Blivit några skogsturer med ryggsäcken. Varit bra skidföre att gå obanat nu när snön har satt sig ordentligt. Blev bland annat en trevlig tur till Ryttersfjällen och områden runt omkring där. Började med att följa den gamla säterleden som går mellan Remjäng och Remjängssätern. Är en ganska rejäl klättring från Remjäng för att komma upp på platån. Detta är marker med en del vildmarkskaraktär på sina håll, med få bilvägar eller andra spår efter mänsklig aktivitet. Området är som en stor höjdplatå på runt 310 möh. Var bland annat ner och kollade hur det såg ut vintertid där kontroll 4 satt på Hiernmannen vid Remjängssätern 2009. Framkallade fina minnen att återse platsen. 
Här finns det både björn och varg, åtminstone fanns dessa för några år sen då man lyckades fota spår från båda på samma bild. Kungsörn sägs det finnas här men det har jag inte sett någon själv, däremot mkt skogsfågel och korp. Hela platån består av många mossar som tillsammans bildar ett stort myrområde med mängder av kärr, gölar, myrholmar och små tjärnar, som inte finns någon annanstans i Eda kommun.
 |
 |
 |
 |
Åkte upp på höjden där Skavvålens bevakningstorn en gång i tiden stod upprest. Tornet låg på högsta punkten, 347,7 möh och man ser ordentligt långt åt alla håll. Sen mitten på 1930-talet spanade vakande ögon mot våra gränser på detta sätt. Från skogshöjder, hustak, kyrktorn och bevakningstorn runt om i bygderna. Speciellt påtagligt är detta i mina hemtrakter då vi befinner oss nära gränsen till Norge där den Tyska krigsmakten den 9 april 1940 anföll och ockuperade landet. Detta gjorde dessa typer av gränsbevakning oerhört viktig. Vårt försvar hade under denna tid en stark beredskap för att försvara landet och man trodde att Sverige kunde vara nästa mål. Den militära gränsbevakningen började ca 10 km in på den svenska sidan, detta var en effekt av unionsupplösningen 1905 där man kom överens om att inga militära förband fick befinna sig närmare än 10 km från gränsen. Detta avtal gällde såklart inte under kriget men de anläggningar som byggts tidigare hade ungefär detta avstånd till gränsen mellan länderna. Nämnas bör att vid ett flertal tillfällen under kriget så blev tyska plan (även allierade plan) som flög in över gränsen till Sverige nerskjutna utan varningsskott. Denna typ av spaning tog inte slut strax efter andra världskriget som man kan tro, utan fortsatte en del år till. Det var den teknik man hade att tillgå denna tid. När detta torn som måste ha varit strategiskt viktigt togs ur bruk har jag ingen aning om men det vore intressant att veta. Utsikten måste ha varit riktigt bra i alla riktningar. 
Fick använda kartan flera ggr under turen då det var lätt att hamna snett men till slut var jag ganska inne på området. All orientering på gröna kartan detta dygn fick mig att tänka på orienteringsmottot från 30-talet: ”Orientering skapar ett gladlynt och frimodigt släkte, en härdad stam med längtan till äventyr och dust, kärlek till naturen – källan för livslust och levnadskraft”<!–
WriteFlash('’);
//–>
