Blev en DNF på långa terräng-DM. Inte så kul då jag önskade mig en positiv känsla inför Lidingöloppet om dryga 2 v men kanske det SMARTASTE jag har gjort under en tävling. Ungefär samma symptom som nere på Tjörn fast kanske ännu värre, lätt känsla i början då farten var kontrollerad. Lät Andre dra, jämt och fint med Holmstrand i rygg. (Jämförde med 2008 och 2009 då vi haft samma bana och då gick det lika fort eller fortare i början och då var jag långt ifrån den kapacitet jag har på mitt bästa i år) Andningen kändes bra, benen var pigga. Planen var att öka farten efter två varv. Kände dock att det var nått skumt med kroppen efter 2 varv (4 km) och när i stort sett 5 km gått hände det som hände på Tjörn. Kroppen ”dör” och blir helt orkeslös utan att känna syra eller övrig trötthet, det är bara bom tvärstopp och det sitter inte i benen. Kom ett varv till på betydligt lägre fart men inte ens det hjälper utan det går bara inte så jag kliver av vid varvning (8 km). Tror faktiskt inte jag har tagit mig runt hela banan om jag ska vara ärlig. Fattar direkt att det inte står rätt till i kroppen så är inte besviken över prestationen, mer orolig över vad som är fel.

Kommer ta en del blodprover. Kollat tillbaka i träningsdagböcker och fann intressanta saker från vintern 2006-2007 då jag tävlade några skidrace med en Twar-infektion., då var det ungefär samma känsla. Pigg i början men efter ett tag så ”dör” krafterna ut.

Kanske borde man göra en ”skidåkarekur” och dra antibiotika direkt för att rensa kroppen för nått skit är det. Alldeles varm idag. Eller ska man redan nu ställa in Lidingöloppet? Som det var igår hade jag inte haft en möjlighet att ens komma runt på Lidingö. Töligt, men det finns ju värre saker.