Fin dag. Strålande sol med några minusgrader och Norge-orientering för andra gången denna vecka. Traditionsenligt arrangeras ”Langturn” av Eidskog OL som en typ av säsongsavslutning i slutet av oktober på andra sidan gränsen. Blev lite bättre orientering från min sida så det var roligt. Dock började jag lite virrigt och segt. Kanske berodde detta på att jag jobbade till 02,00 natten innan. Efter hand kom jag igång bättre och kroppen svarade faktiskt ganska ok för första gången på riktigt länge även om jag inte låg på och pressade max förrän sista biten. Det var kul. Tyckte även jag hade full koll var jag var hela tiden och det mest fungerade bra rent orienteringsmässigt. 
Efter kontroll 10 (på slinga 1) så fick jag en liten lucka men Andreas (VVOK) tog ikapp strax innan 11:e kontrollen och sen var vi tillsammans nästan hela banan. Mellan kontroll 8 och 9 efter kartbytet tog jag en pisspaus och hade bestämt innan att jag går höger på långsträckan. Såg att Andreas tog annat vägval så det var bara att gasa på. Höll faktiskt uppe farten upp mot 3,10/km en stor del av sträckan så speeden var bättre än på länge. Bökade till det lite i in och utgången från näst sista kontrollen men kunde springa först i mål på långa banan med omkring 4 minuters marginal. Tydligen enda som (oavsett bana) gick under stipulerad segrartid så det var väl ett godkänt lopp. Fanns det något enda negativt att säga så var det väl att myrarna var många och kalla 🙂
Fint att kroppen är lite på g igen och kul att det mesta stämde i orienteringen. Tänkte mycket på pappa under och efter loppet. Hade han sett mig idag så hade han sagt att ”idag såg du stark ut”, det är jag säker på. Han såg på mig när det fanns bra med kraft i kroppen. Det enda, och verkligen det enda som kunde stoppa farsan själv från att springa natt/dag/långdistansorienteringar eller annat som har med orientering att göra – det var att han skulle dö.
En tidigare klubbkamrat till honom som jag ser väldigt sällan berättade om att han sett mig springa i skogen och det påminde om pappa när han var ung. Mkt kraft. Han var stark som en björn när det var tungt i skogen sa han. En kamrat till mig sa också något fint idag så jag blev rörd. Han sa att om han hade fått välja en far istället för den han har idag så skulle han hundra ggr av hundra välja Rolf (min pappa). Det hade han sagt till sin fru när pappa gick bort. Gubben gjorde intryck på folk. Känns fint att så många som kände honom upplevde honom precis som jag gjorde. Idag var saknaden stor. Sådana här orienteringsdagar var bland det bästa han visste.
