<!–
WriteFlash('’);
//–>Imorgon drar jag iväg till 10-Mila. Samåker med tjejerna från VVOK som ska springa Dam-kavlen under dagen. Har inte sett laguppställningen i vårt lag ännu men vad jag vet så finns jag själv på sträcka 4, den längsta nattsträckan som mäter 17540 m. Vi har startnr: 58 KFUM Örebro OK 1. Ganska säker på att Löken springer första sträckan. Enligt beräkningar ska jag ge mig ut på sträckan vid 00:48 och vara tillbaka till växling nån gång efter 02.25. Hoppas att få till ett bra lopp med ett bra utgångsläge. Känns som formen kommit smygande sista tiden så hoppas på en god känsla. Hur jag kommer hem återstår att se?

Det är inte riktigt som förr längre då man kunde springa DM i halvmaraton samma dag och farsan hänger med ner både som chaufför och hejarklack på 10-Mila. Den tiden är förbi i och med farsans cancersjukdom som gjort att han numera går med rullator eller som igår då jag körde runt honom i rullstol på sjukhuset i Arvika. Det är en chockerande syn att se honom i det skicka han är idag som jag ännu inte hämtat mig från. Frågan är om jag någonsin kommer acceptera att se honom som en som inte orkar någonting. I mitt sinne är han ju fortfarande precis tvärtom…