Idag drog jag o farsan iväg till Karlstad. IF Göta´s löpare har tjatat på mig ganska många ggr att jag ska komma dit o springa med dom inomhus i Våxnäshallen någon gång. Idag skulle de köra 3000 meter race som ett bra träningspass och sedan skulle några andra köra 800 meter´s test så det passade bra att åka dit och köra istället för att försöka få ihop ett eget pass med bra kvalité i sörjan. Visste att kroppen inte skulle svara speciellt bra idag eftersom den är riktigt nerkörd efter senaste 3 veckornas intensiva träning trots gårdagens vilodag. Hämtade inte in mig något alls på den heller kändes det som. Den här veckan som har jag alltså en intervallvecka. Nästa vecka blir en sk. återhämtningsvecka med mkt lättare träning. Ska försöka att köra pulsering 3:1 genom vintern, vilket innebär 3 veckor med varierande relativt mkt träning och sedan 1 vecka med lugnare träning där man återhämtar sig.3000 metern startade i ett lagomt bra tempo men redan från första steget kändes det grymt tungt för mig (ungefär som när jag springer uppför slalombacken på bilden ovan). Hade ett ruskigt dåligt steg och fick ingen ordning alls på löpningen. 200 meters ovalbana kändes skumt, blev alldeles yr i bollen. Vi var tre som borrade i täten i början. Jag, Sören Persson ursprungligen från Arvika men nu tävlandes för Hemmingby löparklubb och duktig löpare + hemmalöpare Henrik Örnstedt. Var med Örnstedt några varv och gick även förbi Persson när Örnstedt började dra ifrån. Men sedan var det verkligen som att dra ner en rullgardin. Blev helt slut och Sören gick förbi. Tappade både fart och motivation och det kändes allt annat än bra men tänkte att det finns väl en anledning till känslan i kroppen så det är väl bara att springa igenom. Slutade ca 10 sek efter Sören och hela 40 sek efter Henrik vilket är alldeles för långt efter på en sådan kort sträcka men känslan var ännu sämre än tiden. Tiden var tom över 2 minuter sämre än Daniel Komens oslagbara världsrekord på sträckan så det var verkligen inte bra löpt. Sist jag sprang och slet så på en 3 km måste varit i militären för en massa år sedan. Men – en bra genomkörare för kroppen och steget som var helt värdelöst detta race.
På 800 metern som startade bara minuter efter 3000 metern kändes det väldigt konstigt nog mkt piggare och jag hade ett grymt mkt bättre steg (bytte till spikskor) Jag la mig i rygg på H. Örnstedt som också skulle dubbla. Tyckte det gick sakta och hade mkt mer fart inne än så (1.02 efter 400) men vågade inte gå om förrän på slutet av sista varvet och bromsades lite av ett långsammare 3 varv vilket gjorde att sluttiden blev ca 2.10, en dryg sekund före Henrik. Kände konstigt nog att jag hade mkt mer inne i kroppen när jag kom i mål och det hade gått att springa betydligt fortare än så. Kroppen är ett mysterium ibland. Borde ju ha gått tyngre efter en 3000 meter några minuter innan men kroppen kanske behövde väckas på något sätt. Ett bra och givande träningspass blev det i alla fall och fick även en hel del bra råd att ta med mig från Henrik Örnstedt och Sören Persson som båda har hållit på med löpning i många år. De har betydligt mer erfarenhet från kortare lopp än mig som mest kör långt i skogsterräng. Helt klart ska jag vara med dom fler gånger och träna. På 3000 metern var jag uppe i 180 i puls och på 800, 177 i puls.Imorgon är det sista intervallpasset innan den lugnare veckan, vilket blir A3 kortare backe. Någon som är sugen på att hänga på? Startar 11.00 hemifrån mig på Edgrensgatan. Lämplig backe efter Högvaltavägen skulle jag tro.