ADVENTURE

Igår blev det en runda på Stockholms gator. Det vimlade av folk både högt och lågt, som vanligt. Lite skillnad mot Arvika kan man lugnt säga. Hittade 3 julklappar. Har några kvar men det ska nog hinnas med. Blev också julmarknad i gamla stan och det blev till och med ett besök i Storkyrkan i gamla stan. Måste ju hålla liv i traditionerna även om jag inte anser mig vara särskilt kyrklig. Det var Birger Jarl som lät (om ni har sett Arnfilmerna så har ni kanske hört talas om honom) uppföra den ursprungliga kyrkobyggnaden i slutet på 1200-talet. En jättefin kyrka må jag säga, i alla fall på insidan. I kyrkan finns bland annat den kända skulpturen st Göran och draken. En mäktig staty, ni ser den på bilden ovan. Sankt Göran och draken är ett berömt motiv, där Sankt Göran enligt legenden räddade en prinsessa, från en hotfull drake. Denna legend är ganska välkänd, och flera kyrkor har detta motiv på väggarna. Skulpturen skänktes till kyrkan av Sten Sture den äldre.

Träning kommer som sagt långt ner på listan denna vecka men jag och Maria sprang ett lätt pass på fina elljusbanor i Liljanskogen igår kväll. Blir väl ett liknande pass även ikväll…

Befinner mig i vår kära huvudstad denna veckan. Hälsar på Maria i hennes nya lägenhet på Lappkärrsberget. Jättefint område faktiskt. En hel del fin natur i närheten. Har sprungit några pass men denna vecka är väldigt lugn på träningsfronten. Har dock utforskat eljusbanorna, finns 3 st som i stort sett sitter ihop som man kan ta sig ända bort till Stadion på.

Förra veckan hade jag med mig kampsportmannen ut på ett morgonpass. När vi hade sprungit ca 9 km skrek han lustigt nog rätt ut: -Jag måste ha juice!! .. Blev rätt full i skratt just i det läget. Lite annorlunda kanske. Det hör i alla fall inte till vanligheterna på mina pass att nån skriker efter juice direkt. =) Måste dock säga att för att väga runt 90 kg sprang han på ganska bra och den dagen körde han 3 träningspass (1 löp, 1 thaboxningspass, 1 styrkepass). Ungefär den dosen västvärmlands fotbollsspelare vanligtvis gör på en vecka. Som mest?!

I övrigt kan man konstatera att det händer spännande saker i Gunnarskog när jag är borta ” Vargar i trakten…fyra
till fem vargar i en flock har observertas av ortsbor i norra delen av
Gunnarskog. De tycks inte vara rädda för människor överhuvudtaget.
Observationen av vargflocken var på vägen mellan Stråtjärnet och
Örflyvägen. En av ortsborna försökte skrämma men utan resultat. Så se
upp alla hundägare i trakten, det är inte lämpligt att släppa hund i
området ”

Gissa om jag ska finkamma området bara snön faller så det går att spåra..

Fick tillfället att på söndagen agera coach åt VVOK´s stafettlag nu när jag inte kunde springa själv. Det gick ganska bra för några av våra lag. Dock inte för gubblaget med farsan som förstasträckslöpare (farsan ni ser på bilden vid varvningskontrollen). Farsan och en kille till som vanligtvis brukar vara bland de klart bästa i distrikten i den klassen sprang bort sig totalt. Typiskt honom, undrar om det ligger i släkten 😉

Mest aktiv coachning fick damlaget (D21) med Maria och hennes lillasyster Elin som också hade Kristin J i sitt lag. På andrasträckan hade faktiskt laget ledningen med ett tiotalet meter men fick tillslut ge sig med några minuter mot OK Tyr. Det var riktigt bra gjort att hänga med så länge mot betyligt mer rutinerade löpare. Kul! Nästa år med lite mer träning i benen har vi ett guld i damklassen.

Utslagen

När man äntligen kände att formen började stiga efter en tung vår med skador och sjukdom så blir man typiskt nog dålig igen. Har fått matförgiftning. Verkar mest troligt att en kycklingsallad på en pizzeria i Arvika ligger bakom missären. Har varit riktigt dålig sedan måndag nu. Orkeslös och svag. Usch! Känner sig som en gris också när man måste gå på toa hela tiden. Annars är man ju oftast ganska fräsch när man duschar flera gånger om dagen 😉

Dessutom har jag jobbat sedan i måndags, blev lite jobbigt med en tråkig mage som inte ville äta. Men det var bara att bita ihop och göra det bästa. Jobbet bestod av en resa till Geiranger mm. Vi åkte bla båt i fjorden. På vägen in i Geirangerfjorden passerar man bla ”Sju systrar” som kastar sig utför bergväggen, sju vattenfall nära varandra. Ett annat vattenfall är Bridal, som också låter vattnet falla hundratals meter ner mot fjordens vattenyta. Med all rätt har den också kallats Världens vackraste fjord! Det är ganska lätt att förstå varför när man upplever Geirangerfjordens vilda och otroligt vackra vyer. Geirangerfjorden är dessutom med på UNESCOs Världsarvslista. Det låg en ruskigt stor färja i hamn när vi kom dit. Såg nästan inte ut som den skulle kunna komma ut ur fjorden.

Risk att jag anmäler den där pizzerian till miljöförvaltningen. Man ”ska” göra det för att inte fler ska bli drabbade. Kommer inte bli något mer käk för mig på den pizzan. Fy f..! Syrran sa dessutom att flera blivit dåliga som ätit där. Hoppas i varje fall att jag blir bättre närmaste dagarna så jag kan röra på mig. Var ju riktigt sugen på att köra på nu…

Maria är verkligen helt underbar, det visste jag ju i o f tidigare men förutom att ta hand om mig så har hon också städat upp och rensat i mina garderober. Blev ungefär 10 par jeans o likn, som åkte iväg till bättre behövande. Skönt att få lite ordning på saker och ting.

På bilderna nedan ser ni bilder på fjorden och de ”sju systrarna”

<!–
WriteFlash('’);
//–>

Bad i Treen

Nu är Sälenfjällen utbytta mot härliga Värmland. Idag blev det en baddag i sjön Treen för mig och Maria. Det var härligt, en äkta sommardag helt enkelt. Nu blir det cykel ner till Liljenäs för en bamsig räksmörgås 🙂

Snart en vecka har gått utan en enda knop tagen ännu. Eller ja, några knop gör jag ju på bilden ovan då jag surfar på vågen från en större båt. Kul! Tanken är i af att köra ett lugnt kortare pass imorgon kväll och går det bra så börjar jag ordentligt på måndag. Längtar riktigt efter att få träna igen, man saknar det riktigt ordentligt när man inte kan göra det. Tanken är att köra på med ganska mkt träning närmaste tiden fram till 5-dagars i Sälen.

Blir kul att springa däruppe skulle jag tro. I min klass (H21) tror jag det var 650 anmälda. Riktigt mkt.

Idag passade jag på att sticka ut på Gunnern o ha det gott på fm. Träffade Hasse, Jessica och Lotus som är en stor svart hund. Riktigt lekfull o hungrig filur det där. Kapten på Hasses båt är han också.

Kraftigt febersjuk

På eftermiddagen dagen efter Myrvarvet (Mån) blev jag riktigt kass i kroppen. Visste inte vilket som var upp eller ner. Fick så ruskigt ont i varje liten muskel och led i min kropp och varm som en kamin blev jag. Maria agerade sjuksyster på ett suveränt sätt och fick hämta isvatten o dyl. för att hjälpa mig få ner värmen. Var riktigt obehagligt dålig där ett tag. Usch! Fick inte i mig något att äta på ett dygn och stod inte upp ur sängen på ca 20 h. Nu (Tors kväll) är jag bättre men inte helt 100 %. Kommer antagligen ta ett par dgr till innan man vågar röra lite smått på sig igen.

Inte konstigt att Martin H fick vinna i Holmedal, mina blodkroppar var vita istället för röda och då vinner man inga tävlingar även om man hade haft Smirre-medicin i blodet 😉 Inte för jag vet var man får tag i det men det finns säkert nån dåre som fixar i denna stan.

Arvika knarkfest börjar idag. Förlåt, Arvikafestivalen heter det. Många säger att det är bra för stan. Är inte riktigt säker på om det bara är ”bra” för Arvika detta. Tror inte jag närvarar på arrangemanget på något sätt detta år. Blir spännande att läsa vad de få poliser på plats hittat efter helgens drabbning.

Drabbning var det också mellan mitt gamla lag FIF och AF igår i DM-åttondelen. Bifogar en länk på en artikel. Om ni kollar på bilden längst ner på sidan ser ni Juha Lind som mosar en Engelsman. Ser brutalt ut men Engelsmannen var det hårdast Johan mött och han har ju varit med ett tag och mött en hel del tuffa spelare så då är det nog så. Han gör nog bra mkt för AF skulle jag tippa. Själv har jag dock aldrig varit med om att förlora mot AF med Fiskevik – har en bra svit där.

Man blir ju lite sugen på bollsparkandet ibland. Hmm! Ryktet säger att de (FIF) alltid håller en innermittfplats öppen ifall jag skulle bli på bollkickandehumör igen.

Idag är det onsdag. 3 dagar kvar. 0.00 natt till söndag smäller startskottet för ”långa natten”. Den riktiga långa natten. Eller den riktigt ”extremlånga” natten – 5 gånger långa natten på en gång. 75km löpning på en av STHLM absolut brutalaste banor. Ett varv är 15km med ca 400 meters stigning. Uppför! Sen ska man ner också, nedförsbackarna är det som är värst i långa lopp. På cykel och skidor får man välförtjänt vila i utförsbackarna, här får man bara mosiga muskler på nervägen. Jag kommer antagligen att bli tröttare än någonsin. Vilar mig i form och dricker mkt dagarna innan. Planen är att öppna otroligt lugnt eftersom många eller alla kommer att vara ruskigt trötta på slutet och då tror jag man kan tjäna tid. Jag springer loppet för min sponsor MAGAZINET sport i Karlstad och dess ägare Peo Nilsson gör också en intressant start. Han kan säkert överraska, börjar få rutin på långlopp nu. Min målsättning håller jag kvar och det är att förbättra fjolårsplaceringen på SM i trailrunning. Ska jag förbättra den (2:a) så krävs det ett superlopp. Det är mitt mål att få till en superkänsla. Känna mig stark hela vägen. Tro att jag är starkare och mindre trött än alla andra. Men det kan lika gärna sluta med att man inte kommer runt överhuvudtaget. Men tröttheten kommer inte att stoppa mig utan bryter jag är det för att jag har blivit skadad eller riskerar hälsan för det är faktiskt det som kan hända när man ställer upp i en sådan tävling. Allt, precis allt kan hända.

Banan är provsprungen. Maria är service personal under loppet. Hon kommer att bli trött av bara detta uppdrag, det är jag säker på. Hon kommer också få ta hand om spillrorna som finns kvar av mig efteråt. Kroppen måste också förberedas på diverse blessyrer. Tejpa fötter. Smälla fulla rumpan och skor med vaselin. Kanske ska satsa på att kana utför backarna =). Vätskan blir viktigast. Redbull och Cola sista 2 varven. 2007 års Ultraman World Champion Jonas Colting tipsade mig hur han brukade göra i Ultraman. Efter halva sträckan ( ett marathon) gick han på med Redbull och Cola. Tror det kan funka. Pannlampan jag använder mig av blir antagligen en Petzls nya pannlampa med LED-dioder, Petzl Ultra eller Lupines värstinglampa Betty. Återstår om o-ringen chefen får loss den. Hoppas på det. Då blir det ett rejält ljus i Ursvikskogen. Blända motståndarna kan fungera bra i det psykologiska spel som blir ett sådant lopp.

Håll tummarna gott folk, det kommer behövas.