”Han är expert på krigföring och har kommenterat det ryska anfallskriget mot Ukraina i svenska medier. Joakim Paasikivi är lärare i militär strategi på Försvarshögskolan i Stockholm och överstelöjtnant i armén. Värnplikten gjorde han i Finland och han har arbetat inom den Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must) i tolv års tid.”
Om varför Ryssland krigar och varför det är farligt för oss.
Lyssna! Mycket bra och viktigt. För att upprätthålla freden krävs inte bara ord, utan även handling. Vi måste alltid vara beredda att försvara demokratin och värna om våra gemensamma värderingar. Tyvärr låter en del även på lokal nivå, i Arvika, odemokratiska krafter styra i olika sammanhang. Att bekämpa odemokratiska krafter behöver inte bara göras, det SKA göras! Även om det var länge sen, har jag svurit en ed på att försvara demokratin och skydda samhället. Det kommer jag fortsätta med så länge jag lever…
Ryssland har hela tiden påstått att målet har varit att ”avnazifierar” Ukraina – och detta sägs vara orsaken till anfallskriget (specialoperation enl. ryska administrationen). Sedan Ryssland olagligen annekterade Krimhalvön 2014 har den ryska staten drivit en ihållande desinformationskampanj. Kampanjen är riktad mot den ryska befolkningen och resten av världen och huvudsyftet är att påverka den allmänna opinionen. Ryssland lyfter i sin propaganda överdrivna påståenden om att ukrainska nationalister var allierade med Hitler osv. Att de kallar sina motståndare för nazister är ingen slump – hos många ryska medborgare är kampen mot nazismen något som sitter djupt i ryggmärgen sedan andra världskriget och har följt med det ryska folket i generationer.
Dess uppenbara genomslagskraft, åtminstone i Ryssland, kan förklaras av ryssarnas känsla för sin nationella identitet. Inte helt utan fog tycker man att det var Ryssland som räddade världen från nazismen under andra världskriget. Ryssland uppskattas ha förlorat 13,6 miljoner soldater under kriget, därav 750 000 bara vid det avgörande slaget om Stalingrad. De stupade i kriget är en del av många ryssars familjehistoria. Därmed blev kriget en dominerande del av Rysslands nationella identitet. Hänvisningarna till nazism i Ukraina får därav en stark påverkan – oberoende av hur sanningsenliga de är. Det blir en väl fungerande krigspropaganda. Pratade nyligen med en som var uppväxt i DDR med rysk mamma och han bekräftade detta.
Att i detta läge säga att nu har regeringsmakten i Sverige tagits över av ett nazistisk och fascistiskt parti (SD) är inte särskilt smart. Vad det kan leda till i förlängningen säger sig självt. Kalla kriget (part 2) har varit här sedan länge, men inte ska vi göra det lättare för den ryska administrationen att få folket med sig mot Sverige. Att det finns en och annan konstig sympatisör för diverse diktaturer i de flesta partier och kanske fler i SD (1.) (de har rensat ut en del) står nog klart. Även att partiet SD grundades på grumlig ideologisk grund. Men. De allra flesta av dagens väljare som röstar på SD är varken fascister, nazistsympatisörer eller några nazister. Det är vanliga människor. Arbetare. Ca 27 % av arbetarna i LO-facken röstade (2) på SD. Riktigt illa blir det dessutom när våra tidigare styrande till har envisast med att utmåla hela den politiska oppositionen som ”blåbrun”. Ingen lämplig retorik med tanke på vad som finns på andra sidan Östersjön.
När sedan skribenter som Jan Guillou (3)(tidigare spion – den 4 januari 1974 faller dom i det så kallade IB-åtalet. Jan Guillou döms ”jämlikt 19 kap 5 § brottsbalken för spioneri till fängelse ett år) spyr ur sig galla med jämna mellanrum mot framför allt SD eller andra ”höger”-partier blir det som en form av påverkansoperation. Eftersom Jan tog emot pengar av KGB är det som taget av en dålig kopia av KGBs Manual 1 A. Många som har läst brevet från årsskiftet 1972/73 och förhöret med Jan Guillou 1973, har förfärats av ord och formuleringar som Guillou använder. Brevet handlar om att den KGB-styrda organisationen DPFLP (4) får ett underrättelseuppdrag av Jan Guillou: att den svenska statstjänstemannen – IB-agenten Gunnar Ekberg ska gripas när han nästa gång kommer till Beirut. Han ska enligt JG förhöras under dödshot.
”Även om jag vill att du ska göra klart för honom att han kommer att bli skjuten, om han inte samarbetar, vill jag inte att han ska skjutas”, skriver Jan Guillou. Han ber i brevet den till KGB knutna organisationen att sända honom en kopia av förhöret. Instruktionsbrevet avslutas ”Med kommunistisk hälsning”. Vidrigt. Otroligt egentligen hur en spiondömd kan vara så accepterad och ha så stort utrymme i svenska medier.…
När det gäller värvning av agenter är Sverige idag ett attraktivt mål för främmande makt, och hotet är mer omfattande än på många år. Den tekniska utvecklingen har gjort att främmande makts cyberinhämtning blivit mer avancerad. Parallellt pågår också den traditionella personbaserade inhämtningen i form av värvning av ”agenter”. Dessutom finns garanterat illegalister som varit här i åratal som på order kan ”aktiveras”. Det här ger bredd och djup i främmande makts inhämtning av hemlig information. Kina, Ryssland och Iran är de länder som sticker ut och utgör de största hoten mot Sveriges säkerhet.
Det gäller att vi är ”på tå” och vidtar de åtgärder som behövs. Helt klart blev kriget i Ukraina en väckarklocka…
Tidigare innehöll inläggen ämnen som ofta var relaterade till idrott, natur och friluftsliv. Numera kan du även hitta inlägg om politik, säkerhet, lokalhistoria och andra intressanta ämnen.
Om du kommenterar ett inlägg, var saklig och använda vårdat språk. Helt enkelt sunt förnuft.
Var och en ansvarar för sina egna kommentarer.
I Konungariket Sverige är vi ansvarsfulla medborgare.
