Vargspår

Vargen har även denna vinter hittat till det otroligt fina vildmarksparadiset Byamossarna. Förstår om vargen känner sig hemma i den här terrängen, känns som det är en riktigt öde och vildmarkskänsla som råder på vissa håll däruppe. Vargspåret var förmodligen ett par dagar gammalt när vi hittade det. Vargen hade följt spåren efter en älg, förmodligen en fjolårskalv. Enklast att skilja hundspår från ett vargspår gör man lättast om man följer spåret en bit. Om man jämför vargspår med spår från en riktigt stor hund så skiljer det inte värst mkt i storlek även om båda är riktigt stora, däremot ser man ofta att vargspåret är mycket mera målinriktat och inte flänger omkring som en hund brukar göra. Vargen sparar på energin och går rakaste och lättaste vägen, påminner om en vass orienterare. Dessutom ser man på steglängden att den är längre än i stort sett alla hundars.Farsan och spåret

Förra året hittade jag och Christian ett kadaver efter en älg som vargarna kalasat på, återstår att se om man kan hitta något liknande senare fram i vår. Hade jag haft mer tid på mig så kanske man kunde ha följt spåret några timmar och hittat något intressant. Vi var ju faktiskt där för att träna ett lugnare pass. Blev några timmar med lugn och fin skidåkning. Jag kan verkligen rekommendera alla vintersportare att ni åker upp och tar er en tur på de fina spåren. Man kan inte tro att det kan vara så fint däruppe när man ser snömängden här i stan. Men som igår var det någon plusgrad i Arvika då var det några minusgrader däruppe. Ca 15 km är spårat skulle jag tippa på . Finast på myrarna.Bytorpstugan, det mesta talar för att flertalet byggnader på Bytorp är från 1800-talet

Spåraren och skidåkarfarsan