<!–
WriteFlash('’);
//–>Blev en ganska stabil insats på tiomila. Varken mer eller mindre. De riktiga topparna uteblev tyvärr både för min egen och också lagets del. Vi hade lite stolpe ut på flera sträckor och slutade på en 59:e plats (av 350 lag). Men det är ändå ganska okej tycker vi med det laget vi ställde på fötterna. Var en stundtals mkt tuff terräng och vissa backar var som väggar rakt upp vilket tog ut sin rätt efter många sprungna kilometrar. Per (Löken) började riktigt bra men klantade/hamnade oturligt nog snett alldeles på slutet och tappade tyvärr 2 min där. Ca 3 min efter täten in och det var väl inget som påverkade resultatet men stolpe in är alltid roligare än stolpe ut. Oskar tog över och sprang riktigt vasst i början, på slutet tog kroppen stryk så han tappade lite. Stefan på tredje fick det kämpigt då många satt riktigt vassa löpare på denna sträcka och tappade lite drag men gick ändå stabilt. Tyvärr var han några minuter för sen för att skicka ut mig i ett riktigt fint drag. Fick gå ut i ett vakuum så jag tog det piano och sprang lite långsamt sicksack mot första kontrollen för att någon skulle hinna ikapp mig. Kom tillsammans med ena Lysellbrodern i Rehns BK och vi körde stundtals ganska snabbt i skogen men missade någon minut redan på 3:e kontrollen, blev sedan lite småmissar här och där och nån kontrakurs några hundra meter. Kom ikapp löpare och löpare kom även bakifrån och fyllde på. Några finnar var heta och det kändes helt okej, kände mig stark i terrängen. Blev någon liten krok här och där men det flöt på helt ok i klungan. Bland det värsta som kan hända på ”långa natten” eller någon annan sträcka i nattmörkret är naturligtvis att ljuset i pannlampan slocknar. En gren slog av brytaren till lampan så jag trodde jag blev av med lyset ett tag och för några sekunder blev det lite panik innan jag upptäckte att det vara bara brytaren som vridit om sig.

På slutet blev det en del stiglöpning och det brukar passa mig ganska bra. Kände mig fortfarande ganska pigg. Men 3 km innan mål hade jag känt tendenser till håll/kramp i magen och med 2 km kvar så satte det sig ordentligt så plötsligt blev farten på stigarna mycket tuff att hålla som jag tidigare under banan varit bekväm med och jag fick verkligen bita ihop ordentligt mot smärtan. Som tur var bröt det in några rejäla tvärbranta terrängbackar där jag kunde ta in lite på de andra och på slutet fick jag tänka på att löpa smart för att inte bli efter, hängde med klungan in men i bakre leden istället för i främre som jag hade tänkt mig. Var lite besviken då jag skulle vilja ha plockat 10-12 placeringarna istället för att vara bakom men det var ändå en ganska stabilt genomförd lång natt. Det kan ju hända vad som helst på en sådan krävande sträcka. Det finns galna historier om hur löpare stulit båtar för att komma över sjön som de råkat hamna på fel sida om, löpare som liftat med bilar i flera kilometer. Löpare som har sprungit rakt över parkerade bilar eller som någon har sagt, killen som efter ett helt perfekt sololopp stämplat vid sista kontrollen bara för att inse att han sprungit banan åt fel håll…

Lite rehabträning på detta några dagar och man är på g igen!

Plus +

+ Okej form

+ Bra ljus

+ Stabilt

+ Höll ihop det trots problem

+ Motstod smärta i magen

+ Smart löpning sista kilometern

+ Nöjd Lök

Minus –

– Svårt med kartkontakten

– Håll/magkramp

– Ont i foten (den stukade, tejpad)

– Ont i baklåret

– Ingen Johan Granath i Leksand tältet (granntältet)

– Kallt (runt nollan på långa natten sträckan)

– Onödiga missar