Blev en annorlunda avslutning för mig på första deltävlingen i Hiernmannen igår. Men inte förvånade då jag numera är ganska van att råka ut för det mesta. Vi hade löpt på ganska bra i den fina skogsterrängen väster om Strömsmark, Koppom och närmade oss slutet på banan. Höll där sällskap med Eivind Lande och Andreas som var ganska pigga tills 5:e kontrollen som jag fick först och då tänkte jag att nu drar jag på ett ryck och försöker skaka av mig dem. Det lyckades bra till att börja med. Är ju på sin höjd en träningstävling men självklart är det lite prestige att göra bra ifrån sig så nått får jag försöka göra när banan närmar sig sitt slut. Två lätta kontroller kvar i det läget. När jag for i ganska god fart genom skogen på ett ställe och ventilerar rätt friskt så känner jag plötsligt något som kommer flygandes och landar i munnen. Det bränner till rätt ordentligt på tungan innan jag som tur är får ut den ut. Hade varit ännu värre om jag svalt den. Är rätt övertygad i det läget om att det är en humla. Blir lite förskräckt då jag vet hur jag kan svälla av geting och humlestick tidigare. Hade bl.a. en fot som påminde om en boll ifjol efter en närkamp med en humla.
Kände i stort sett direkt att tungan började växa på mig. Var rätt obehagligt så jag hade svårt att fokusera på orienteringen och ramlade och slog mig rakt i en sten med knät före. Gick som tur var bra. Visste att jag för säkerhets skull bör ta mig snabbast möjligt till mål och till akuten. När jag skulle rakt till målet missade jag dock detta och kom inte lika snabbt dit som jag borde. Var inte så fokuserad på orienteringen direkt.
Jörgen Ekman körde mig sedan i ganska hög fart till Arvika och akuten. Där fick jag sedan all medicin jag behövde, på vägen hade dock tungan hunnit svullnat lite mera så det lät ganska kul när man försökte snacka. Kände klart när medicinen gav verkan att svullnaden började gå tillbaka. Varningssignalen om för låg puls började dock tjuta så de fick skruva ner mottagaren så den accepterade en puls på 40 slag/min men sen började den tjuta igen då jag fick vila. Fick klartecken att åka hem om jag ville, och såklart tog jag den chansen.
Glad att allt gick bra och att jag överlevde – bilresan…
Var annars en jättefin Hiernman i nya stärkande marker som Magnus Nordström ordnat till oss deltagare.
Lärdomar:
Håll stängd mun!
Gör inte tempoökningar förrän två meter före mållinjen!
Spring alltså inte ifrån dina vänner!
Måste du till akuten missar du våfflorna efter målgång!
Prata inte i onödan, låter rätt roligt med en förtjockad tunga!
Bilresan var värre/farligare än själva sticket!
Humlor är farligare än björnar!
Synd om sjuksköterskorna när någon har halva skogen med in på akuten!
Känns värdigare att ha den sista kampen mot en björn än en humla!
