För att göra en lång historia kort:
Resan till Stockholm blev ett riktigt äventyr.
Jörgen som jag åkte med är försäljningschef på o-ringen och hade möte inplanerat på Karlbergs slott. Så vårt första stopp i STHLM blev Karlbergs slott. På vägen dit åkte vi dock fel och stannade på en handikapp parkering för att ta fram kartan. Innan vi hann göra detta så stannade Securitas och fråga vad vi gjorde.
Konversationen som följer: (lite överdriven men nästan identisk) Är ni från stan? Nej! Vi är bönder från storskogen som ska på möte vid Karlbergs slott. Vi har ingen GPS. Securitas damen som förövrigt var mkt trevlig sa: -Följ oss, vi guidar. Så vi fick guidning ända fram till slottet och det var en bra bit från där vi stod parkerade.
När vi kom fram så beslöt vi oss för att äta på slottet. När vi skulle kliva in i matsalen så öppnade en kille och höll upp dörren åt oss. Jag tyckte jag kände killen eftersom jag hade sett han förut någonstans. Så jag sa – Tjena och tackade för att han höll upp dörren åt oss. Tänkte för mig själv vem va det egentligen. När jag kom in i matsalen så kom jag på att det var ju Prins Carl-Philip. Oj! Borde kanske varit tvärtom. Jag borde hållit upp dörren åt honom. Men antagligen ville han välkomna Värmlandsbönderna till STHLM på bästa sätt. Det ska han ha en stor eloge för. Troligtvis därför han är Hertig av Värmland. Rätt man på rätt plats….
