Tog mig en skidtur med min turkamrat Tsappo på myrarna. Han var nöjd att komma ifrån staden och röra sig fritt i markerna då hans goda form förfallit i stadsmiljön. Ungefär som med mig själv och min egen form som är allt annat än bra. Åtminstone jämfört med vad den har varit som bäst även om man troligtvis är på nivå med de bäst tränade från Västvärmland fortfarande. Denna vecka har det blivit ett träningspass, inte mycket att hänga i julgranen. Tanterna på gymmet tränar betydligt hårdare.
Dock kan jag inte klaga på att jag inte varit i skogarna för det har jag både hunnit med och tagit mig tid till då jag mått gott av detta och behöver det. Under Julen så blir det också en del planerade övernattningsturer. Bl.a. traditionsenlig julaftonstur natt till julafton. Ser fram emot detta. Snö har vi på flera håll så vi har möjligheter att välja lämpliga ställen på ett annat sätt än fjolåret då snön lyste med sin frånvaro runt Arvika.Det är trevligt att ha med Tsappo i skogarna. Man kan se hur hans uråldriga instinkter som finns där hos alla hundar vaknar till liv. Han blir som ett vilt djur efter ett tag i skogen, generationer av domesticering rinner av honom och han blir åter ett med naturen. Han blir mer lik sin broder, vargen. Om någon som läser min blogg och har färska vargrapporter från västra Värmland tar jag tacksamt emot dem så jag kan åka ut och leta efter spår. Har bara hört Glaskogenvargarna på avstånd men inte sett några spår i år. Hörde någon strukit förbi Alken på väg norrut förra veckan men fick reda på det allt för sent. https://youtube.com/watch?v=uKCFCUZC9m0%3Frel%3D0