Det här är något jag tycker är viktigt. Att redovisa för kommuninvånarna vilka frågor man jobbat med. Transparens och ansvarsskyldighet är grundläggande principer i vårt demokratiska system, och det är avgörande att invånarna är informerade om de beslut och åtgärder som påverkar deras vardag. Tyvärr verkar jag vara ensam om att skicka ut en sådan rapport bland lokalpolitikerna i Arvika.
Arvikapartiet vill att politiken ska vara öppen och transparent så att kommuninvånarna kan följa den demokratiska processen. Det är genom att vara vaksamma och engagerade som vi kan säkerställa att våra demokratiska värderingar och rättigheter upprätthålls.
Arvikapartiet uppmanar alla att fortsätta engagera sig och bidra med sina åsikter och idéer.
Gunnar Fridtjof Thurmann Sønsteby, född 11 januari 1918 i Rjukan, Telemark fylke, död 10 maj 2012 i Oslo, var en central person i den norska motståndsrörelsen under andra världskriget. Vid krigsslutet var han nazisternas mest eftersökta man och Norges högst dekorerade medborgare. Sønsteby gav aldrig upp sitt outtröttliga arbete för fred och demokrati. Det här är hans berättelse.
I förra veckan åkte jag och en kompis den gamla kurirlinjen över Arvika, Gunnarskog, Håkerudtomta och Austmarka till Kongsvinger för att se den nya spelfilmen NR:24. På vägen visade jag kompisen var Arne ”i kôrstan” Nilsson, ”mor” och Aina bodde i Allstakan, och familjen Skoglunds gård på Håkerudtomta. Bilresan och bakgrundshistorierna gav upplevelsen en ytterligare dimension.
Filmen fångade dramatiken och faran i de norska motståndsrörelsernas kamp under andra världskriget, med särskilt fokus på Gunnar Sønsteby, känd som ”Nr. 24” efter hans agentnummer i Special Operation Exekutive (SOE). Filmen skildrar hans bedrifter och hur han tillsammans med andra motståndsmän lyckades genomföra riskfyllda operationer mot den tyska ockupationsmakten. Sønsteby var en av de mest betydelsefulla figurerna inom den norska motståndsrörelsen. Filmen tog oss med på hans resa från okänd ungdom till att bli en legendarisk motståndsman. De hade lyckats skapa en spännande berättelse som inte bara fokuserar på spänningen i själva sabotageuppdragen, utan också på de mänskliga aspekterna av kriget – mod, rädsla, förlust och kamratskap. Fotot i filmen var imponerande, och skildrar det norska landskapet på ett både vackert och dystert sätt, vilket förstärker den känslomässiga tyngden av berättelsen. Musiken gav ytterligare en dimension till filmen. Sjur Vatne Brean i rollen som Gunnar Sønsteby fångar känslan av en man driven av patriotism och pliktkänsla. En av de mest imponerande aspekterna av NR:24 är dess förmåga att balansera mellan action och historisk autenticitet. Filmen ger en inblick i de strategier och taktiker som användes av motståndsrörelsen, och visar samtidigt på de moraliska dilemman som de ställdes inför. Sammanfattningsvis är NR:24 en gripande och engagerande film som inte bara hyllar Gunnar Sønstebys insatser, utan också ger en rörande skildring av de norska motståndsrörelsernas kamp mot överväldigande odds.
I filmen saknade jag dock gränspassager och Austmarka och Håkerudtomta med familjen Skoglund, samt de viktiga ”idrottskamraterna” i Arvika, Östen Nilsson och Helmer Sveder m.fl. som spelade en betydande roll under kriget kunde ha tillfört filmen en ännu djupare förståelse för motståndsrörelsens omfattning och komplexitet. Även min norska orienteringskamrat Tor, vars pappa (Einar Solbergseter) opererade som ”flyktninglos” under kriget var besviken över att dessa viktiga delar saknades i filmen. Gunnar ska för övrigt ha tagit sig över gränsen med hjälp av Einar en gång. Men en hel del av händelserna i Gunnars liv under krigsåren fick väl helt enkelt inte plats i filmen. Att filmen lyfte fram en del nya uppgifter om Gunnars medverkan i likvideringarna av norska medborgare gav en viktig och nyanserad bild av den mörka sidan av motståndskampen, något som ibland kan förbises i skildringar av hjältemod. Om de svåra moraliska val som motståndsmän och kvinnor tvingades göra och en sådan situation var när Gunnars tidigare kamrat från uppväxten i Rjukan blev angivare och allt vad det innebar.
Filmen lämnade ett bestående intryck och påminner om vikten av att stå upp för frihet och demokrati, precis som Gunnar förmedlade i många år genom alla sina föreläsningar.
Trevlig och fin helgtur till Finnskogen, detta stora skogsområde som sträcker sig över gränsen mellan Norge och Sverige, känt för sin kulturella historia och vackra natur. Vi bodde på Finnskogstoppen och hade det väldigt bra. Det är ett trevligt ställe med vacker natur och en känsla av lugn. Omgivningarna är fantastiska, med djupa skogar och klara sjöar.
FinnskogsterrängSjön Röjden mot den svenska sidan. Gränsen går i sjön.
Vi besökte viloplatsen för Aksel Gjevert som dog i tysk fångenskap den 17 maj 1944 på det ökända Grini (norska: Grini fangeleir, tyska: Polizeihäftlingslager Grini) som 1941–1945 var ett nazistiskt interneringsläger för politiska fångar. En urna med Aksels aska hittades efter kriget på Victoria Terasse i Oslo 1945. Gestapo, tyska statens hemliga polis, intog 1940 den majestätiska 1800-talsbyggnaden Victoria Terrasse i centrala Oslo. Aksel tillhörde Milorg Distrikt 12 och jobbade under ockupationen med införsel av vapen, ammunition och propaganda från Sverige, förmodligen i samverkan med engelska SOE (Special Operations Executive).
Aksel Gjevert blev fast i Gestapos razzia på Grue Finnskog påsken 1943. Han blev offer för Gestapoterrorn när ”Finnskogkullaffaeren” rullades upp och Gestapo slog till på Finnskogen. Ironiskt nog avled han just den 17 maj 1944. Gjevert var en viktig person för de många flyktingtransporterna som gick över Brandval Finnskog. Som jag förstått det skulle han avrättas genom att skjutas, men han dog innan detta verkställdes. Han hade en hård tid i fångenskap och utsattes för bryska och våldsamma förhör av Gestapo men var trots detta vid gott mod och var säker på att en dag skulle Norge åter bli fritt.
På Aksels grav står skrivet;
”DU GJORDE DIN INSATS I STRIDEN OG DÖDE FÖR FRIHETEN”.
Aksel och hans mor Anne ligger i samma grav vid Grue Finnskogs kyrka i Svullrya från 1866
Vi var också vid minnesmärket vid sjön Röjden i Östmark som markerar platsen där ett engelskt flygplan störtade. Flygplanet var på väg från England till Gardemoen men kom ur kurs och störtade i sjön Röjden den 10 maj 1945.
Platser som dessa ger oss en påminnelse om de uppoffringar som gjordes och hedrar de som förlorade sina liv i kampen för vår frihet…
2. Special Forces – Roll Of Honour. NORWAY Gevert, Aksel. Memory of Special Forces from World War 2 to the present who served and died in places and under circumstances most of us can only imagine in our worst nightmares.
Från 1990. Bjarne Holth-Larsen, Gunnar Sønsteby och Robert Grundel.
I fredags besökte jag huset som 1940-1944 var Grundels gamla motståndscentral i Rosendal, Arvika. Det var en otrolig känsla att gå in i huset efter allt jag läst om den här platsen. Kunde nästan gå tillbaka 80 år i tiden och se framför mig hur de norska motståndsmännen låg på golvet och sov. Jag stod i rummet och såg var Moraklockan hade stått – klockan där man gömde hemlig kurirpost. Efter allt jag läst om platsen, händelserna, familjen Grundel, Osvaldsabotörerna, Pellegruppen och tusentals sidor arkivmaterial från säkerhetspolisen osv var det extra intressant. Att stå på den plats där så många modiga människor en gång verkade, var en upplevelse som gjorde historien levande. Jag kunde nästan höra de viskande rösterna från motståndsmännen och känna deras beslutsamhet och mod. För mig är det en självklarhet om hur viktigt det är att bevara och hedra minnet av dem som kämpade för vår frihet.
”Bara demokrati ger äkta frihet.Bara frihet kan ge fred.”
Gunnar Sønsteby
Jag fick också ett propagandablad från 1943 (!) som i litet format i tiotusentals smugglades in i Norge. Det var fascinerande att hålla ett sådant historiskt dokument i mina händer. Som om det inte var nog, fick jag dessutom se första delen av en artikel jag inte sett tidigare, där Bjarne Holth-Larsen, Gunnar Sønsteby och Robert Grundel var med. Denna artikel kastade ytterligare ljus över de hjältar som kämpade i det tysta för vår frihet.
Propagandamaterial, liten och tunn. ”Hvorledes man behandler frostskader” men ett helt annat innehåll.
Att vara på den plats där så mycket mod och beslutsamhet hade sina rötter var verkligen inspirerande och gav mig en djupare förståelse för de enorma uppoffringar som gjordes under kriget.
Som det såg ut 1940-1945. Då var det här utkanten av Arvika stad och det var skog runt om huset.
Tack till Gunbritt och Jan Kullgren för att jag fick se huset från insidan och höra historierna. Hade i somras pratat med Gunbritt om att jag skulle komma förbi och hälsa på. Hon tyckte då att jag skulle gå upp på vinden och se om något från krigsåren fortfarande lågt gömt i sågspånet. Gunbritt som idag är 86 år och hennes man köpte huset av familjen Grundel 1962 och har bott där sedan dess, medan hennes son Jan växte upp i detta historiska hem. Att höra berättelser de hört talas om gav liv till de historiska händelser som utspelade sig här. När jag var i huset kunde jag verkligen känna historiens närvaro och förstå de enorma uppoffringar som gjordes av de som bodde och verkade här under krigsåren. Det var en upplevelse jag kommer bära med mig länge.
Inge Bjørnar Eriksen, Lars Borgersrud ”Sabotører i vest” Sabotører i vest – Inge Bjørnar Eriksen, Lars Borgersrud – inbunden (9788271288204) | Adlibris Bokhandel
För många år sedan så tjatade jag om att Gotland alltid varit en strategiskt viktig plats i Östersjön, där ön ligger som ett flytande och osänkbart hangarfartyg. Omkring 10 år senare kommer detta tydliga program om detsamma på radion. Reportaget undersöker Gotlands roll i den nuvarande säkerhetspolitiska kontexten, med fokus på de förändringar som Nato-medlemskapet medfört. Gotlands militära betydelse har varierat över tid. Under kalla kriget var ön en viktig bas för svenska försvarsstyrkor, men 2005 lades det sista regementet, P18, ned. Försvaret av Gotland sköttes därefter huvudsakligen av hemvärnet.
Först vid annektering av Krim 2014, började man ”vakna” (eviga freden) vilket ledde till en upprustning av Gotland.
Gotland är en strategisk nyckel för att säkerställa friheten att operera i Östersjöregionen. Öns läge gör det möjligt för Sverige och våra allierade att upprätthålla en närvaro som avskräcker potentiella hot mot regionen. Sedan 2016 har Gotland återigen en permanent militär närvaro, vilket markerar en återgång till en mer robust försvarsstrategi. Denna närvaro är avgörande för att säkerställa att Nato kan reagera snabbt på eventuella hot i Östersjöområdet. Gotlands läge i förhållande till de baltiska staterna är av yttersta vikt för alliansens förmåga att försvara dessa länder. Kontroll över Gotland innebär kontroll över infarten till Östersjön och luftrummet till Baltikum, vilket gör ön till en taktisk bricka i händelse av en konflikt.
SLUTSATS
Gotland ligger mitt i Östersjön, vilket gör det till en idealisk plats för att övervaka och kontrollera sjö- och lufttrafik i regionen. Detta är särskilt viktigt för att skydda sjöfartsvägar och för att ha en strategisk fördel i händelse av konflikter. Gotland har historiskt sett varit en viktig försvarspunkt för Sverige. Gotland är en viktig del av Sveriges försvar, och de som “saboterade” öns försvar borde stå till svars. Något är mystiskt med den helt osunda nedrustningspolitiken som fördes under en längre tid. Många som varnade för konsekvenserna av denna politik blev kallade allt möjligt negativt och deras oro avfärdades. Politikerna på Gotland ville till och med hyra ut Slite hamn (2016) till Ryssland (!!) då Nord stream 2, gasledningsbygget i Östersjön pågick. Vansinne!
Gotlands strategiska betydelse i Östersjön har alltid varit uppenbar, och det är avgörande att vi nu stärker vårt försvar på ön för att möta dagens säkerhetspolitiska utmaningar. Den permanenta militära närvaron på Gotland och de strategiska fördelarna som ön erbjuder gör Gotland till en central del av Natos försvarsstrategi i Östersjöregionen. Denna utveckling understryker vikten av Gotland i den nuvarande säkerhetspolitiska kontexten och behovet av fortsatt upprustning på grund av en helt oberäknelig fiende på andra sidan Östersjön.
Jag skrev en insändare om osund konkurrens (kommunal säljverksamhet) och fick ett svar där man lovade att arbeta mot detta problem. Det är naturligtvis positivt att frågan uppmärksammas och att det finns en vilja att agera. Men jag tror det först när jag ser konkreta åtgärder och resultat. Det är viktigt att vi inte bara får löften, utan att vi också ser verkliga förändringar som förbättrar situationen för alla företagare som drabbas av osund konkurrens.
På det senaste kommunstyrelsesammanträdet lyfte jag och Arvikapartiet två viktiga initiativärenden som syftar till att öka transparensen och förbättra kommunens rykte.
Första Initiativet: Fullständig Presentation av Bevisuppgift
Arvikapartiet yrkade att kommunstyrelsen ska få tillgång till fullständig information om innehållet i Robin Dahléns bevisuppgift. Partiet anser att denna bevisuppgift är mycket övertygande och kan påverka utgången av målet vid Värmlands tingsrätt. Genom att presentera bevisuppgiften i sin helhet för kommunstyrelsen, hoppas Arvikapartiet att delegaterna ska kunna fatta välgrundade beslut om vilken bevisning som ska åberopas av kommunen. Arvikapartiet betonar att det finns en stor risk för att kommunen förlorar målet, vilket skulle innebära ekonomiska pålagor och skada kommunens rykte ytterligare. En av Sveriges största morgontidningar, Svenska Dagbladet, har tidigare kritiserat Arvika kommun för dess agerande mot Robin Dahlén. För att undvika en förlust och försöka återupprätta kommunens rykte, föreslår Arvikapartiet att kommunen omprövar sin hållning och inleder förlikningsförhandlingar.
Tyvärr ville man inte veta och kommunstyrelsen avslog ärendet. Skrämmande att inte vilja ta del av informationen. Endast Arvikapartiet och SD yrkade bifall.
Initiativärende: Näringsliv och Restaurang Skeppet
På kommunstyrelsens sammanträde den 13 augusti 2024 lyfte jag och Arvikapartiet också ett initiativärende som fokuserar på näringslivet, specifikt den kommunägda Restaurang Skeppet vid Arvika Näringslivscentrum.
Kommunstyrelsens Beslut blev: ”Kommunstyrelsen beslutade att kalla VD för Arvika Lokal och Mark AB samt VD för Arvika Näringslivscentrum till ett kommande sammanträde för att informera om verksamheten.”
Initiativ visar vår vilja att granska och förbättra den ekonomiska situationen för kommunägda verksamheter. Det är verkligen viktigt att granska kommunägda verksamheter för att säkerställa att de drivs effektivt och ansvarsfullt. Och framförallt att de inte utövar osund konkurrens mot kommunens näringsliv. Genom att ställa frågor och kräva transparens kan man identifiera problemområden och arbeta mot förbättringar.
Den 1 augusti 2024 beslutade regeringen om Sveriges nationella plan för militär rörlighet 2024–2026. Syftet är bland annat att skapa förutsättningar för storskaliga militära operationer. Försvarsmakten får i uppdrag att föreslå åtgärder för att kunna genomföra planen.
– Frågorna om militär rörlighet är viktiga och regeringen arbetar aktivt med dem sedan flera år. Sverige har en nyckelroll i försvaret av norra Europa utifrån vår militärgeografiska position. Det är viktigt för Sverige och våra allierade att vi säkerställer bästa möjliga förutsättningar för militär rörlighet, säger försvarsminister Pål Jonson.
Syftet med den nationella planen för militär rörlighet är att ange regeringens samlade målbilder för att skapa optimala förutsättningar för storskaliga militära operationer inom rimliga och relevanta tidsförhållanden. Planen är även ett verktyg för regeringens strävanden att uppfylla målsättningar för militär rörlighet, inklusive transporter till och från insatsområden, som ställs av internationella aktörer såsom EU och Nato.
I ett svenskt perspektiv omfattar militär rörlighet följande tre delar:
Ta emot militärt stöd
Ge militärt stöd till annan stat
Möjliggöra transport av allierades eller partnerländers förband genom svenskt territorium
Eftersom militär rörlighet är ett dynamiskt område ska den nationella planen ses över regelbundet och revideras vid behov.
Genom antagandet av den nationella planen för militär rörlighet har Sverige också hörsammat Europeiska rådets uppmaning till medlemsstaterna om att senast den 31 december 2024 ha antagit en nationell plan för militär rörlighet.
Uppdrag till Försvarsmakten
Regeringen har beslutat att ge Försvarsmakten i uppdrag att ta fram förslag på åtgärder för att uppnå målen i Sveriges nationella plan för militär rörlighet 2024–2026. Åtgärderna ska baseras på planen för militär rörighet, nationella och internationella förutsättningar, samt pågående internationella arbeten och anvisningar från till exempel Nato, EU och från vårt nordiska försvarssamarbete; Nordefco.
Uppdraget ska genomföras i dialog med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Trafikverket, Tullverket, Kustbevakningen och länsstyrelserna samt vid behov med andra berörda myndigheter.
Uppdraget ska redovisas senast den 31 januari 2025 till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet).
Tidigare innehöll inläggen ämnen som ofta var relaterade till idrott, natur och friluftsliv. Numera kan du även hitta inlägg om politik, säkerhet, lokalhistoria och andra intressanta ämnen.
Om du kommenterar ett inlägg, var saklig och använda vårdat språk. Helt enkelt sunt förnuft.
Var och en ansvarar för sina egna kommentarer.
I Konungariket Sverige är vi ansvarsfulla medborgare.
