ADVENTURE

Fin dag blev det i fredags då jag och Martin drog från Arvika vid 05.30. Först åkte vi till Naturreservatet på Danshallmyren och åkte skidor (skate) i 2,5h. Blev även så att vi åkte ner för höjden till Norska gränsen o åkte i gränsgatan som slingrar sig som en bred orm genom skogslandskapet. Första gången jag åkt skidor i gränsgatan. Vi åkte i gränsgatan nästan ända ner mot Ritamäki (Ritaberg på svenska). När vi var färdiga med skidturen i solskenet så drog vi upp till klubbstugan vid Rabakkoberg. Där stod en man och vallade skidor.

–Vad i helv…! Vem, jo Åke Wingskog såklart! Denne man, den extremaste skidåkare man kan hitta detta århundrade, som tränat mest timmar av samtliga i detta land, ja det måste vara så. Ingen kan vara i närheten. Ett stön utan dess like. Årets Vasalopp körde han på ca 5h, som pensionär måste det räknas som oerhört snabbt men hör här, han åkte dessutom loppet med tre brutna revben (efter att ha kört rakt i en stor avspärrning efter en utförsbacke med skidorna i mörkret) och en menisk som han fick slå tillbaka i benet i Oxbergsbackarna. Helt galet. Det värsta är att alla myter som går om Åke och ingen tror är sant är precis tvärtemot. Myterna når inte i närheten av verkligheten! Han är mycket värre, dubbelt värre, kanske tre ggr värre än vad det sägs.

Vi frågade hur många timmar han skulle åka denna dag och man väntar sig ett svar med kanske runt 3-4 timmar men istället säger han. -Jag ska åka i alla fall hela dagen tills det blir mörkt (det var väl 10h kvar av den dagen!!!??) , sen har jag sovsäcken med. Kanske sover några timmar och sen kör jag vidare inatt när det fryser på, sen fortsätter jag med bil till Långberget och kör en dag där, sen vidare till Trysil. Hem åker jag väl på söndagskvällen. Ja, ni hör själva. Han är inte hemma än vad jag hört och idag är det söndag kväll

En annan profil har Lekvattnets SK som vi också träffade vid klubbstugan i Rabakkoberg. Lekvattnet SK har inga aktiva men Lekvattnet SK har istället legenden Jan Sammels. Han har till och med flyttat in i klubbhuset, snacka om hängiven. I vinter har han kört upp skidspår i totalt 400 mil. Vi blev inbjudna till hans boning och han snackade nerskjutna tyska flygplan (under andra världskriget) och smuggelvägar över myrarna och gränsen. Han var glad att som han sa att ungdomar kom och hälsade på så han spelade luftgitarr till dansbandsmusik. Dessutom visade han oss det perfekta terrängfordonet som vi fick testköra. Ett amfibiefordon som det går att åka över vatten med, som han sa – Jag köpte den i Norge och körde hem den rakt över skogen och gränsen. Den rymmer exakt 754 liter smuggelsprit. Testkör pöjkar! Ruskigt skön person som skojade om det mesta. Till oss sa han t.ex. att han aldrig sett en varg men att han ville se en och till en kvinna som var från Göteborg sa han att han hade matat en varg med falukorv från sitt terrängfordon. <!–
WriteFlash('’);
//–>Därefter bar det ner mot Torsby för att träffa ytterligare en legend. En av Sveriges absolut bästa löpare genom tiderna som bland annat har sex raka SM titlar i terränglöpning på långa banan (1984–89). En av endast tre Svenskar som någonsin varit under 28 minuter på 10 000 meter bana. 2:a på all time listan i halvmaraton 3 sek efter svenska rekordet och då hade han håll i några kilometer av loppet och fick dra ner tempot berättade han. En helt brutal löpare alltså. Namnet, Lars-Erik ”löparnisse” Nilsson. Riktigt kul att diskutera löpträning och bli tränad av honom på ett av hans speciella spänstpass som han körde när han var som mest aktiv.

Han dömde ut mig direkt eftersom jag var alldeles för tung. –Du måste ner tio kilo så springer du under 30 på milen var hans slutsats. Det är kanske sant men hur lätt är det? Några kilo skulle jag kanske fixa men kanske inte mer till vilket pris som helst som det då skulle bli fråga om då man är genetiskt ”grov” från början. L-E utgår från att alla vill springa så fort som möjligt av dess förmåga och då är det nog sant att jag måste ner en hel del i vikt. Rätt inställning egentligen men jäklar vad man förmodligen skulle behöva offra annat då. I alla fall så tog Lars-Erik med oss ut till en backe där vi körde en form av ett backstuds avsnitt följt av 150 meter x2, det var en upprepning. Detta körde vi 6 ggr. L-E jagade på oss och instruerade oss under hela passet och joggade med oss när vi värmde och joggade ner. Lars-Erik är Martins personlige tränare så Martin kör efter L-E upplägg. En givande dag var det…