Igår körde jag ”Lången”, en
klassisk långdistansorientering med OK Tyr som arrangör. Inför loppet hade jag
mest sett racet som ett bra träningspass i obanad terräng men när jag sett att
anmälningslistan fylldes på blev jag lite mer taggad att göra bra ifrån mig. Har
tidigare varit både 2:a och 3:a i tävlingen så hoppades att kunna komma på
pallen även denna gång om kroppen funkade och skallen var med i matchen. Det
kom en hel del bra folk till start och när rutinerade Janne Olm Kils OK (med
bl.a. bra resultat på VM i långdistansorientering) anmälde sig i sista stund så
kändes startfältet riktigt bra. Att Janne skulle orka hela vägen var jag rätt
säker på men trodde också en del på Andreas som såg stark ut i Norge på
Langturn tills han fick trötthetsklubban på slutet. Sen var det en kille med
från IK Hakarpspojkarna (Jönköping) som satsar hårt på orientering och han
trodde jag också kunde vara vass och säkert skulle springa på bra. Dessutom var
det många hemmalöpare med god terrängkännedom som skulle sälja sig dyrt och var
laddade inför uppgiften.

Tävlingens start och målplats samt
varvning var beläget vid Tyrstugan. Blev hårdkörning då det yngre gardet satte upp
sin högsta fart direkt från start och vid första kontrollen stämplade jag som
7:a. Därefter avancerade jag i fältet och var väldigt aktiv hela vägen och låg
i stort sett i tät tillsammans med den som låg i täten för tillfället. Hade
bestämt mig för att inte dra första 2/3 av banan. Större delen av första slingan
innan kartbytet drog IK HP killen. En snabb kille i skogen som även gör snabba
löptider på platt underlag och vi höll tillsammans på att få luckor efter ett
tag, men ett koppel på 5 löpare skuggade hela tiden där bakom. Antog att det
gick tillräckligt fort då de inte klarade att komma upp i tätposition mellan
kontrollerna fast det kanske blev någon liten krok av oss där framme. Själv
kände jag mig starkare och starkare ju längre banan gick och förstod efter
ungefär halva sträckan att det här kan bli ett bra race om jag gör det jag ska
hela vägen in i mål.

På slutet av första slingan så
gjorde vi som var längst fram en liten krok och Johan Wikström OK Tyr fick en
liten lucka. När IK HP killen inte orkade täta luckan körde jag snabbt ikapp
Johan och efter ett tag kom även Andreas som var riktigt stark här också upp i
rygg på oss. In till varvningen så kom jag först med Wikström och Andreas i
hasorna men märkte att de slet med farten så jag funderade på att sticka och
försöka köra solo de sista 5 km som återstod men tänkte att hemmalöparen känner
terrängen och det kan vara bra att ha honom med sig, så jag avvaktade. Märkte ganska
snabbt att Wikström inte höll upp farten nog och efter ett tag kom även Jan Olm
fram till täten med Tyr-Sjögren i hasorna. Det var inte så överraskande då jag
visste att Janne skulle vara en av dem som höll hela vägen.

Janne tog över i täten och ökade
även tempot lite. Perfekt tänkte jag och de båda Tyrlöparna tappade i första
uppförsbacken. Därmed var det jag, Janne och Andreas kvar då det återstod 4
kontroller (av 31). Tyvärr hamnade vi snett mot nästa så det blev en onödig
krok med någon minuts tidstapp fast jag upptäckte det ganska snabbt, så
Wikström och Sjögren fick en gratischans att vara med i matchen igen. Men då
tog Janne tag i tempot igen så de båda tyrlöparna tappade. Tidstappet för dem sista
biten blev så mycket som 2,30 och 10,23 min till målet så de var rätt trötta, men
det säger också en del hur trött man kan bli på en sådan bana. Andreas var stark
hela vägen och följde en liten bit efter Janne och mig i täten mot de sista
kontrollerna. Mot sista kontrollen var det bara att löpa ut så jag ökade tempot
lite mot mål och kunde därmed ta hem segern. Gott att vinna detta race då det
är omtalat som den tuffaste orienteringstävlingen i Värmland. Skönt också att
känna att man sprungit kontrollerat och fortfarande har en del krafter kvar i
mål.

Karta
del 1 här

Karta
del 2 här

Resultat
och sträcktider här