<!–
WriteFlash('’);
//–>Hyllningsvideo till Jon Tvedt (född 29 juni 1966 i Bergen, död 11 januari 2009)
Jons bortgång har berört mig väldigt, en stor inspirationskälla för mig och många andra när det gäller konditionsidrott har gått ur tiden.
Kanske var han den siste som fortfarande elitsatsade av den ”gamla stammens” orienterare. De stenhårda som flyttade gränserna för vad människokroppen kunde klara av. De som tränade så ofattligt hårt, så hårt att de flesta inte ens kan föreställa sig det i en av världens mest krävande sporter. Orientering. En sport som kommit lite i skymundan för längdskidåkning både i Sverige och i Norge. Vilka som var (är) värst och hårdast när det gäller träning är det dock ingen tvekan om. Orienterarna var mest hängivna sin idrott och tränade så fruktansvärt hårt. Sigurd Dæhli, Jan Fjaerstad och Jon Tvedt är de jag känner till mest från Norge. Säkert fanns det många fler av den kalibern, särskilt då i Norge som har en helt annan kultur när det gäller konditionsidrott. I alla fall i modern tid.
Senast jag pratade med Sigurd så berättade han om hur dom tränade när han fortfarande satsade som mest. -Alla tränade så sa han då. Det var många, långa pass i skog och mark. Upp till 1000h per år, (löpning!!), säger kanske det mesta. Jan har berättat att han ett år sprang 16 000 kilometer! Det var mer än han körde med sin bil det året. Tre-fyra mil om dagen var ingenting för grabbarna, gärna uppe på fjället.
Jan var också den som fanns vid Jons sida när han dog på fjället. Under de senaste åren, har ingen varit i närheten Tvedt när det har varit motbakkeløp i Norge. Han krossade helt enkelt allt motstånd. Ofta vann han med över 5 minuters marginal. 42-åringen har rekorden på nästan alla tävlingar i sitt slag som har hållits i vårt västra grannland.
Jag och Maria åkte på vägen där Jon springer 1.20 in i videon ovan senast i sommar. Det var både brant och långt kan jag be att få tala om.
Den som har missat denna dokumentär bör se den: http://www1.nrk.no/nett-tv/klipp/293423
