Blog Image

ADVENTURE

Gränsenarkivet – De glömda hjältarna 🇸🇪 🇳🇴

Historia, Lokalhistoria Posted on lör, februari 08, 2025 14:22:30

https://leader7-sam.se/projekt/gransenarkivet

I veckan var jag på ett mycket spännande möte. Jag träffade två otroligt engagerade och trevliga värmlänningar som jagade information om gränsområdet under andra världskriget. De håller på med ”Gränsenarkivet – De glömda hjältarna” som är ett projekt att kartlägga händelser och personer i gränsområdet främst i Torsby kommun. Projektet ska vara klart i maj 2026. Projektledare är Martin Bergström och Johnny Steen. Martin har bland annat en Youtubekanal där han lägger ut intressanta drönarfilmer och Johnny Steen har regisserat bland annat filmerna; Gränsen (2011) och Rallybrudar (2008).  

Filmen gränsen trailer 2011 – Två unga soldater lämnar sin post vid vägspärr 83 i norra Värmland och beger sig genom vinternatten mot det naziockuperade Norges gräns.

Projektet syftar till att samla, bevara och tillgängliggöra berättelser från gränstrakterna i Torsby kommun under andra världskriget. Många av dessa berättelser finns i arkiv eller i människors minnen och riskerar att gå förlorade. Genom faktainsamling, intervjuer och samarbete med arkiv och lokala aktörer ska materialet bearbetas och presenteras på en digital portal, www.gransenarkivet.se. Portalen kommer innehålla:

  • 50 berättelser, personporträtt och historier.
  • Interaktiv karta för geografisk orientering.
  • Fördjupningsmaterial med bilder, filmer och texter.
  • Den är avsedd för både allmänheten och skolor och ska fungera som undervisningsmaterial.
  • Aktiviteter och mål som kommer genomföras under projekttiden är bl.a.
  • Insamling av fakta via intervjuer och arkivbesök.
  • Produktion av filmer, kartanimationer och digitalt material.
  • Skapande av webbportalen och dess lansering.
  • Föreläsningar för skolklasser.

Genom detta projekt hoppas de bevara och sprida viktig lokalhistoria för framtida generationer och stärka lokal identitet genom en användarvänlig och innehållsrik digital resurs. Var helt otroligt spännande att få ta del av detta och vi kollade på släktingen Aksel Gjeverts (1887–1944) göromål och medarbetare på svenska och norska sidan gränsen under kriget. Fick berätta vad jag visste om Aksel och när vi lade ihop olika delar så blev det ännu mer spännande. Ser fram emot att detta projekt blir färdigt och vi pratade om att detta kunde vara något att utöka över Arvika och Edaområdet mm, så man har kartlagt hela värmlandsgränsen. Det tycker jag låter som en mycket bra idé. Dessa händelser får inte glömmas bort och friheten får aldrig tas för given..



Föreläsning med försvarsminister Pål Jonsson 🇸🇪

Demokrati, Försvarsmakten, Historia Posted on tis, februari 04, 2025 23:48:02

Var och lyssnade på försvarsminister Pål Jonsson när han besökte Västra Värmlands Civilförsvarsförening och höll en öppen föreläsning på Svea Bio & Teater i Arvika i fredags.

Det var ett intressant och givande samtal. Moderatorn Morgan Danielsson hade goda kunskaper om bland annat värnplikten genom åren. Han hade varit med förr då det var många som gjorde värnplikten. Att göra värnplikten handlar om att försvara Sveriges mångåriga fred, frihet och demokrati och på så sätt se till att Sverige är och förblir ett självständigt land. Efter att ha varit vilande sedan 2010 återupptogs en del av värnplikten 2014, då redan krigsplacerade kunde kallas till repetitionsutbildningar. Från 2018 utökades värnplikten och nu mönstras årligen ett stort antal 18-åriga män och kvinnor för grundutbildning. Pål pratade klarspråk om varför Sverige behöver utveckla försvaret och samarbetet med andra länder, och varför Nato är en viktig organisation för de nordiska ländernas säkerhet. Han sa också att Europa allt för länge har förlitat sig på USA för Europas säkerhet och inte själva tagit det ansvar för säkerheten på det sätt som borde ha gjorts. Pål nämnde också att det sedan länge funnits ett samarbete med Nato och Natoländer innan den svenska anslutningen till Nato. Men nämnde inte hur nära detta samarbete var. Det är heller inte hans sak att göra då det var en helt annan regering på den tiden. Men för att folk ska förstå hela bilden borde detta så långt senare få komma fram i ljuset på riktigt. Många tror fortfarande, på allvar, att vi har varit neutrala sedan andra världskrigets dagar…  

Politiska frågor

Pål fick på slutet frågor från publiken på detta tema, om Nato, och någon av frågorna verkade vara från några som inte visste så mycket om Sveriges tidigare kontakter med Natoländer och de verkade också väldigt skeptiska till Nato och den västliga försvarsalliansen. Samt USA. De nämnde att det var ett misstag att lämna neutralitetspolitiken. De lät också tala om att vi varit helt ”neutrala” sedan andra världskriget och som om det var en jättestor förändring med att gå med i Nato och lämna ”neutraliteten”. Kanske kan man säga att den sovjetiska och ryska propagandaapparaten haft en ganska framgångsrik påverkan ändå.

”Den sextonde Natostaten”

Sovjet visste mer än svenska folket om den svenska försvarsplaneringen då GRU – den sovjetiska militära underrättelsetjänsten runt 1948 (troligen ännu tidigare) värvat Stig Wennerström, landsförrädaren som avslöjade Sveriges försvarsplanering. Det finns emellertid indikationer på att Wennerström tidigare kontaktats av den sovjetiska säkerhetstjänsten KGB. GRU ska ha fått upp ögonen för Wennerström redan 1934 då han besökte Riga för språkstudier i ryska.

På 1950-talet hade Nato femton medlemmar. Sverige kallades ”den sextonde Natostaten” (!) av dem som visste. För redan då Norge och Danmark gått med i Nato var det neutrala och alliansfria Sverige knutet till den västliga försvarsalliansen. Ja egentligen skapades dessa band ännu tidigare, och statsminister Tage Erlander (S) och Sverige var de som drev på frågan om ett nordiskt försvarsförbund. Vid ett akut krisläge skulle marinchefen omedelbart lämna Sverige och bege sig till ett Nato-högkvarter, antingen i USA eller Storbritannien. Från denna säkra plats skulle han organisera motståndet. Om Sverige blev ockuperat, skulle resten av militärledningen, regeringen och kungafamiljen följa efter. Nato-styrkor skulle sedan så snart som möjligt bistå Sverige med att slå tillbaka angriparen.

En del av historiken med Sverige och Nato och de hemliga samarbeten som under lång tid var oerhört viktigt framgår i den här artikeln till Gunnarskogs Nytt:

https://usercontent.one/wp/blogg.l-ogaverth.com/wp-content/uploads/2024/03/NATO-BORTANS-IK-till-Gunnarskogs-Nytt-v2.pdf

En del fördjupning av det som omnämns i den här artikeln finns i det här blogginlägget med extramaterial:



Samson, saknad Arvikaprofil 🇸🇪 🇳🇴

Idrottsprofiler, Lokalhistoria Posted on lör, januari 25, 2025 18:34:13
Samson på Arvikas gator där han trivdes som bäst. Fotograf: Okänd

John Harry Hasselquist (27/02 1940 – 25/02 2016), mer känd som Samson, var en norsk stark man och artist som föddes den 27 februari 1940 i Egersund, Rogaland, Norge. Samson växte upp på Fotland inte långt från Tengeselva. Som 17-åring såg han en annons för svensken Arne Tammers träningsprogram. Samson köpte alla programmen. Tillsammans med fyra kamrater startade han Oslos första gym på 60-talet och strax därefter rekryterades han av en egyptisk fakir till att bistå denne i hans show. Han började sin artistkarriär 1961 och turnerade runt om i Norge som stark man, fakir, trollkarl och tankeläsare. Samson blev också läromästare för Torkel Ravndal, en annan stark man som på sin tid satte världsrekord (!) i marklyft, och en del minns nog showerna de hade tillsammans. Samson var känd för sina imponerande styrkeshower, där han lyfte upp till 520 kilo i höga marklyft, böjde järnstänger, låg på spikmattor och krossat glas. Hans kost på scenen bestod av krossade lysrör och rakblad. Samson drog som mest sju järnvägsvagnar med tänderna och lyfte, enligt ett norskt tidningsklipp, en sten vägandes 500 kilo. Ett av de mera spektakulära inslagen var när han lät sju män lägga ett rep kring hans hals och dra från två håll, det mesta de kunde.

Youtube gullklump ”Samson – John Harry Hasselquist”

Samson bosatte sig senare i Arvika, en stad han tidigare hade besökt som showman (1964) och tyckte mycket om. Han levde där resten av sitt liv, uppfylld av den charm och gemenskap som staden erbjöd, ända tills han gick bort. I Arvika fortsatte han att uppträda och inspirera med sin styrkeshow. Hans legendariska uppträdanden är en del av lokalhistorien i Arvika. Mitt första riktiga möte med Samson var på Atletklubben i Arvika när jag var 15 år, hösten 1992. Jag och min klasskamrat Anders hade tagit ut pengarna vi samlade ihop för en skolresa till Spanien och i stället köpt gymkort för pengarna. Vi fick en del kritik för detta då, men det är ett val jag är stolt över idag. Vi gjorde det vi trodde på. Före mötet med Samson på Atletklubben minns jag att folk pratade om Samson, starkemannen som hade bott några år i Gunnarskog där han hade gjort i ordning ett hus vid Bergsjön. Som liten blev man imponerad bara man hörde namnet Samson. Han var en legend redan då.

Från artikel i Rjukan Arbeiderblad, måndagen den 8 augusti 1966. Från artikel i Fremtiden, torsdagen den 17 april 1980.

På Atletklubben var Samson och en hel del andra väldigt välkomnande mot oss ungdomar och visade oss hur vi skulle träna. Här trivdes vi bra. Det var nyttigt att vara där, på många sätt. Flera gånger i veckan åkte vi ner med bussen direkt efter skolan, och sen kom oftast min pappa och hämtade oss när vi tränat klart. Det här var en helt fantastisk tid när man ser tillbaka på det idag. Jag minns hur Samson brukade berätta historier om sina egna erfarenheter som starkeman och fakir. Samson berättade också mycket om sina bravader på styrkeshower tillsammans med den store och starke Torkel Ravndal. Han lyfte över 400 kg i marklyft, utan några hjälpmedel – en imponerande bedrift som få kan matcha. När Torkel var i Arvika på 1980-talet fick min storebror Eric (f. 1964) chansen att bryta arm mot honom. Trots Torkels enorma styrka lyckades han inte bryta ner Eric, vilket säger mycket om min brors krafter. Eric var ingen armbrytningsexpert men hade utvecklat sin styrka genom år av hårt arbete som motormanuell skogsarbetare, där han varje dag fick använda sina muskler på sätt som få andra jobb kräver. I vänsterarmen blev Eric aldrig nerbruten – av någon – och Samson bröt han ner.

Det var alltid fascinerande att höra om Samsons shower, tunga lyft med stenar och det inspirerade oss att träna hårdare och sätta upp egna mål. För oss yngre var Samson inte bara en som hjälpte oss med träningen, utan också en som visade att det mesta var möjligt. Rätt kul idag är att när han berättade om sina ”bravader” som ung, där han sprängt kassaskåp och brutit sig ut från fängelse, då trodde man att han överdrev en smula. Men när man forskat i det visar det sig att det var än värre. Han rymde flera gånger från fängelset genom att bryta sig ut genom gallret. Dessutom flydde han flera gånger från polisen och kunde hålla sig undan. En utbrytarkung. Vilka historier!

Artikel från Rogalands Avis, tisdagen den 9 augusti 1966

Samson var en mycket speciell person som gjorde en hel del märkliga och ibland dumma saker i sina unga år, ja kanske även när han blev äldre. Men hans goda sidor övervägde definitivt dessa snedsteg. Han var en person med ett stort hjärta, som alltid strävade efter att hjälpa andra på bästa sätt. Mot mig var han otroligt snäll och jag såg aldrig den ”andra sidan” av honom. När jag tog min andra SM-medalj (2009) i Trailrunning fick jag en tavla som Samson målade till mig. När jag var hemma hos honom och hämtade den, så visade han mig spikmattor och annat som han använde i sina shower. Det var en upplevelse att se dessa föremål och höra hans berättelser om hur han hade använt dem. Samson var en unik person som jag tror är saknad av många i Arvika. Hans vänlighet och humor gjorde ett starkt intryck på alla som mötte honom. Han var inte bara en starkeman, utan också en vänlig själ som alltid var redo att hjälpa och inspirera andra. Att ha haft möjligheten att träna tillsammans med honom och få en personlig gåva från honom är minnen jag alltid kommer att bära med mig med stolthet och tacksamhet.

Källor

  1. Youtube.video: ”Samson Trailer”: https://www.youtube.com/watch?v=2yNupHftO8I
  2. Facebook ”Jag hadde en flicka en gang..” (2016-02-27): https://www.facebook.com/watch/?v=10153491995815292
  3. YouTube-video: ”John Harry ’SAMSON’ Hasselquist (27.2.1940 – 26.2.2016)” – En kort dokumentär om hans liv och karriär: https://www.youtube.com/watch?v=pNBHsEM7oDs
  4. John ”Samson” Hasselquist har gått ur tiden (Arvika Nyheter 2016-03-01): https://www.arvikanyheter.se/2016/03/01/john-ochquotsamsonochquot-hasselquist-har-gatt-ur-tiden-dce84/
  5. Stavanger Aftenblad ”Egersunderen «Samson» er død” (2016-02-27): https://www.aftenbladet.no/lokalt/i/1jGKX/egersunderen-samson-er-doed
  6. Gävert blogg ”Tavla från Samson”(2009-07-21) : https://blogg.l-ogaverth.com/2009/07/21/tavla-fran-samson-312/
  7. Rogalands Avis ”Rømte to ganger fra Skienspolitit” (1966-08-09).
  8. Rjukan Arbeiderblad ”Rømlingen fra Stavanger dro østpå” (1966-08-08).


Östen Nilson i Arvika: Viktig agent för Norge under andra världskriget

Demokrati, Lokalhistoria, Säkerhet Posted on sön, januari 05, 2025 23:37:33

Artikel från 1967 (del 1)

80 år sedan andra världskriget tog slut i Europa

2025 är det 85 år sedan Nazi-Tyskland ockuperade Norge (och Danmark) och 80 år sedan Hitlerregimen kapitulerade och andra världskriget tog slut i Europa. Jag vill därför dela med mig av en mycket läsvärd artikel (från 1967) om några av de Arvikabor som tidigt blev mycket engagerade i att hjälpa norrmännen under kriget – Östen Nilson och hans fru Karin. Redan i april 1940, strax efter att tyskarna anfallit Norge och Danmark, började Östen hjälpa sina vänner i Norge som han kände genom idrotten, jakten och skyttet. Östen arbetade då på Jordbrukarbankens lokalkontor i Arvika, som låg på Torggatan 8. Efter att kriget bröt ut i Norge förändrades hans uppdrag radikalt.

Karin bar ett stort ansvar. De norska motståndsmännen fann alltid en fristad i deras hem. Nästan alltid fanns där norska motståndsfolk. Karins uppgift var att hålla ryggsäckarna välutrustade med mat och kläder som motståndsmännen/kurirerna behövde för sina skogsturer – smörgåsar, fläsk, kaffe, ombyteskläder och annat. Dessutom hade hon en liten pojke född 1939 och en till på väg, född 1942. Trots att hon var gravid och hade en liten pojke att ta hand om, skötte hon allt som behövdes för att stödja motståndsmännen. En otrolig insats!

Länk till artikeln som PDF: https://l-ogaverth.com/artiklar/ÖstenochKarinNilson

Efter att kriget var slut i maj 1945, fick Östen ett brev från sin norske, gode vän, motståndsmannen Sverre Herdahl där det stod:

”Hjertelig tack för telegrammet ! Det var rent rörande att få det. Og så må jeg få gratulere også deg med freden och seieren – for jag regner deg for å väre like god nordmann som noen av oss”

Vännerna i Norge höll de kontakten med livet ut, och träffades regelbundet.

Haakon VII:s Frihetskors och pokal från Norges legation tilldelades Östen Nilson

Haakon VII:s Frihetskors

Östen Nilson fick efter kriget Haakon VII:s Frihetskors. Utmärkelsen delades ut till norska och utländska militärer och civila för framstående militär eller civil insats under krig, både i strid och i administrativ tjänst. Denna hedersbetygelse var ett erkännande av deras bidrag till motståndsrörelsen och kampen mot nazismen. Östen fick också en fin graverad pokal av den norska legationen (dåtidens ambassad) för sina betydelsefulla insatser under kriget. Dessutom fick han ett gevär av norrmännen, och det var inte vilket gevär som helst, det var en US .30 (7,62×33) M1 karbin (US karbin). Ett verkligt fint minne. M1-karbinen utvecklades som en del av ett lätt gevär i USA innan andra världskriget. Under andra världskriget gick vapnen ut genom de amerikanska Lend-Lease-projektet till allierade länder. Gevären levererades till norska motståndsmän i det ockuperade Norge genom så kallade flygsläpp. Speciellt under krigets sista år släpptes många förnödenheter och vapen i Norge, främst från brittiskt flyg…

Hedersbetygelse

Många i motståndsrörelsen i Norge glömde aldrig Östen och hans fru Karins insatser. När Östen gick bort skrevs bland annat följande i den norska tidningen Aftenposten:

”For sin store innsats ble han i 1945 tildelt Kong Haakon VII´s Frihetskors. Hans fritidsintresse var jakt og fiske. Han fick en stor venneskare i Norge, som idag føler med familien. Mange i motstandsbevegelsen og vi ”Linge-karer” vil aldrig glemme Östen. Vi er stolte over å ha hatt ham som vår venn”

Denna hedersbetygelse från Kompani-Linge-veteranerna (Norwegian Independent Company No. 1, NORIC 1) säger allt som behöver sägas om Östens insatser under den nazi-tyska ockupationen. Hans osjälviska engagemang för frihet och fred gjorde honom till en oumbärlig del av det norska motståndet under ockupationsåren. Tillsammans med sin fru Karin riskerade han allt för att bekämpa förtrycket. Jag hoppas att deras insatser under de tunga krigsåren ska fortsätta att inspirera nya generationer att stå upp för fred och frihet, och minnet av deras gärningar ska inte glömmas bort i Arvika.

Källor

  1. Lista över krigsmedaljer 1940–1945: https://no.wikipedia.org/wiki/Liste_over_norske_krigsmedaljer_1940%E2%80%931945
  2. Lista över tilldelningar av Haakon VIIs Frihetskors: https://no.wikipedia.org/wiki/Liste_over_tildelinger_av_Haakon_VIIs_Frihetskors
  3. Norwegian Independent Company No. 1 (NORIC 1). (Kompani Linge): https://sv.wikipedia.org/wiki/Kompani_Linge



Tack för all uppmuntran

Annat Posted on fre, december 13, 2024 20:50:59

Det är fantastiskt roligt att flera hört av sig och uppskattar det jag gör för att lyfta fram viktiga historier och händelser. Det finns ett stort intresse för Arvikatrakternas lokala historia. Speciellt när det gäller berättelser och händelser under andra världskriget. Ert stöd betyder oerhört mycket för mig. Även otroligt kul att höra att ni uppskattar det man försöker åstadkomma politiskt också. Det värmer verkligen i hjärtat. Jag kan också säga att jag har flera spännande uppslag på gång och en del saker jag har fått tag på har inte berättats tidigare. Jag ser fram emot att dela dessa med er och hoppas att ni kommer att tycka att de är lika fascinerande som jag gör.



Snart kommer boken om en värmländsk skidåkare med enorm uthållighet

Idrottsprofiler, Lokalhistoria Posted on sön, december 08, 2024 18:15:17

Åke Wingskog (född 1942) är en av de mest framstående skidåkarna i västvärmlands idrottshistoria. Wingskog är kanske mest känd för sin prestation på Vasaloppet 1975, då han slutade tvåa i loppet. Gert-Dietmar Klause, Östtyskland (DDR) vann med endast 6 (!!) sekunder. DDR-landsmannen Grimmer blockerade effektivt Wingskog så han inte kom förbi när Klause satte in ett ryck i slutet av loppet, och när Åke äntligen kunde ta sig förbi hade Klause ett försprång på en halv minut.   

Andraplatsen på Vasaloppet var en fin framgång för Åke och ett bevis på hans förmåga att prestera på långa distanser. Utöver sina resultat på Vasaloppet har han alltid visat sig vara en stark konkurrent. Åke gjorde sin landslagsdebut 1968, blev fast i landslaget året efter och åkte ur laget efter ett benbrott 1971 när han blev påkörd under träning. Inför VM i Falun 1974 var han högaktuell för att starta på femmilen, men blev bortvald i sista kvaltävlingen och kom endast med som reserv. Det blev några fina SM-medaljer, inklusive ett unikt junior-SM silver med Glava Skidförening. Glavas lag på junior-SM-stafetten 1961 vid Sundsjön i Filipstad bestod av Göran Söljemo/Jansson, Åke Wingskog och Willy Johansson. De missade SM-guldet med enbart en halvmeter. Senior-DM i längdskidor vann Åke när han var över 50 år!

AN-medaljen fick Åke 1969. Säffle-Tidningens guldplakett 1969. NWTs guldmärke 1969. Hans engagemang för skidåkning sträcker sig långt bortom tävlingsbanan, och han har varit en inspirationskälla för många uthållighetsidrottare. Åke Wingskog var också en pionjär inom användningen av rullskidor och tog fram en egen rullskida.

Sammanfattningsvis är Åke Wingskog en av de mest betydelsefulla individuella idrottarna i västra Värmlands idrottshistoria, med en idrottskarriär som sträcker sig över 1950-, 1960-, 1970-, 1980-, 1990- och 2000-talet. Åke skriver nu på sin bok som handlar om hans liv. Är säker på att denna bok blir något riktigt speciellt. Med hans rika erfarenheter och unika insikter inom skidåkning, både från tävlingsbanorna och många träningspass kommer det att bli en fascinerande läsning. Boken kommer beröra hans tankar om träning, tävlingar och anekdoter från hans tid i landslaget och hans bidrag till utvecklingen av skidsporten och mycket mer…  

Åkes prestationer och engagemang inom skidsporten har gjort honom till en legendarisk figur i Värmlands idrottshistoria. En stor inspirationskälla och förebild!

Källförteckning:

  1. Sveriges Radio. ”70-åringen åker sitt 36:e Vasalopp.” P4 Värmland, 27 februari 2013. https://sverigesradio.se/artikel/5456900
  2. Facebook. ”1975 blev Åke Wingskog tvåa i Vasaloppet.” Mattila, 29 april 2019. https://www.facebook.com/mattilafritid/posts/2375037232728321/
  3. NWT. ”58 år på skidor i Mattila.” 25 april 2019. https://www.nwt.se/2019/04/25/58-ar-pa-skidor-i-mattila-c781f/
  4. NWT. ”Tidigare bäst, nu mest.” 6 februari 2009. https://www.nwt.se/2009/02/06/tidigare-bast-nu-mest-e4e95/
  5. Blogg L-O Gävert. ”Legendernas legend.” 18 april 2010. https://blogg.l-ogaverth.com/2010/04/18/legendernas-legend-429/


Minnesplakett: Sveders Herrekipering på Kyrkogatan 34.

Demokrati, Historia, Lokalhistoria Posted on sön, november 24, 2024 13:23:18
Helmer Sveders (1907–1973) foto i butiken med Haakon VII:s frihetsmedalj som Helmer fick efter kriget.

Igår hyllade vi Helmer Sveder, Östen Nilsson, Arne ”i kôrstan” Nilsson med flera med en minnesplakett från Arvika kommun på Sveders Herrekipering på Kyrkogatan 34.

Kommunalrådet Peter Söderström (S), barnbarnen till Helmer, Thomas Tynander (författare till boken om Allan Mann : Svensken som stred mot Hitler och Stalin), Försvarsministern Pål Jonsson (M) och jag höll tal. Det kändes mycket bra att förvarsministern kunde närvara. Han vävde ihop den historiska aspekten av Östen Nilsson och Helmer Sveders m.fl. insatser under andra världskriget med dagens händelser i Ukraina. Sverige har spelat en viktig roll i att stödja Ukraina under kriget. Sedan Rysslands invasion 2022 har Sverige bidragit med omfattande humanitärt och militärt stöd, samt ekonomiskt stöd.

Kändes ärofyllt och stort att få säga några ord.

Under den tyska ockupationen av Norge, förvandlades Sveders till en avancerad motståndscentral. En underrättelseavdelning som Östen Nilsson och Helmer Sveder byggde upp, med klädbutiken som bas. Vänskapen mellan norrmän och svenskar hade knutits innan kriget bröt ut i Norge 1940, bland annat genom jaktlag och skytteklubbar i gränsområdena, samt idrottsligt utbyte mellan Kongsvinger idrottslag (KIL) och Arvika idrottssällskap (AIS). Helmer Sveder var verkligen en central person inom idrottsrörelsen i Arvika under många år, och han var en av Värmlands bästa fotbollsspelare på sin tid. Även bankmannen Östen Nilsson var idrottare och jägare med mycket kontakter på den norska sidan gränsen.

Gunnar Sønsteby, SOE-agent med agentnummer ”Nr 24”, är aktuell i Norge då filmen om honom hade premiär den 30 oktober 2024. Han blev en central person i den norska motståndsrörelsen och blev Norges högst dekorerade medborgare efter sina insatser under kriget.

Oslo 19450508. Gunnar Sønsteby i kaptensuniform utanför Møllergata 19, huvudpolisstationen i Oslo.
Foto: Sverre Martens Planke / Arkiv / SCANPIX

Gunnar sa så här om Sveders:

”Hos Sveders fick vi mat och vilade oss innan vi skulle vidare. Men framför allt bytte vi kläder. Det var det viktigaste av allt. Man fick inte väcka uppmärksamhet. Därför fick man vara klädd på ett sätt i Sverige och ett annat i Norge.”

Kurirlinjen mellan Stockholm och Oslo via Arvika, Gunnarskog och Håkerudtomta, precis vid gränsen på den norska sidan, var viktig. På så sätt höll man kontakt med exilregeringen i London. Linjen var även mycket viktig för Special Operations Executive (SOE). SOE:s huvudsakliga uppgift var att bedriva spionage, sabotage och rekognoscering i de av axelmakterna ockuperade områdena i Europa, samt att stödja de lokala motståndsrörelserna.

”For meg betydde det alt. Jeg var avhengig av kontakt med Stockholm i Oslo, og vi var helt avhengig av en sikker rute. Den fant vi over her,” sa Sønsteby i ett intervju med NRK 2004.

Filmen NR. 24 efter Gunnars agentnummer i Engelska SOE, åkte jag och en kamrat till Kongsvinger och såg. Vi åkte då den gamla kurirlinjen från Arvika, Gunnarskog, vidare över Håkerudtomta (familjen Skoglund) och Austmarka till Kongsvinger. Nuförtiden går det att åka bil denna sträcka, under kriget var det något helt annat och delar av sträckan var väglöst land. 

Extra intressant med tanke på detta är att höra när Helmer Sveder berättade om Gunnar Sönsteby i en radiointervju från 1962.

Helmer berättade om första gången han träffade Gunnar. Han sa att när Gunnar först kom till honom i Arvika så var han väldigt försynt och bad nästan om ursäkt för att han kom till besvär. Detta var i början på den tyska ockupationen av Norge. Helmer berättade vidare om att han trodde det var just för att Gunnar var så anonym och hade en oerhörd vilja kunde åstadkomma det han gjorde under kriget. Helmer berättade också att det aldrig var någon tvekan om att han skulle ställa upp och hjälpa norrmännen när han fick denna fråga.     

En annan norrman som talade om Sveders efter kriget sa:

”Jag skulle aldrig klarat mina uppdrag utan hjälp av värmlänningar som Östen Nilsson och Helmer Sveder i Arvika och Gunnar Svensson och Arne Nilsson i Gunnarskog” det här berättade Bjarne Holth-Larsen, SOE-agent, Norwegian Independent Company No. 1 (NORIC 1) (kompani Linge) för en reporter fyra decennier efter sina kuriruppdrag.

Bjarne igen: ”Det var rent militära uppdrag som vi genomförde”. ”Vi förde hem radiosändare, vapen, instruktioner – på skiffer givetvis – samt inte minst pengar”.

Bjarne Holth-Larsen tog sig över gränsen 47 gånger under den tyska ockupationen 1940-1945. Jag och turkamraten Christian har väl gått över gränsen ungefär lika många gånger, med skidor eller till fots, men då i fredstid. Varje gång har vi tänkt på dessa hjältar och hur det skulle kännas att passera gränsgatan om man gått 80 år tillbaka i tiden. När vi gör våra turer över gränsen idag, är det svårt att föreställa sig de faror och utmaningar som Bjarne och andra motståndsmän stod inför. De riskerade sina liv. Deras mod och uppoffringar är en påminnelse om den tunga tiden under kriget och vikten av att minnas och hedra deras insatser. Varje steg vi tar på denna historiska mark ger oss en djupare respekt för de som kämpade för friheten…

Källor:



Årsrapport som förtroendevald i Arvika kommun

Demokrati, Politik Posted on tor, november 14, 2024 09:14:36

Det här är något jag tycker är viktigt. Att redovisa för kommuninvånarna vilka frågor man jobbat med. Transparens och ansvarsskyldighet är grundläggande principer i vårt demokratiska system, och det är avgörande att invånarna är informerade om de beslut och åtgärder som påverkar deras vardag. Tyvärr verkar jag vara ensam om att skicka ut en sådan rapport bland lokalpolitikerna i Arvika.

Arvikapartiet vill att politiken ska vara öppen och transparent så att kommuninvånarna kan följa den demokratiska processen. Det är genom att vara vaksamma och engagerade som vi kan säkerställa att våra demokratiska värderingar och rättigheter upprätthålls.

Arvikapartiet uppmanar alla att fortsätta engagera sig och bidra med sina åsikter och idéer.

Ni hittar rapporten via denna länk: Årsrapport 2024 -L-O-Gavert-2024.pdf



Nästa »