bakom en gran men älgen springer in i granen och ska ta mig igen. Får en spark på knät och den är så nära så jag kan ladda en armbåge i trynet på älgen. Verkade inte ge någon stor effekt och älgen kändes väldigt fokuserad på att ta mig.

Har mött en hel del aggressiva älgar genom åren, främst ko och kalv men den här ensamma kon var mycket mer målinriktad och verkade ”galnare”. Något som också var lite märkligt var att den inte brydde sig om hunden utan det var mig hon fokuserade på. Så brukar det inte vara med aggressiva älgar som möter någon med hund.

Vid tredje utfallet blev det mer fart på JR, och han började skälla och morra rejält. JR satt fast i mig genom midjebältet, men tänkte att nu släpper jag JR så får han fritt spelrum och så går vi båda till motangrepp för det började nästan bli en kamp om överlevnad. Var en mycket märklig känsla då älgen inte gav sig. Men just när vi var på väg att agera kändes det som älgen taggade ner och gick ganska långsamt därifrån och vidare in i mörkret. Hittade sen inte pannlampan så fick jag stappla mig ner till 175:an och fick skjuts hem av Thomas Östlund. Tacksam för detta. Behövde lampan för att följa stigarna hemåt och med tanke på vad som fanns i skogen ville jag se var jag sprang. Åkte sen tillbaka och letade upp pannlampan som älgen slagit av mig. Kan väl säga att jag tittade mig omkring när jag letade efter lampan. Kom undan med lite skador på smalben, knän och låret. Ont i huvudet och nacken. Älgen har gjort en del utfall mot folk tidigare. Min granne vågade inte gå i skogen där han kunde tänkas träffa på just den här älgen. Grannen är för övrigt en rutinerad älgjägare och har liksom jag träffat på en del argsinta älgar genom åren.

Hela situationen kändes märklig då jag alltid hävdat att skogen är den säkraste platsen man kan befinna sig på. Men. Det är en väldigt säker plats fortfarande. Hade det varit dagsljus hade jag sett älgen tidigare och haft mer tid på mig att ta mig ur vägen men nu hade jag en halv sekund på mig att agera. Blev helt överraskad av rusningen från ingenstans i mörkret. 

Några arbetskamrater hade sen pratat med någon som var reporter på VF, och han vill skriva om händelsen. Expressen hörde också av sig. Förstod inte riktigt nyhetsvärdet, och var väl inte så sugen på att alla skulle veta att man fått stryk i skogen, men jag brukar vara öppen med det mesta så fick väl försöka förklara händelsen. VF-artikeln stämmer bäst med händelseförloppet, i den från Expressen var det en del som inte var korrekt.

https://www.vf.se/2023/09/09/politiker-attackerad-av-galen-algko-hon-skulle-ta-mig-till-varje-pris-e331c/

https://www.expressen.se/nyheter/lars-olof-stangades-av-algko-var-ute-efter-mig/



Julaftonsturen 2022

Friluftsliv, Julaftonstur, Natur, Skogsliv Posted on lör, december 24, 2022 13:40:11

Årets Julaftonstur blev lite annorlunda än den brukar. Vi var en man kort då Nilsson tyvärr blivit sjuk i influensa och inte ens kom till start. Han kom inte ens till Värmland. Jag själv var inte helt frisk ännu efter en långdragen sväng med influensa och Junior var skadad i en tass. Så tempot var inte det bästa och att gå med ryggsäck var jobbigare än vanligtvis. Men ut kom vi och det viktiga var att traditionerna hölls vid liv.

Det fick därför bli en hemmatur. På egna jaktmarker. Övernattningsplatsen var inte prövad tidigare men hade tänkt övernatta där någon gång så det passade bra. I mörkret var det svårt att komma rätt både med att hitta den exakta platsen och att hitta bra ved att elda med. Det var blött i skogen då det regnat ordentligt under dagen/kvällen och nästan all snö var borta. Att såga upp veden gick tyngre än vanligt men det var gott att komma ut och när vi väl fick en bra glödbädd så brann granveden bra. Hittade ingen tallved nära lägerplatsen i mörkret men hade med lite töre i ryggsäcken. Det blev en bra natt och vi sov gott.

Morgonen blev magisk med några minusgrader och en fin soluppgång. Både jag och JR var nöjda med att bara komma ut men vi får väl ta en ny tur snart som Nilsson blir med på. Kameran var med så det blev en liten film och några bilder som ni kan se i inlägget.         



Nästa »