Must, Säkerhetspolisen och FRA har nyligen publicerat sina öppna rapporter om föregående års händelser och verksamhet.
Rapporterna kom ut efter den ryska invasionen av Ukraina och händelsen nämns i rapporterna, även om rapporterna framför allt handlar om 2021. Både utvecklingen i omvärlden och corona-pandemin bidrog till att året 2021 innebar många och nya utmaningar för Sverige som land att hantera.
Årsrapporterna handlar om hoten mot Sverige och om hur vi kan skydda oss mot dem.
Rapporterna i sin helhet:
MILITÄRA UNDERRÄTTELSE- OCH SÄKERHETSTJÄNSTEN (MUST)
Must presenterar här den verksamhet som bedrivits och ger även sin syn på omvärldsutvecklingen och de säkerhetshot som riktas mot Sverige och svenska intressen.
Årsöversikten svarar mot uppdragen i Förordning (2000:131, 8§) om försvarsunderrättelseverksamhet och Försvarsmaktens instruktion (2007:1266, 6§) där Must uppdras att varje år upprätta en översikt över försvarsunderrättelseverksamheten och den militära säkerhetstjänstens verksamhet som allmänheten kan ta del av. Must har valt att utöver detta även presentera annan verksamhet för att därigenom ge en så heltäckande bild som sekretessen medger.
FRA
FRA arbetar med signalspaning och utgör en del av Sveriges underrättelsetjänst. FRA är en civil myndighet som lyder under Försvarsdepartementet.
Genom FRA:s underrättelseverksamhet får Sverige unik kunskap om utländska förhållanden. Tillförlitliga underrättelser om omvärlden är viktiga för att Sverige ska kunna bedriva en självständig utrikes- och säkerhetspolitik. På FRA arbetas det också för att stärka informationssäkerheten hos samhällsviktig verksamhet. FRA hjälper andra myndigheter och statliga bolag att höja säkerheten i sina datorsystem.
FRA bidrar med viktiga pusselbitar för Sveriges säkerhet och integritet.
https://www.fra.se/download/18.3262020817e4dcd6ffc210/1648020817694/FRAarsrapport_2021_uppslag.pdf
SÄPO
Säkerhetspolisen arbetar med att förebygga och avslöja brott mot Sveriges säkerhet, bekämpa terrorism och skydda den centrala statsledningen. Det gör vi för att skydda det demokratiska systemet, medborgarnas fri- och rättigheter samt den nationella säkerheten.
Säkerhetspolisen är en säkerhetstjänst med ett nationellt uppdrag som polismyndighet. En säkerhetstjänst arbetar för att höja säkerhetsnivån i det egna landet. Detta görs dels genom att avslöja och reducera säkerhetshot som riktas mot landet och dess skyddsvärda verksamheter, dels genom att reducera sårbarheter i dessa verksamheter.
Säkerhetspolisen har fem verksamhetsområden:
- Kontraspionage
- Kontraterrorism
- Författningsskydd
- Säkerhetsskydd
- Personskydd
Mina tankar utifrån rapporterna, och då främst Must-rapporten.
Omvärldsutvecklingen går totalt åt helt fel håll för tillfället.
Hotbilden mot Sverige är idag trehövdad – politisk – ekonomisk – och militär.
Must bedömer att både den hårdnade stormaktskonkurrensen och Rysslands försök att med våld omkullkasta den europeiska säkerhetsordningen innebär en ökad risk för att Sverige ska utsättas för kraftfulla påtryckningar i syfte att påverka vårt demokratiska beslutsfattande.
När stormakter som Ryssland och Kina genomför antagonistiska aktiviteter kan de använda sig av hela spektrat av sina resurser. Båda staterna har en god förmåga att skräddarsy åtgärder och samordna sina olika medel för att nå fram till sina respektive målsättningar. Must konstaterar samtidigt att hotbildskartan blir alltmer komplex. De här kvalificerade statliga aktörerna har skaffat sig en större verktygslåda än tidigare. De är beredda att utnyttja denna inom fler sektorer och de söker på djupet efter sårbarheter i vårt demokratiska, öppna och digitaliserade samhälle. De gör ingen skillnad mellan civilt och militärt, eller mellan offentlig och privat verksamhet. De utnyttjar luckorna de hittar i våra organisationer, lagstiftning och samverkan.
Till exempel kan ekonomiska beroenden, samhälleliga sårbarheter eller militära maktmedel utnyttjas för att uppnå politiska mål.
Den övergripande trenden är alltså en hårdare stormaktsrivalitet, med fler konfliktytor och maktpolitik vilket innebär stora risker för Sveriges säkerhet. Det kan man läsa i alla tre rapporterna även om jag utgår mest från MUST-rapporten. Bilden är både tydlig och klar att det inte rör sig om något snabbt övergående hot mot Sveriges säkerhet. Dessa hot och risker kommer finns kvar under många år och det finns mycket som talar för att utvecklingen fortsätter gå åt fel håll. Försämringen av säkerhetsläget gäller främst vårt närområde, men inte bara där. Idag, med tanke på vad som händer i vårt närområde i Ukraina, är det lätt att bara tänka på Ryssland som ett hot mot Sveriges säkerhet, men rapporterna påminner om en bredare hotbild. Kina är och kommer att fortsätta vara ett hot som kan leda till allvarliga konsekvenser. Jag har i många år varit kritisk till Kina på ett säkerhetsmässigt plan, och att låta Kina investerar hundratals miljarder i svenska vindkraftsindustrier är en total galenskap. Miljörörelsen är för övrigt en tydlig kanal som de här aktörerna utnyttjat/utnyttjar för att uppnå sina syften. Kina agerar på det här sättet för att främja sina strategiska intressen. Kina utnyttjar en stor bredd av öppna och dolda maktmedel för att påverka andra länder. Kinas inflytande görs gällande genom att utnyttja till exempel ekonomiska eller andra beroendeförhållanden, cyberattacker och påverkansoperationer. Dessa maktmedel används med stor effektivitet; läs ex. miljörörelsen osv. Nämnde lite av detta i mitt svar till Gösta Frödin i en insändare: https://www.arvikanyheter.se/2022/02/07/replik-forstor-inte-byamossarna-med-vindkraft/
Kinas målsättning är att bli självförsörjande till år 2025 inom nyckelteknologier och all försvarsindustri. Försvarsindustrin har enligt kännare stor kapacitet. Kinas militära styrka ökar snabbt. Det är särskilt tydligt inom cyber, rymd och marina förmågor. Deras prioriteringar speglar också landets ökade globala ambitioner.
Starkt totalförsvar
Ett starkt samhälle med ett stabilt och robust säkerhetsskydd är det vi ska upprätthålla för att Sverige ska vara möjligt att effektivt kunna försvaras kan läsas i Säkerhetspolisens årsbok. Många politiker har tyvärr inte sett eller velat se de här varningssignalerna tidigare trots exempelvis – Georgien 2008 och annekteringen av Krim 2014. I augusti 2008 eskalerade det hela till väpnad konflikt i Georgien – och därefter rysk invasion. Tolv år senare är de ryska styrkorna fortfarande kvar. Ryssland beskrev, givetvis, sin invasion 2008 som en humanitär intervention och har kallat beslutet att stanna kvar en garanti för sydossetiernas säkerhet. Känns den här beskrivningen bekant om vi drar paralleller till Ukraina?
Även den så kallade ”ryska påsken” 2013 gjorde inte att någon direkt vaknade och diskuterade säkerhetspolitiken nämnvärt. Ryska påsken inträffade den 29 mars 2013 i samband med de ryska luftanfallstyrkornas luftstridsövning Ladoga-13. Ett par ryska bombflygplan av modell Tupolev Tu-22M3 (Backfire) eskorterade av fyra jaktplan Suchoj Su-27 (Flanker) flög i angreppsformation mot mål på svenska fastlandet innan de vek av tre-fyra mil från svenskt luftterritorium utanför den Gotska sandön och återgick till sina baser.
Politiker har blundat allt för länge för sådana hotfulla beteende. Nedskärningar har gjorts av både höger och vänsterregeringar. Både Göran Persons och ”Särintresset” Reinfeldts regeringar skar ner på den svenska försvarsförmågan på ett sätt som var högst oansvarigt och naivt. Idag med kriget i Ukraina på medvetandet får det militära hotet stor uppmärksamhet och vi satsar nu resurser på vårt försvar mot det hotet. En kärnverksamhet som borde prioriterats sedan länge får nu – äntligen – mer resurser. En större politisk enighet råder kring försvaret. Gott så.
Årsböckerna påminner oss även om att hotbilden är bredare än enbart militärt. Hotbilden mot Sverige är både komplex och förändrar sig över tid. Aktörerna som vill skada oss söker aktivt efter våra svagheter och utnyttjar dem. Vi får heller inte glömma bort terrorhoten, som också kan nyttjas/användas av olika aktörer för deras syften. Det finns aktörer som har både avsikt och förmåga att skada oss. Alla länder i Norden behöver upprätthålla ett brett skydd mot en bred hotbild. Främmande underrättelseverksamhet, påverkansoperationer och cyberangrepp är exempel på hot som är en realitet idag.
Medvetenheten om hoten ökar dock på många håll, och det genomförs nu åtgärder för att stärka Sveriges motståndskraft.
Något som snabbt skulle kunna göra nytta för Sveriges del är att intergrera skyttar och jägare (legala vapenägare) som en del av totalförsvaret. Tidigare var idén om att en skjutskicklig civilbefolkning var till nytta för landets försvar en del av den svenska försvarsdoktrinen. Under hundrafemtio år var den frivilliga skytterörelsen en del av försvaret. Tanken bakom den frivilliga skytterörelsen var främst att skjutskickliga mannar fanns att tillgå och även är avskräckande för en angripare. En motiverad och beväpnad lokalbefolkning kan vara en nog så svår motståndare.
Vårt närområde
De militära huvudaktörerna i Sveriges närområde – Östersjöregionen, Barents Hav och Nordatlanten – är Nato och Ryssland. Kina har strategiska intressen i första hand i Arktis, liksom i tillgång till högteknologi, fysisk och digital infrastruktur i Norden, men är inte en framträdande militär aktör i närområdet. Än.
Både Ryssland och Kina agerar dock för att splittra det transatlantiska och europeiska samarbetet. De har stärkt sin militära samverkan under de senaste åren. Ett ytterligare ökat samarbete mellan Kina och Ryssland skulle innebära att USA skulle behöva splittra sin uppmärksamhet och öka osäkerheten i Sveriges närområde. Ryssland lade i slutet av 2021 fram mycket långtgående krav på förändringar i den europeiska säkerhetsordningen. Om dessa krav skulle genomföras skulle det få omedelbara och djupgående effekter på såväl de säkerhetspolitiska som de militärstrategiska förutsättningarna i Sveriges närområde. Oavsett den kortsiktiga utkomsten av Rysslands anfallskrig mot Ukraina kommer det att få liknande konsekvenser.
Ryssland fortsätter att utveckla sin förmåga till hybrid krigföring. Ryssland har samtidigt förmåga att agera även militärt för att värna sina nationella intressen. Till dessa hör att förhindra permanenta försämringar av de ryska militärstrategiska förutsättningarna i Östersjöområdet. Den främsta icke-militära konfliktytan i Östersjöregionen är Nord Stream 2, vars ibruktagande är ett ryskt strategiskt intresse.
SAMMANFATTNING
Sammanfattningsvis kan man säga att Rysslands invasion av Ukraina inte på något sätt kom som en blixt från klar himmel. Den europeiska säkerheten har under en längre tid undergrävts främst av Rysslands försök att med kraftfulla medel, inklusive våldsanvändning och hot om våldsanvändning, begränsa andra länders suveränitet och påverka deras säkerhetspolitiska vägval. Det vore en illusion att tro att spänningarna i Europa skulle vara övergående. Vi behöver ständigt vara på tå för att identifiera och analysera de yttre hot som riktas mot Sverige och svenska intressen. Bra är att Must, FRA och Säkerhetspolisen fortsätter att stärka sitt samarbete ytterligare. Komplexiteten i det säkerhetspolitiska läget gör att det är viktigare än någonsin att myndigheterna håller varandra uppdaterade vad som händer och sker. Genom samverkan och informationsutbyte blir vi starkare.
Det största säkerhetshotet i fredstid består av främmande underrättelseverksamhet. Den är minst sagt omfattande och pågår här och nu. Framför allt är det de ryska och kinesiska underrättelse- och säkerhetstjänsterna som är centrala hotaktörer mot Sverige. Kina skaffar sig kunskap om svenska framsteg genom olovlig underrättelseverksamhet, forskningssamarbeten eller företagsuppköp, vilket sedan kan användas för militära ändamål. Främmande makts aktiviteter för att försvaga Sverige pågår kontinuerligt och det finns både kapacitet och intention att påverka svenskt beslutsfattande.
Om vi avslutningsvis ska se något positivt i allt detta elände som framkommer i rapporterna är det ett bra tecken att fler börjar se klarare kring de här allvarliga hoten…
