Igår var det Nattjakta i Austmarka, Norge. Bommades helvilt från min sida som vanligt. Har inget flyt i skogen och innan jag överhuvudtaget kom till orienteringen hade jag ju heller inte min bästa dag. Började med att jag skulle ladda upp pannlampan. Då tog batteriet inte åt sig laddning längre. Lampan är använd ca 10h och ska vara kvalité så det är ju skandal egentligen. Fick som tur va låna Jörgens ”kinabygge” som visade sig vara riktigt bra. Lysande! Så då var det problemet löst. Men strulet forsatte utöver kvällen.
På väg upp till farsan i Sälboda som jag skulle samåka med till Norge så börjar bilen gå ryckigt och det rasslar till fram i motorn som bara den och bilen stannar strax ovanför Speked. Lät som hela skiten skar ihop. Förmodligen gjorde den det också. Tur i oturen att jag nyss köpt den så det är garanti kvar. Ringde farsan och sen drog vi den vidare till farsan där bärgare fick hämta skiten.
Lite försenade kom vi fram till tävlingsplatsen en bit utanför Austmarka, vid sjön Mõkeren där norskarna förberedde startskottet. Riktigt risig, brötig terräng stundtals med knepig stenbunden terräng som var ruskigt svårforcerad. Tappade huvudet direkt och for i diket. Sen fortsatte det utöver banan. Gick inte att springa ut någonstans. Sprang dessutom rakt i en gren så det kändes som den var bakom ögat och vände. Såg jag dåligt i mörkret förut så såg jag bra mkt sämre efter detta onödiga tilltag. Som tur var så gick det ändå bra, tänkte på det idag att hade jag fått den grenen rakt in i ögat hade det inte varit lyckat.
Tror alla på långa banan bommade en del men Martin Fogelberg bommade minst och var först in. Kändes som det var min sista OL-tävling för säsongen igår men vi får väl se hur det blir med det…
Norge och orientering är speciellt. Blir kanske lite av orienteringsikonen Magne Lystads träningsmetoder för min del under vintern…