tor, oktober 02, 2014

Fåren trivs bra i Dalen…

Trodde givetvis, som
alla andra gånger att kroppen skulle bli bättre till nästa race men det var mycket
sämre när jag skulle springa Lidingöloppet förra helgen. Tog loppet mest som
träning men hade givetvis önskat mig positiva svar av kroppen. Speciellt då det
var två veckor innan en som tävling jag önskar prestera på. Hade tillsammans
med rutinerat folk planerat att kliva av vid 20 km om kroppen inte var bättre
än förra helgen och skulle den vara bättre så skulle jag springa runt. Märkte efter
några hundra meter att kroppen fungerade ännu sämre än på Dotteviksrundan och
för första gången (som jag borde ha tänkt för månader sen) tänkte jag att det
måste vara något som är fel. Jag tror på nått sätt alltid att man är i dålig form
när det inte funkar, men när man är långt ifrån sin nivå som jag varit senaste
tiden så är det något annat än bara dålig form och det borde man givetvis
förstått långt innan. (Detta var sånt som farsan kunde se när han var med mig
på tävlingar. Svårare utan honom.)

Märkte att folk jag
sprungit ifrån med minuter tidigare i år låg framför mig och efter 10 km fick
jag dessutom sånt där håll som jag fått ngr ggr tidigare så därefter gick det
inte att springa alls så jag fick smärtsamt jogga med mag och benkramp fram
till 20 km där jag klev av. Sen tog jag kontakt med läkaren som hjälpte mig
inför springskytte-SM. Det visade sig sedan att jag hade bla hade
magnesiumbrist. Efter några dagars behandling så märkte jag att stelheten jag
haft i benen sen månder tillbaka nästan var helt borta. Det sas dessutom att
magnesiumbrist kunde ha ett samband med håll och det har jag känt av mera i
höst än i våras. Magnesium är viktigt för bland annat våra muskler, nerver,
cellerna, levern, benstommen, hormonsystemet, immunförsvaret och
matsmältningen. Trötthet och spända och svaga muskler är vanliga symptom vilka
jag märkte samtliga senaste 4 v. Trodde jag blivit gammal där ett tag men nu
finns det hopp igen :-)..

Läkaren sa att min
kropp inte alls verkar vara gjord för moderna kosthållning och att jag omsätter
mkt mineraler i kroppen så det gäller att vara vaksam och även ta tillskott
regelbundet och äta som en häst vilket jag också gör. Men i och med att jag
tillslut upptäckte problemen så finns i alla fall hoppet kvar att jag kan göra
ett hyfsat resultat på militära-VM i marathon som går den 12 oktober. Detta är
det andra loppet som jag hoppas finna formen ordentligt på i höst.
Springskytte-SM var det första. Jag har varit uttagen sedan länge till loppet,
och meningen var att jag även skulle springa terräng-VM för militärer tidigare
i höst, i Libanon, men det blev en del oroligheter och bombningar där nere som
gjorde att det ställdes in för oss svenskar som var uttagna.