Blog Image

ADVENTURE

Historielöst förslag om polisens roll i krig

Offentlig verksamhet, Politik, Säkerhet Posted on tor, mars 12, 2026 23:27:32
Foto: Johan Nilsson / TT

Förslaget att svenska poliser i krig och vid ockupation enbart ska vara civila och inte kunna delta i landets försvar är svårt att förstå. ÖB Michael Claesson varnar för att det kan bli ett hot mot rikets säkerhet – och han har rätt. Men förslaget är också historielöst.

Norge och Danmark

Under den tyska ockupationen av Norge under andra världskriget sattes polisen snabbt under nazistisk kontroll. Poliskåren tvingades arbeta åt ockupationsmakten och blev verktyg i förföljelsen av motståndsrörelsen och judar. Det blev krav på lojalitetsförklaring av polispersonal. De som vägrade avge sådan förklaring deporterades till Tyskland. Efter kriget fick flera stå till svars för landsförräderi. I Danmark försökte polisen fortsätta sitt civila uppdrag under ockupationen. Det slutade tragiskt. År 1944 arresterade tyskarna omkring 2 000 danska poliser och deporterade dem till koncentrationsläger i Tyskland. Historien visar alltså tydligt vad som kan hända när en civil polis hamnar under en ockupationsmakts kontroll.

Sverige byggde därför sitt försvar på en princip – att hela samhället ska stå emot. Redan 1943 formulerades de grundsatser som skulle gälla vid krig:

“Som grundval för vårt handlande i händelse av krig gälla två satser: Motstånd skall göras i alla lägen. Varje meddelande att motstånd skall uppgivas är falskt.”

Och i den berömda formuleringen som fortfarande gäller:

“Om Sverige blir angripet kommer vi aldrig att ge upp. Alla uppgifter om att motståndet ska upphöra är falska.”

Detta kan knappast tolkas på annat sätt än som en stående order till hela samhället. Varje medborgare har ett ansvar att bidra till landets försvar. Varför skulle då just polisen vara undantagen? Enligt nu gällande svenska regler, som gällt i 80 år, är svenska polismän kombattanter när de under krig deltar i rikets försvar, men blir civila när de inte längre deltar i rikets försvar. De har s k temporär kombattantstatus. År 1943, således under andra världs kriget, fick frågan en lagstadgad lösning. Därigenom blev alla polismän, oavsett om de var kommunalt eller statligt anställda och frånsett grad, skyldiga att delta aktivt i försvaret av landet. Tjänsteplikten innefattade att delta i direkta stridshandlingar och att fullgöra även andra uppgifter som an kom på krigsmakten. Närmast tänkte man sig att ingripande från polisens sida skulle kunna komma i fråga gentemot sabotörer, fallskärmshoppare och smärre motoriserade enheter. Därför blev polismannen även skyldig att genomgå särskild försvarsutbildning.

När ett land angrips behövs alla krafter – militär, polis, civilsamhälle och medborgare. Historien från Norge, Danmark och dagens Ukraina visar samma sak: i ett krig måste hela samhället kunna bidra till försvaret. Att då föreslå att polisen i princip ska stå vid sidan av när ett land angrips är inte bara ett säkerhetspolitiskt risktagande. Det är att bortse från historien.

När kriget startade agerade den ukrainska polisen proaktivt och hjälpte till att säkra två av de tre flygplatserna i närheten av Kiev.

Försvarsmakten avstyrker tydligt förslaget i sitt remissyttrande över utredningen Polisiär beredskap i fred, kris och krig (SOU 2025:57). Myndigheten skriver att förslaget innebär “ökad militär risktagning avseende försvaret av Sverige” och varnar för att konsekvenserna är “svåra att överblicka”.

Försvarsmaktens remissyttrande:
Läs Försvarsmaktens remissyttrande om “Polisiär beredskap i fred, kris och krig”

Det är Försvarsmaktens officiella svar på utredningen SOU 2025:57, där myndigheten redovisar sina synpunkter på förslagen. I dokumentet förklarar Försvarsmakten varför man motsätter sig vissa delar av utredningen, bland annat sådant som påverkar polisens roll och resurser i krig och höjd beredskap.

Du kan också läsa själva utredningen här:

Och här samlas alla remissvar från olika myndigheter:

Om delar av Sverige skulle ockuperas anser utredaren att svenska poliser, med fortsatt civil status, bör stanna kvar och verka under fiendens kontroll. I dagens säkerhetspolitiska verklighet innebär det i praktiken lojalitet mot en ockupationsmakt.

Vill vi verkligen ha det så?

Källförteckning

  1. Om kriget eller krisen kommer (MSB/Försvarsmakten, 2018).
    Citatet: “Om Sverige blir angripet kommer vi aldrig att ge upp. Alla uppgifter om att motståndet ska upphöra är falska.”
  2. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap – information om totalförsvar och civil motståndsvilja.
  3. Försvarsmakten – remissyttrande om utredningen “Polisiär beredskap i fred, kris och krig” (2025). Yttrande över betänkandet Polisiär beredskap i fred, kris och krig (SOU 2025:57)
  4. Expressen – artikel: “ÖB rasar mot förslag om polisen – hot mot rikets säkerhet” (8–9 oktober 2025).
  5. Norges Hjemmefrontmuseum – dokumentation om polisens roll under den tyska ockupationen av Norge 1940–1945.
  6. Nationalmuseet – forskning om arresteringen och deportationen av cirka 2 000 danska poliser till tyska koncentrationsläger 1944.
  7. Ukrainian Ministry of Internal Affairs – rapporter om polisens roll i försvaret under Rysslands invasion 2022.


Årsrapport 2024–2025: Förtroendevald i Arvika kommun

Politik Posted on tor, januari 29, 2026 10:04:41

Arvikapartiet har tidigare delat denna årsrapport, och jag väljer nu även att publicera den här på bloggen – för den läsare som vill ta del av vad jag gjort som fritidspolitiker under året som gått. I denna enkla rapport sammanfattar jag mitt tredje år som förtroendevald i Arvika kommun. Den är inte heltäckande, men ger en övergripande bild av det politiska året 2024–2025.

Årsrapporten i sin helhet finns att läsa här: Årsrapport L-O Gävert 2025

Demokrati är folkstyre – även lokalt

All offentlig makt i Sverige utgår från folket. På kommunal nivå innebär det att kommuninvånarna äger de gemensamma tillgångarna, och genom demokratiska val avgör vilka som ska styra kommunen och fatta beslut i deras namn. För oss i Arvikapartiet är detta inte bara fina ord. Vi vill till varje pris verka för en öppen, transparent och ansvarsfull politik, till förmån för dem vi som lokalpolitiker är satta att arbeta för – våra kommuninvånare. Kommunens resurser ska användas på ett sätt som gynnar hela kommunen, inte särintressen, prestigeprojekt eller kortsiktiga lösningar.

Att stå upp för demokratiska värden – i handling

Som bakgrund kan nämnas att det inom Arvikapartiet finns flera personer som under stora delar av sina liv aktivt arbetat för att försvara demokratin: genom engagemang i Försvarsmakten, Polismyndigheten, eller som militära instruktörer för ukrainska soldater vid ett brittiskt utbildningscenter. För mig visar detta tydligt att partiets engagemang för demokratiska värden inte är något abstrakt – utan något som levs och praktiseras.

Om ni visste vad som pågår i maktens korridorer …

Jag kan berätta något från ”insidan” om en fråga som just nu är högaktuell i Arvika – och som många inte har en aning om hur diskussionerna varit bland politikerna. Det handlar om storskalig industriell vindkraft i våra unika skogsbygder, gränsområdet och Finnskogen. Och låt oss vara glasklara: detta är helt fel plats. Arvikapartiet hade med ett tydligt NEJ till all storskalig industriell vindkraft redan från start, i vårt partiprogram inför vårt första val, 2022. Det var inget populistiskt vådaskott. Det byggde på många och välgrundade skäl – inte minst den unika natur, kulturmiljö och livsmiljö som finns i våra skogsbygder i västra Värmland.

När vindkraftsfrågan sedan blev konkret i Arvika, och då framför allt i Gunnarskog, tog vi upp den gång på gång i pauserna på kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Och vi har skrivit motioner, bland annat om en vindkraftsfri kommun.

Hur såg reaktionen ut då?

  • Alla andra partier försökte övertyga oss om att vindkraft var något bra.
  • Alla andra partier argumenterade för utbyggnad.
  • Alla andra partier avfärdade vår kritik.

Alla!

Sedan hände något.

När de märkte att det fanns ett starkt och genuint engagemang bland människor på landsbygden, framför allt i Gunnarskog och Mangskog, började partierna svänga. Vissa snabbare. Andra långsammare. Och nu står flera av dem på möten med vindkraftsmotståndare och säger:

“Vi har alltid varit helt emot vindkraft.”

Bullshit.

I kommunens energiplan finns inte ett enda yrkande från något annat parti än Arvikapartiet som säger nej. Tvärtom har de accepterat skrivningar som i praktiken öppnar upp i stort sett alla våra skogsbygder för dessa enorma industriella anläggningar. Det är fakta. Det finns i handlingarna. Ändå kan samma politiker stå inför engagerade kommuninvånare och utge sig för att vara totala motståndare. Det är oärligt – och i mina ögon en olämplig egenskap hos dem som ska företräda kommuninvånarna. De saknar ryggrad. De följer opinionen först när den blir farlig för deras mandat. De ändrar historia i efterhand.

När jag tog upp detta direkt med en av dessa politiker under ett möte om vindkraft försvarade personen sig med:

“Jag har aldrig sagt Gunnarskog.”

Är rätt säker på att det var just Gunnarskog som var aktuellt då. Och även om man försöker gömma sig bakom ordval ändrar det inte helheten.

En tydlig varning.

Det här jobbet är inte klart. Tvärtom.

Jag vill vara mycket tydlig: Jag tror att det kommer bli svårare att få med dessa andra partier på att stoppa vindkraft i Mangskogsområdet, just för att dessa partier inte är konsekventa. De säger nej när det kostar dem minst – och ja när ingen tittar.

Arvika kommun behöver politiker som står upp för landsbygden innan opinionen tvingar dem. Inte efteråt. Inte med efterhandskonstruktioner. Det här handlar om trovärdighet, ansvar och respekt för kommuninvånarna.

Och kampen är långt ifrån över…



Den nya gränsen – operation LNLV

Demokrati, Försvarsmakten, Politik Posted on tor, juli 03, 2025 17:11:31
Sveriges första Nato-insats: 71. bataljon tillbaka efter tjänstgöring i Lettland

Efter drygt ett halvår som en del av den multinationella Nato-brigaden i Lettland är 71. bataljonen nu åter hemma i Sverige. Detta var Sveriges första operativa truppbidrag som fullvärdig Nato-medlem – en milstolpe i svensk säkerhetspolitik och ett uttryck för vår solidaritet med övriga allierade inom alliansen. Sedan Sverige officiellt anslöt sig till Nato i mars 2024 har mycket förändrats i vår säkerhetspolitiska omvärld. Ett medlemskap i försvarsalliansen innebär inte bara en säkerhetsgaranti i form av artikel 5 – det innebär också skyldigheter. Den svenska insatsen i Lettland är ett konkret exempel på detta åtagande. Genom att bidra till den så kallade Enhanced Forward Presence (eFP), som syftar till att avskräcka aggression och stärka den östra flanken, visar Sverige att vi är beredda att ta vår del av ansvaret.

71. bataljons uppdrag

Under sex månader har soldater och officerare från 71. bataljon, med huvudsaklig bas i Revingehed, varit integrerade i den multinationella Nato-brigaden ledd av Kanada. Uppdraget har inneburit samövningar med trupper från bland annat Italien, Slovakien, Tjeckien och värdnationen Lettland. Syftet har varit att öva operabilitet, öka beredskapen och visa beslutsamhet gentemot potentiella hot – framför allt i skuggan av det försämrade säkerhetsläget i Europa. Insatsen var unik då det är första gången Sverige bidrar med ett helt förband till en stående Nato-styrka i fredstid. Tidigare har svenska soldater deltagit i insatser under FN-flagg eller EU-ledda uppdrag, men här var det inom ramen för det kollektiva försvaret i en allians.

Svenska Försvarsmaktens deltagande i eFP handlar inte bara om militär förmåga, utan också om att bygga relationer, förtroende och förmåga att agera gemensamt med allierade. Man har lyft fram det goda samarbetet och den höga graden av professionalism som präglat uppdraget. Den kanadensiske insatsledaren i NATO var mycket imponerad av den svenska bataljonens insats i Lettland. Han lyfte särskilt fram svenskarnas professionalism och höga standard. Han beskrev deras agerande och det de uppnådde som ”otroligt”.

Början på långsiktigt arbete i alliansen

71. bataljon insats ses som början på en långsiktigt samarbete och närvaro i alliansens strukturer. Övningar, stabsdeltagande och eventuella framtida roterande styrkebidrag är alla delar av Sveriges nya försvarspolitiska verklighet. Att Sverige nu är en del av Natos gemensamma försvarsplanering innebär också att den svenska Försvarsmakten kommer att anpassa, bland annat, materiel och utbildning för att fullt ut kunna fungera tillsammans med andra medlemsländer. För 71. bataljon markerar insatsen i Lettland startskottet för denna resa…

Källförteckning

  1. Försvarsmakten. (2025). 71. bataljon hemkommen från Lettland. https://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2025/07/den-nya-gransen-erfarenheter-fran-lettland/
  2. NATO. (2024). Enhanced Forward Presence. https://www.nato.int
  3. Regeringskansliet. (2024). Sveriges medlemskap i Nato.
  4. SVT Nyheter. (2025). Svenska soldater avslutar Nato-tjänstgöring i Baltikum.
  5. Dagens Nyheter. (2025). ”Vi är en del av alliansen nu” – reportage från Lettland.


Vansinnesdådet som skakade Sverige: Ett ”Inferno”

Demokrati, Försvarsmakten, Politik, Säkerhet Posted on lör, februari 08, 2025 13:45:29

Poliserna som var snabbt på plats möttes av ett inferno vid vansinnesdådet i Örebro, och många faktorer försvårade insatsen. Läs om den öppna informationen från Polismyndigheten för att få en bättre bild av vad som mötte poliserna på platsen:

https://polisen.se/aktuellt/nyheter/bergslagen/2025/februari/poliserna-mottes-av-ett-inferno-vid-skolskjutningen-i-orebro

Elva personer har dödats i en skolskjutning på Campus Risbergska skolan i Örebro. Mina tankar går till deras anhöriga. Enligt polisen är den misstänkte gärningspersonen en av de avlidna. En sak är säker, det kunde ha gått mycket värre. Gärningsmannen hade ammunition med sig för att kunna skjuta många fler. Han medförde tre skjutvapen och hade även med sig en kniv. Poliserna gjorde allt de kunde för att stoppa dådet och förtjänar inte den kritik, som jag ser att vissa proffstyckare ger polisen i diverse mediekanaler.  

”Min önskan är att alla med ett uns vett kvar i kroppen tar ett par djupa andetag och undviker att låta en extrem händelse fullständigt förstöra en stor svensk folkrörelse. Särskilt inte i ett läge där hög skjutskicklighet mycket väl kan komma att avgöra rikets framtid.”

Orvar Bäcklin, skytteinstruktör i Försvarsmakten

Precis som jag tyvärr förutsåg i inlägget om vansinnesdådet i Örebro kom därefter detta pressmeddelande från politiker som ett brev på posten:

https://regeringen.se/pressmeddelanden/2025/02/regeringen-och-sverigedemokraterna-ar-overens-om-vissa-andringar-i-vapenlagstiftningen-samt-att-starka-arbetet-med-att-personer-som-ar-olampliga-for-vapeninnehav-anmals-till-polismyndigheten

Politikerna verkar helt drabbats av panik. Värre än jag kunnat föreställa mig till och med. Det är sällan bra att fatta beslut i panik. En mer sansad beslutsamhet vore att föredra. Ungefär något sådant:

”Vi väntar in polisens pågående utredningar och ser vad som har brustit därefter”.

363 dödsfall och långt över 2000 skjutningar totalt med illegala vapen i Sverige sedan 1 jan 2018

Regeringen och SD utspelet sker alltså innan någon vet hela bakgrunden i den fruktansvärda händelsen i Örebro. SD och Tidöpartierna verkar helt ha tappat det sunda förnuftet. Regeringen som ofta brukar peka på att man inte ska hasta i väg och att beredningsprocessen måste få ta tid! Man har också riktat kritik mot tidigare regeringars ibland just bristande beredningar. Att det var legala vapen som användes (väldigt sällsynt) är givetvis ett totalt mörker och fruktansvärt, men de över 40 personerna som dog av illegala vapen i Sverige 2024 verkar plötsligt helt bortglömda. Antalet som avled av skjutvapenvåld med illegala vapen var under 2024 – 44 personer i totalt 296 skjutningar – jämfört med 54 dödade under 2023. 363 dödsfall och totalt långt över 2000 skjutningar med illegala vapen har skett sedan den 1 jan 2018. Och lägg där till alla sprängningar. För att vara riktigt pedagogisk, det är inte vapnen som dödar, det är människorna som använder kniven, pistolen, bilen, lastbilen, geväret, motorsågen osv som dödar… Ingen galning ska någonsin ha tillgång till något som kan användas som vapen!

Halvautomater tillåtna sedan länge

Halvautomatiska vapen har varit tillåtna i Sverige sedan 1980-talet. Skillnaden som tillkom 2023 var att Naturvårdsverket inte längre gick på utseende, utan enbart funktion. Funktionen och reglerna om magasinskapaciteten är identiska med den typ av halvautomatiska kulvapen som man har kunnat jaga med i många år. I praktiken är det alltså enbart utseendet och designen som skiljer de nu tillåtna halvautomaterna från den typ av halvautomatiska kulvapen som har varit tillåtna för jakt i många år.

Ingen hade blivit förvånad om regeringen tillsatt en utredning om några veckor när man vetat mer om bakgrunden till händelseförloppet i Örebro. Jag tror själv att det som hade kunnat förhindra den här händelsen mer handlar om vårdfrågor. När gärningsmannen ansökte om vapenlicenser för många år sen (2011) var han helt ostraffad, fanns inte i misstankeregistret eller i något annat register hos polisen, och det fanns inga kontakter med sjukvård/psykvården som hade skickat några som helst signaler till polismyndigheten. Så det fanns ingenting där och då som gjordes fel. Med facit i hand skulle han aldrig ha fått licens, men varför kunde ingen se då. Men med någon form av ”friskhetsintyg” eller något liknande kunde man sett att det fanns anledning till att inte utfärda någon vapenlicens. För det här var inte en frisk individ, men någon som gick helt under ”radarn” i många år.

Enligt 6 kap. 6 § vapenlagen (1996:67) ska en läkare som bedömer att en patient av medicinska skäl är olämplig att inneha skjutvapen omedelbart anmäla detta till polismyndigheten på den ort där patienten är folkbokförd. Bestämmelsen omfattar läkare i all hälso- och sjukvård. Men har gärningsmannen inte besökt läkare, eller släkt, bekanta eller andra slagit larm är det svårt.

20 minuter efter att regeringens pressmeddelande om restriktioner/förbud för AR-gevär för jakt kommit offentliggjordes vad mördaren hade för vapen: Han hade inget AR-vapen! Ett av vapnen han använde hade kalibern .22LR, som jag misstänkte i tidigare inlägg. Om man på allvar menar att vapenmodellen var avgörande för brottet borde man åtminstone peka ut en modell som faktiskt användes. Inte en som INTE användes. Ungefär som när Flashbackmobben pekade ut fel person som gärningsman.

Forskaren Erik Lakoma, som är expert på vapenfrågor skriver: ”Vore det enkelt vore vi inte här. Men man ska nog resonera i termer av att politiken och lagstiftningen inte kan göra allt. Inte skapa det perfekta samhället. Men kan försöka hitta good enough. Vapenskåp är en sådan sak. De hindrar inte alla stölder, men jag fann när jag forskade om det att vapen stals sällan relativt tillgången. Vapen stals i genomsnitt vid var 64e inbrott hos en vapenägare. Det räcker för good enough. Vapenstölder från privatpersoner är fler än noll men inte ett samhällsproblem. Och få stulna vapen hamnar i kriminella sammanhang, 1-2 om året. Utan vapenskåp hade det kanske sett annorlunda ut. Det är samma sak med kontroll av personer med licens. Man måste se vad som är tillräckligt bra. Idag tycks systemet med läkares anmälningsplikt fungera, hade det inte det hade vi sett det i statistiken för länge sedan.

Det betyder inte att det är perfekt. Man kan nog inte konstruera ett system som fångar sådant som sker en gång på 25 eller 30 år, så ovanliga är massmord med legala vapen, Örebrodådet var dessutom det första någonsin med ett jaktvapen.”

Det är mänskligt att vilja ”göra något” efter en tragedi. Men att driva en bra politik kräver att man ser om åtgärderna faktiskt kan vara effektiva. Nu blir det mest ett stort hycklande. Speciellt när exempelvis Moderaterna och SD sagt sig stå upp för skötsamma skyttar och jägare i Sverige. Med samma logik kan de lika gärna förbjuda skidskytte som använder vapen med samma kaliber som gärningsmannen i Örebro hade på ett av vapnen som användes i vansinnesdådet. Avslutar med några tänkvärda rader från Orvar Bäcklin som är specialistofficer (fj) i flygvapnet och jobbat mer eller mindre heltid med skjututbildning de senaste åtta åren, från värnpliktsutbildning via kadetter vidare till att vara lärare på de apex-utbildningar i skjutteknik som genomförs i Försvarsmakten:

”Min önskan är att alla med ett uns vett kvar i kroppen tar ett par djupa andetag och undviker att låta en extrem händelse fullständigt förstöra en stor svensk folkrörelse. Särskilt inte i ett läge där hög skjutskicklighet mycket väl kan komma att avgöra rikets framtid.”

Länkar

  1. Läkares anmälningsskyldighet enligt vapenlagen. Vägledning för rättstillämpning  https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/vagledning/2013-10-13.pdf
  2. Expressen ”Svenska jägare är inte massmördare”: https://www.expressen.se/kultur/anna-gullberg/svenska-jagare-ar-inte-massmordare/
  3. Brå. Ökningen av skjutvapenvåld i Sverige. En studie av skjutvapenvåldets utveckling i kriminell miljö sedan mitten av 00-talet. Rapport 2024:7. Sammanfattning: https://bra.se/rapporter/arkiv/2024-08-29-okningen-av-skjutvapenvald-i-sverige#h-Sammanfattning
  4. Polisen. Antalet skjutningar fortsätter att minska: https://polisen.se/aktuellt/nyheter/nationell/2025/januari/antalet-skjutningar-fortsatter-att-minska/
  5. De frivilliga försvarsorganisationerna (FFO) stärker Sveriges motståndskraft vid kris och krig. Svenska Skyttesportförbundet är en av dessa 18 organisationer som har en viktig roll i Sveriges beredskap och har i uppdrag att utbilda Skytteinstruktörer för Hemvärnet och Försvarsmakten: https://www.skyttesport.se/foerbundet/om-oss/frivillig-foersvarsorganisation/


Årsrapport som förtroendevald i Arvika kommun

Demokrati, Politik Posted on tor, november 14, 2024 09:14:36

Det här är något jag tycker är viktigt. Att redovisa för kommuninvånarna vilka frågor man jobbat med. Transparens och ansvarsskyldighet är grundläggande principer i vårt demokratiska system, och det är avgörande att invånarna är informerade om de beslut och åtgärder som påverkar deras vardag. Tyvärr verkar jag vara ensam om att skicka ut en sådan rapport bland lokalpolitikerna i Arvika.

Arvikapartiet vill att politiken ska vara öppen och transparent så att kommuninvånarna kan följa den demokratiska processen. Det är genom att vara vaksamma och engagerade som vi kan säkerställa att våra demokratiska värderingar och rättigheter upprätthålls.

Arvikapartiet uppmanar alla att fortsätta engagera sig och bidra med sina åsikter och idéer.

Ni hittar rapporten via denna länk: Årsrapport 2024 -L-O-Gavert-2024.pdf



Kommunfullmäktige hedrar familjen Grundel med en minnesplakett i Arvika

Demokrati, Lokalhistoria, Politik Posted on fre, november 01, 2024 10:30:51

I en historisk omröstning nyligen beslutade Arvikas kommunfullmäktige att det kommer sättas upp en minnesplakett vid familjen Grundels tidigare bostad på Rosendal. Plaketten ska hedra familjen Grundels modiga insatser under andra världskriget, då deras hem fungerade som en motståndscentral för norska motståndsmän och sabotörer.

Här kan ni se debatten om motionen om att sätta upp en minnesplakett vid familjen Grundels tidigare bostad på Rosendal – som var en motståndscentral under Nazitysklands ockupation av Norge.

Barnbarnet till Robert och Signe, Ulla Grundel fick chansen att tacka fullmäktige i talarstolen. Mycket känslosamt, det talet säger allt som behöver sägas. Kändes hur stort som helst. Värmde så otroligt i hjärtat!  

6. Motion om Grundels motståndscentral på Rosendal (ArvP) 2:10:57

23. Ulla Grundel 4:15:46

Det var svårt att få fram orden, och det stakade sig när jag höll mitt anförande. Efter allt jag läst om denna historia och det fina mötet jag hade med Jan Grundel (född 1933) som bara var 8-9 år när han hjälpte till i motståndsarbetet. Jag har även besökt huset de bodde i, som är mycket välbevarat, och varit på Signe (1905–1974) och Roberts (1898 -1962) grav vid Mikaelikyrkan. Jag har också pratat med äldre människor som minns Signe och Robert och beskriver dem som otroligt snälla människor, precis den uppfattning man fått när man läst om dem. Det känns som om jag nästan har lärt känna dem under detta mycket intressanta arbete.

 Här är vad jag planerade att säga i kommunfullmäktige. Talartid är 3 minuter. (vissa ord fick jag inte fram – det kom nära och blev känslosamt):

Att lyfta fram viktiga historiska platser bidrar till att bevara det lokala kulturarvet till kommande generationer.

Det är omöjligt att inte bli djupt berörd av familjen Grundels mod och engagemang. Deras hem som blev en motståndscentral under krigsåren var inte bara en plats för strategisk kamp mot nazismen, utan också ett hem fyllt av mänsklig värme, omsorg men även ett stort personligt risktagande. Värmland var under kriget gränszon och blev från den 25 april 1940 skyddsområde inom vilka inga utländska medborgare fick vistas.

I början av mina efterforskningar till denna motion misstänkte jag att en del av norskarna som fick skydd hos Grundels tillhörde Osvaldgruppen. Fick sedan detta bekräftat. Denna grupp bidrog mer än några andra motståndsgrupper till att bryta de passiva stämningar som rådde bland den norska befolkningen i början av den nazityska ockupationen, och visade att det var rätt att göra aktivt motstånd. De genomförde fram till sommaren 1944 minst 109 aktioner och 35 av gruppens medlemmar förlorade livet i kampen.

Tänk er att få hemmet förvandlat till en fristad för norska motståndsmän som hade med sig vapen, och mängder av sprängmedel för sabotageaktioner mot nazisterna. Familjen Grundel gjorde detta med en orubblig tro på rättvisa och mänsklig värdighet. De visade ett enastående mod och medmänsklighet. Med nazisternas skuggor ständigt lurande i närheten, gav de skydd och hopp. Det är sådana handlingar som återställer tron på mänskligheten i de mörkaste av tider.

Att hedra familjen Grundel med en minnesplakett är inte bara att markera en plats på en karta; det är att erkänna en del av vår lokala historia här i Arvika, ett monument över uppoffring och kamp för friheten. Det är att påminna oss alla om att det finns modiga själar som vågade stå upp mot ondskan och att deras handlingar gjorde skillnad!

En minnesplakett skulle även inspirera kommande generationer till att förstå värdet av mod, medmänsklighet och engagemang för rättvisa. Den skulle vara en påminnelse om att även i de mörkaste stunder kan det finnas ljus och hopp genom osjälviska handlingarna av en familj.

Nu till det praktiska.

I tjänsteskrivelsen står sammanfattningsvis att;

det är en privatbostad i slutet av en återvändsgränd och det är olämpligt att leda människor till en besökspunkt utanför en privatbostad på en återvändsgata, då det kan påverka de boende negativt.

Men man behöver inte alls åka till återvändsgatan för att besöka platsen. Söderut och västerut är det som en stor park med enstaka träd och gatan söder om huset har flera besöksparkeringar (4h) och andra möjligheter att parkera. Och i denna park skulle minnesmärket kunna sitta med en pil som pekar mot huset. Går en jättefin grässtig där. Allt detta är kommunens mark. Hur bra som helst och huset ser ännu häftigare ut från den sidan. Mer som det såg ut förr då allt detta var skog och inga andra hus fanns runt omkring. Det här är en speciell plats, och huset är sig ganska likt från gamla foton jag fått se.

Ja, jag har både varit inne och utanför huset som ni förstår. Och jag fick där tag i unikt propagandamaterial – från 1943 – och jag har det med mig här, det här mäktigt på riktigt, det står på framsidan*: ”Hvorledes man behandlar frostskader, OSLO 1943” för att inte väcka uppmärksamhet, men i texten inne i dokumentet står något helt annat. Dessa och andra liknande dokument smugglades i tusentals från Grundels vidare in i Norge som en del av motståndsrörelsens ansträngningar att motverka nazisternas inflytande och stärka moralen hos den norska befolkningen och uppmuntra till motstånd och samarbete med de allierade.

Jag har även med mig en kopia från en artikel från 1990. Mannen i mitten, Gunnar Sønsteby, är Norges mest dekorerade medborgare genom alla tider. Han har fått statyer, utmärkelser, dokumentärer, böcker osv osv efter sig. En ny spelfilm om Gunnar hade premiär i Norge förra veckan.

Metallarbetaren, Robert Grundel, som är mannen till höger i artikeln skulle inte ens kunna få en liten skylt om vi här inne ska följa förslaget till beslut.

Jag är övertygad om att Arvika kommun kan bättre. Om man bara vill. Vi ska inte vara omöjliga Arvika, vi ska vara möjliga Arvika. Flera Arvikabor har redan varit och tittat på huset sedan de läst min motion och tycker detta borde uppmärksammas mer. Kan för övrigt nämna att en lärare på en gymnasieskola i Arvika ville använda en del av texten i motionen på undervisningen i skolan.

Dennes kommentar säger det mest tycker jag: ”Detta är dyngmäktigt. Tusen tusen tack för materialet!”

Avslutningsvis.

Att sätta upp en minnesplakett vid Grundels motståndscentral i Rosendal är ett viktigt steg för att bevara och hedra en betydande del av Arvikas historia. En handling som kombinerar respekt för det förflutna med engagemang för framtiden, och det är en påminnelse om de uppoffringar som gjordes för att skydda friheten. Således bör Arvika kommun givetvis gå vidare med detta initiativ för att säkerställa att denna viktiga del av vår historia aldrig glöms bort!

Tack för ordet!

 

Efter 80 år får familjen äntligen den hyllning de borde ha fått för länge sedan. Signe, som dragit ett tungt lass under krigsåren med att få fram mat och förnödenheter till alla dessa gäster, hade skulder kvar ända tills hon gick bort 1974, på grund av all mat hon handlade på kredit till motståndsmännen under krigsåren.



Insändare: Vi behöver jobba mot osund konkurrens

Demokrati, Insändare, Politik Posted on fre, augusti 23, 2024 09:03:05

Jag skrev en insändare om osund konkurrens (kommunal säljverksamhet) och fick ett svar där man lovade att arbeta mot detta problem. Det är naturligtvis positivt att frågan uppmärksammas och att det finns en vilja att agera. Men jag tror det först när jag ser konkreta åtgärder och resultat. Det är viktigt att vi inte bara får löften, utan att vi också ser verkliga förändringar som förbättrar situationen för alla företagare som drabbas av osund konkurrens.



Arvikapartiet tar initiativ för Transparens

Demokrati, Politik Posted on tis, augusti 20, 2024 16:34:34

På det senaste kommunstyrelsesammanträdet lyfte jag och Arvikapartiet två viktiga initiativärenden som syftar till att öka transparensen och förbättra kommunens rykte.

Protokoll Kommunstyrelsen (Sammanträdesdatum 2024-08-13):

https://www.arvika.se/download/18.6cb773bb190a2829bf15f1ff/1723796511413/Protokoll%20KS%202024-08-13.pdf

Första initiativet: Fullständig presentation av bevisuppgift

Arvikapartiet yrkade att kommunstyrelsen ska få tillgång till fullständig information om innehållet i Robin Dahléns bevisuppgift. Partiet anser att denna bevisuppgift är mycket övertygande och kan påverka utgången av målet vid Värmlands tingsrätt. Genom att presentera bevisuppgiften i sin helhet för kommunstyrelsen, hoppas Arvikapartiet att delegaterna ska kunna fatta välgrundade beslut om vilken bevisning som ska åberopas av kommunen. Arvikapartiet betonar att det finns en stor risk för att kommunen förlorar målet, vilket skulle innebära ekonomiska pålagor och skada kommunens rykte ytterligare. En av Sveriges största morgontidningar, Svenska Dagbladet, har tidigare kritiserat Arvika kommun för dess agerande mot Robin Dahlén. För att undvika en förlust och försöka återupprätta kommunens rykte, föreslår Arvikapartiet att kommunen omprövar sin hållning och inleder förlikningsförhandlingar.

Initiativet i sin helhet: https://www.arvikapartiet.se/wp-content/uploads/2024/08/Initiativarende-KS-skadestand-2024.pdf

Tyvärr ville man inte veta och kommunstyrelsen avslog ärendet. Skrämmande att inte vilja ta del av informationen. Endast Arvikapartiet och SD yrkade bifall.

Initiativärende: Näringsliv och Restaurang Skeppet

På kommunstyrelsens sammanträde den 13 augusti 2024 lyfte jag och Arvikapartiet också ett initiativärende som fokuserar på näringslivet, specifikt den kommunägda Restaurang Skeppet vid Arvika Näringslivscentrum.

Kommunstyrelsens Beslut blev: ”Kommunstyrelsen beslutade att kalla VD för Arvika Lokal och Mark AB samt VD för Arvika Näringslivscentrum till ett kommande sammanträde för att informera om verksamheten.”

Initiativ visar vår vilja att granska och förbättra den ekonomiska situationen för kommunägda verksamheter. Det är verkligen viktigt att granska kommunägda verksamheter för att säkerställa att de drivs effektivt och ansvarsfullt. Och framförallt att de inte utövar osund konkurrens mot kommunens näringsliv. Genom att ställa frågor och kräva transparens kan man identifiera problemområden och arbeta mot förbättringar.

Initiativet i sin helhet: https://www.arvikapartiet.se/wp-content/uploads/2024/08/Initiativarende-KS-naringsliv-2024-.pdf



Nästa »