Under helgen var jag i Finspång och körde
Kraftloppstafetten. En fantastiskt trevlig löpstafett med 10 sträckor.
Dessutom med härligt engagerade Stefan ”Frasse” Fransson som
lagledare vilken ordnar allt runt omking på ett otroligt bra sätt. Frasse är en lokal
företagare som brinner för Kraftloppet och att hjälpa föreningslivet på olika
sätt. Vi hade även en fjolårsseger
med i bagaget att försöka försvara. Vi hade liksom ifjol ett mycket bra lag men tyvärr
drabbades laget av sjukdomar sista veckan inför loppet så vi fick kasta om i laget
i sista stund. Några löpare fick även köra dubbla sträckor. Sen hade vi även med
lagledare Fransson själv på första sträckan i år. Eftersom han själv räknade med
att tapppa lite tid (runt 5 min) på första sträckan skulle vi andra få jaga. När
vi fick en del bortfall på formstarka killar så förstod jag att det skulle bli
tufft att ta ikapp försprånget mot de andra lagen skulle få men vi gjorde ett
tappert försök.
Jag fick ta hand om en av ankarsträckorna efter
omkastningarna i laget. En 12 km sträcka som löps två ggr åt varsit håll och bl.a.
går efter en gammal banvall. Den är alltså sträcka 3 och 7. Andre började med
att löpa den åt ena hållet på 41,02 och var så snabbast på sträckan. När det
blev min tur så hade vi tagit in lite tid men hade fortfarande minuter kvar att
försöka plocka, dock hade vi placeringsmässigt avancerat till andra plats.
Akele hade satsat stenhårt på stafetten och hade formstarka kort på
nyckelsträckorna så det skulle bli svårt att plocka något men att göra ett
stabilt lopp var planen. 
Tänkte gå ut lugnt men det blev tvärtom. När jag passerade 1
km på GPS så var tiden 2,54. Försökte lugna mig men benen var pigga så 3 km
passerades på 9,06. Tänkte för mig själv att detta kan ju bli jäkligt bra men
blev samtidigt orolig att det gått för fort. Detta är nackdelen med att köra
med klocka. Efter ca 5 km började jag känna en liten känning av håll och han
tänka att bara det inte sätter sig och jag sabbar allt för de andra nu. Tog två
kilometer där jag sprang i 3,35 fart. Det fungerade bra och kunde sedan öka
farten igen, men blev inte lika hänsynslös utan körde med lite marginal. Just
när jag passerade 10 km på GPS mätaren (32,56) så skulle jag över en väg. Där
tog jag sedan vänster men då började de skrika åt mig så jag fick vända
tillbaka och starta om igen för jag skulle visst höger. Då var det i stort sett
2 km med bara uppförsbacke kvar.
Tog det ganska lugnt och kontrollerat uppför då jag trodde att
detta tar nog hårt som tusan men när jag kom uppför alla backar så kände jag mig ändå
ganska pigg. Växlade ut orienteraren Johan Pettersson på 8:e sträckan med en
tid på 40,38. Minns att jag tyckte Anders Eriksson gjorde en helgrym sträcka
ifjol då han hade 40,53 på samma sträcka. Fick dock ändå stryk då Akeles löpare
tydligen gjorde sitt livs lopp på sträckan och hade 9 sekunder snabbare tid än mig men
känslan och steget jag hade i början tar jag med mig även om det förmodligen var
en för snabb öppning och man kunde vara utan strulande mage i mitten av
sträckan. Klocka när man är i form är mer till besvär än nytta :-). Men att
vara i gammal god form delar av sträckan kändes bra.
Tyvärr klarade vi inte att ta ikapp Akeles förspång fast
alla krigade otroligt bra, det fattades 3 min i mål. Akele var verkligen värda
seger då de hade ett otroligt jämnstarkt lag. De har tidigare vunnit bl. a.
denna stafett samt lagtävlingen på Lidingöloppet så de är vassa. Vår tid i år
var ca 10 min sämre än året innan men jag tror de flesta av oss var nöjda
med en andraplats. Dessutom mycket givande och trevligt att träffa de andra
killar som satsar på orientering och löpning. Blev mycket diskussioner med
Hälleforsexpressen Peter Wiker som för övrigt gjorde en fin löpning på sin
sträcka. Han har hållit på med löpning på hög nivå i 25 år nu och är mycket
intresserad av fysilogi så det är intressant att snacka träning med en sådan
person. Hoppas att få chansen att återkomma fler gånger med detta trevliga gäng
till denna fina tävling.
