Känner redan att kroppen fungerar bättre efter helgens ”tunga ben” känsla men det gäller att fortsätta på den lugna vägen. Min första orientering 2012 blev tisdagsorienteringen, som fam Johansson arrangerade i tuffa Jössestuganterrängen och där var känslan av att systemet börjat fungera igen efter vad jag tror helt enkelt var en lättare överbelastning av nervsystemet. Ganska vanligt inom styrkeidrott och inget farligt om man tar det lugnt och låter kroppen komma ikapp.
Började försiktigt då jag inte var varmkörd innan (låg 1,20 min efter vid 3:e kontrollen) och drev upp farten eftersom, inte på max men ganska fort. (Vem har förresten sett en tiger värma upp?) Gjorde små misstag här och var men inget stort. När man sedan i mål är 1,49 min före en så stark orienterare som Andreas vilken redan har kört några orienteringstävlingar i vår är det nog ett gott tecken på att kroppen är klart bättre. Noterade fö att Set Sail-Erik tycker orienteringen är så kul så han vill inte göra annat längre. Han är nybörjare på kartläsning men slog en del klart rutinerade orienterare. Bra.
Erik är den som ligger bakom Team Set Sail och är väldigt intresserad av all typ av träning. Kanske därför intresset nu blivit såpass stort för just orienteringssporten där tekniska, fysiska och mentala egenskaperna tillsammans avgör en individs prestationsnivå.
Erik har också bildat ”konditionsklubben” Set Sail IF som är ansluten till Riksidrottsförbundet och vissa specialidrottsförbund. Tror på sikt att det kan bli ett klart lyft för Arvika att Set Sail IF bildats. Denna förening hoppas även kunna hjälpa andra föreningar med träningsupplägg, främst när det gäller kompetensområden som styrketräning och kanske även konditionsträning. Fotbollen behöver nog en del hjälp, ett tydligt exempel på detta är målvakts-Hasse. När han nu slutat spela fotboll efter många år och tränar själv för att må bra är han plötsligt mycket bättre tränad och starkare än när han var aktiv fotbollspelare. Då är något allvarligt fel skulle jag vilja säga men det var ganska väntat….
En trevlig naturnyhet också även om det slutade med att björnen mötte sitt öde var att den björn som sköts i Lekvattnet under p 28 ”rätten att försvara tamdjur mot rovdjursangrepp” när han skulle ta en ko hade sitt ide endast 250 meter där jag själv låg och sov i slutet av mars, när jag tog min sista övernattningsskidtur. Bra att ha kontakter med andra som är naturintresserade annars hade jag nog inte fått reda på detta. Undrar vem av oss som sussade skönast däruppe i kylan den natten. Kommer ihåg att jag sov ruskigt bra och att det var alldeles stjärnklart. Det var en bra natt som gäst i björnens marker…
