Har gjort en liten utvärdering på säsongen 2011 och jag
ser att jag höjde mig en del i våras från förra året men fick kanske inte ut
det riktigt fullt ut på tävlingarna. Det var ändå en godkänd vårsäsong främst i
orienteringskogen och på vissa löptävlingar. I höstas var jag däremot långt
ifrån banan många ggr. Skadan i foten och knäet gjorde att jag fick krångla,
tejpa och var svag i underbenet. Till nästa år ska jag fortsätta utveckla mig
och hitta min nivå och förhoppningsvis undvika skador. Mer orientering nästa
säsong då det är en fantastisk kul och vacker idrott som man kan ha nytta av på
många sätt. Verkar också som flera i KFUM Örebro kommer tagga till mera till
nästa år. Kul! <!–
WriteFlash('’);
//–>
Totalt antal
tävlingar: 30 (2010
ca 50)
Totalt antal segrar: 9 (30 %) (2010 17) (41,5 %)
Totalt antal andraplatser: 8 (2010 12)
Totalt antal felstämplat: 2 kontroller (2010 2 kontroller)
Totalt antal träningsdagar jag
trivdes: Alla som
går i skogen.
Totalt antal whiskeyflaskor
konsumerande: 0,
som vanligt. Några gurglingar vid förkylning. Svalde väl något emellanåt då. Fy
f..
Totalt antal söndertrasade skor: Många gjorde sina sista turer detta
år.
Summa Nattjakta: 2:a, final 2:a – totalt vilse
båda gångerna.
Bästa årsbästa på halvmaran och milen i samma
lopp: 1.11.30 resp. 32.39
Årets roligaste
tävling: Kanske
Kilsnatta. Första tävlingen i KFUM Örebro-dräkten och det blev en seger direkt mot
vasst motstånd. Använde bra nattorienteringstaktik efter en strulig inledning
och hade fin form hela vägen så jag kunde jaga ikapp och gå ifrån alldeles på
slutet.
Årets bästa form: 10-mila. Bra tryck i steget. Höll
ihop det trots att jag fick håll sista kilometrarna, då var det inte lätt att
hänga med Lysell men det gick tydligen på nått sätt. Var riktigt bra form på
sprintorienteringstävlingen PTV
i Arvika också. Trots rejäla misstag vann jag med hela 27 sekunder på nått
sätt.
Årets sämsta form: Lidingöloppet. Bröt ihop totalt.
Inget funka, sämre fysik status än när jag spelade fotboll i Fiskevik kändes
det som och det säger inte lite men så var det.
Årets bästa
träningspass: Skogshuggarpassen.
Dra ihop stockar, vissa så tunga att två man krävs för att rubba dem.
Skogshuggarn, militärmannen är fältstark som få.
Årets roligaste
träningspass: Grymt
fjällpass som ni kan se på videon ovan. Var nog bästa passet i sommar rent
naturmässigt. Sprang ovan molnen. Skarskidåkning är alltid kul. Orientering.
Hiernmannen arrangeras i natursköna områden och är en upplevelse. Häftigt. Fin
bana på Glaskogen
där en vindkraftspark nu planeras och raserar området för alltid. Hoppas inte
det blir verklighet.
Årets tråkigaste
träningspass: När
jag knäckte till foten rejält över en sten så jag fick hoppa tillbaka till
bilen på ett ben. Hela hösten blev sen strulig.
Årets bästa
tävlingar: Kanske
är det Myrvarvet. Fint race och priser till alla vilket är fint då många andra tävlingar
tenderar till att vara rena utsugarlopp. Alla är glada och nöjda när de går
hem.
Årets tråkigaste
tävlingar: Borde
vara Lidingö där jag ville ta revansch sen fjolåret men icke. Kommer inte säga
att jag ska starta nästa år.
Årets brutalaste
tävling: 10-mila
är alltid brutalt på många sätt, speciellt långa natten.
Årets trevligaste
segrar: Kilsnatta och
Woodjoggen.
Årets tuffaste tävlingsdag: Sisujoggen med ett intervallpass
i benen från kvällen innan men det blev en seger.
Årets bästa känsla i
kroppen: 10-mila.
Stark som ett djur överallt. Helgen efter körde jag DM-halvmaran och var i även
där i fint slag men var fortfarande lite trött efter långa natten så tempot
bromsades lite efterhand. Första milen på 32,39 indikerade på en bättre tid än
jag nådde i mål men klarade (bekväm) inte hålla fart riktigt utan kom in på
1,11. Tvåan hade 1,17. På Borejoggen var jag i grym uppförsform men sprang med
ett håll i 7 km som blev värre och värre så jag kunde inte köra på det jag hade
utan fick smyga fram. Att bli trea med detta fick jag vara kraftigt nöjd med.
Årets formtopp som
gick in: 10-mila
Årets formtopp som
inte gick in: Hela
hösten
Årets snabbaste
träningskompis:
Tsappo
Årets snällaste
träningskompis:
Tsappo
Årets smartaste
träningskompis:
Tsappo
Årets starkaste
träningskompis: Skogshuggarn
Årets bästa insikt: Det heter sunt förnuft därför att
det inte smittar.
Årets tråkigaste insikt: Felet med vår värld är att de dumma är så säkra på sin sak och de
verkligt kloka är så fulla av tvivel.
Årets mest spännande
tävling: Sista 3 kontrollerna på Kilsnatta.
Årets bästa sko: Inov-8 x-talon 212 – grym till
orientering.
Årets sämsta sko: Icebug anima – hål i ovandelen efter
typ 15 mil på stigar. För dåligt. Icebug har inte övertygat på mig. Även om löpkänslan
i skorna är bra är hållbarheten allt för dålig.
Årets investering: Nytt tält, ny ryggsäck och lite
andra skogsmullegrejer som ska hårdtestas.
Årets lärdomar träningsmässigt: Går aldrig (eller oftast) att ta
igen förlorad träning pga. skada. Måste komma till rätta med mina problem med
att jag så himla lätt får håll. Hoppas detta verkligen ska bli bättre till
nästa år.
Årets lärdomar livet: Medveten minnesförlust är ett
överlevnadsmedel i politiken.
Årets åsiktsregistrering: Arvika Fotboll.
Fint citat. ”Årets tråkigaste insikt: Felet med vår värld är att de dumma är så säkra på sin sak och de
verkligt kloka är så fulla av tvivel.”
Tack för fin träningsinspirerande läsning!