Trevlig och fin helgtur till Finnskogen, detta stora skogsområde som sträcker sig över gränsen mellan Norge och Sverige, känt för sin kulturella historia och vackra natur. Vi bodde på Finnskogstoppen och hade det väldigt bra. Det är ett trevligt ställe med vacker natur och en känsla av lugn. Omgivningarna är fantastiska, med djupa skogar och klara sjöar.
FinnskogsterrängSjön Röjden mot den svenska sidan. Gränsen går i sjön.
Vi besökte viloplatsen för Aksel Gjevert som dog i tysk fångenskap den 17 maj 1944 på det ökända Grini (norska: Grini fangeleir, tyska: Polizeihäftlingslager Grini) som 1941–1945 var ett nazistiskt interneringsläger för politiska fångar. En urna med Aksels aska hittades efter kriget på Victoria Terasse i Oslo 1945. Gestapo, tyska statens hemliga polis, intog 1940 den majestätiska 1800-talsbyggnaden Victoria Terrasse i centrala Oslo. Aksel tillhörde Milorg Distrikt 12 och jobbade under ockupationen med införsel av vapen, ammunition och propaganda från Sverige, förmodligen i samverkan med engelska SOE (Special Operations Executive).
Aksel Gjevert blev fast i Gestapos razzia på Grue Finnskog påsken 1943. Han blev offer för Gestapoterrorn när ”Finnskogkullaffaeren” rullades upp och Gestapo slog till på Finnskogen. Ironiskt nog avled han just den 17 maj 1944. Gjevert var en viktig person för de många flyktingtransporterna som gick över Brandval Finnskog. Som jag förstått det skulle han avrättas genom att skjutas, men han dog innan detta verkställdes. Han hade en hård tid i fångenskap och utsattes för bryska och våldsamma förhör av Gestapo men var trots detta vid gott mod och var säker på att en dag skulle Norge åter bli fritt.
På Aksels grav står skrivet;
”DU GJORDE DIN INSATS I STRIDEN OG DÖDE FÖR FRIHETEN”.
Aksel och hans mor Anne ligger i samma grav vid Grue Finnskogs kyrka i Svullrya från 1866
Vi var också vid minnesmärket vid sjön Röjden i Östmark som markerar platsen där ett engelskt flygplan störtade. Flygplanet var på väg från England till Gardemoen men kom ur kurs och störtade i sjön Röjden den 10 maj 1945.
Platser som dessa ger oss en påminnelse om de uppoffringar som gjordes och hedrar de som förlorade sina liv i kampen för vår frihet…
2. Special Forces – Roll Of Honour. NORWAY Gevert, Aksel. Memory of Special Forces from World War 2 to the present who served and died in places and under circumstances most of us can only imagine in our worst nightmares.
Från 1990. Bjarne Holth-Larsen, Gunnar Sønsteby och Robert Grundel.
I fredags besökte jag huset som 1940-1944 var Grundels gamla motståndscentral i Rosendal, Arvika. Det var en otrolig känsla att gå in i huset efter allt jag läst om den här platsen. Kunde nästan gå tillbaka 80 år i tiden och se framför mig hur de norska motståndsmännen låg på golvet och sov. Jag stod i rummet och såg var Moraklockan hade stått – klockan där man gömde hemlig kurirpost. Efter allt jag läst om platsen, händelserna, familjen Grundel, Osvaldsabotörerna, Pellegruppen och tusentals sidor arkivmaterial från säkerhetspolisen osv var det extra intressant. Att stå på den plats där så många modiga människor en gång verkade, var en upplevelse som gjorde historien levande. Jag kunde nästan höra de viskande rösterna från motståndsmännen och känna deras beslutsamhet och mod. För mig är det en självklarhet om hur viktigt det är att bevara och hedra minnet av dem som kämpade för vår frihet.
”Bara demokrati ger äkta frihet.Bara frihet kan ge fred.”
Gunnar Sønsteby
Jag fick också ett propagandablad från 1943 (!) som i litet format i tiotusentals smugglades in i Norge. Det var fascinerande att hålla ett sådant historiskt dokument i mina händer. Som om det inte var nog, fick jag dessutom se första delen av en artikel jag inte sett tidigare, där Bjarne Holth-Larsen, Gunnar Sønsteby och Robert Grundel var med. Denna artikel kastade ytterligare ljus över de hjältar som kämpade i det tysta för vår frihet.
Propagandamaterial, liten och tunn. ”Hvorledes man behandler frostskader” men ett helt annat innehåll.
Att vara på den plats där så mycket mod och beslutsamhet hade sina rötter var verkligen inspirerande och gav mig en djupare förståelse för de enorma uppoffringar som gjordes under kriget.
Som det såg ut 1940-1945. Då var det här utkanten av Arvika stad och det var skog runt om huset.
Tack till Gunbritt och Jan Kullgren för att jag fick se huset från insidan och höra historierna. Hade i somras pratat med Gunbritt om att jag skulle komma förbi och hälsa på. Hon tyckte då att jag skulle gå upp på vinden och se om något från krigsåren fortfarande lågt gömt i sågspånet. Gunbritt som idag är 86 år och hennes man köpte huset av familjen Grundel 1962 och har bott där sedan dess, medan hennes son Jan växte upp i detta historiska hem. Att höra berättelser de hört talas om gav liv till de historiska händelser som utspelade sig här. När jag var i huset kunde jag verkligen känna historiens närvaro och förstå de enorma uppoffringar som gjordes av de som bodde och verkade här under krigsåren. Det var en upplevelse jag kommer bära med mig länge.
Inge Bjørnar Eriksen, Lars Borgersrud ”Sabotører i vest” Sabotører i vest – Inge Bjørnar Eriksen, Lars Borgersrud – inbunden (9788271288204) | Adlibris Bokhandel
Bild på Aksel i tysk fångenskap. Kan vara den sista bilden som togs på Aksel. Nog syns det att han är en Gävert/Gewert/Gjevert/Gefvert (ex. på stavningar av vårt efternamn). Aksel har tydliga drag av farfar och hans bröder.
I en ganska nyutgiven bok (2024), omtalas släktningen Aksel Gjevert (Född: 02.12.1887 på Grue Finnskog, död: 17.05.1944 på Grini) mer omfattande än jag sett i några andra böcker tidigare. Det är författaren Anders Johannson som skrivit boken; Över gränsen : norsk-svensk krigsdramatik 1940-1945. Det är tydligt att han gjort ordentliga efterforskningar för att skriva boken.
Beskrivning av boken: ”Den 160 mil långa riksgränsen mellan Sverige och Norge saknar stängsel. Under Nazitysklands ockupation flyr omkring 60 000 människor till Sverige. Väl här behandlas motståndsmän de första krigsåren som spioner och straffas därefter. Men tidigt inleds också ett svensk-norskt underrättelsesamarbete. Agenter, kurirer och sabotörer korsar gränsen fram och tillbaka. Här skildras öden med koppling till riksgränsen. Den norske svenskättlingen Thorleif Andersen rymmer från internering i Dalarna och tränas till sabotör på Shetlandsöarna. Greve Carl Douglas följer som diplomat med Norges flyende statsledning med kung Håkon i spetsen. Den judiska familjen Isaksen i Trondheim undkommer Förintelsen genom flykt till Jämtland. Hamish Torrance, en ung skotte som lärt sig svenska, upplever som hemlig agent slaget om Narvik och han återvänder i maj 1945, tillsammans med norska polistrupper som rustats i Sverige.”
”en både intressant och spännande bok som känns historiskt väl underbyggd […] Mycket bra. Helhetsbetyg: 4.” BTJ
Anders Johansson har tidigare skrivit; De glömda agenterna : Norsk-svenska vapenbröder mot Nazityskland , en bok som jag införskaffade första gången den utgavs – tror det var 2010. I boken beskrivs flera av Arvikas Norge-agenter och gården Håkerudtomta i Austmarka som ligger alldeles på riksgränsen i Austmarka.
Margit Bergström, agent för Norge
Från Margit Bergströms personakt (Säk-arkivet).
I denna nya bok handlar ett kapitel i boken om Margit Bergström från Rännberg i Östmark som bara var 17 år när hon blev agent för Norge. Margit var kokerska åt vedhuggare vid norska gränsen vid Gåstjärn. Hon hade även tjänstgjort som frivillig luftbevakare i Transtrand i norra Värmland. Vedhuggarbarackens närhet till Norge gjorde att hon ofta kom i kontakt med norska flyktingar och fick veta hur norrmännen behandlades av den tyska ockupationsmakten. I senare polisförhör angav hon att detta var anledningen till att hon fick en nästan hatisk inställning till tyskarna. Det blev samtidigt drivkraften till att hon som 17-åring åtog sig det riskabla jobbet med illegala varutransporter från Norge via Sverige till engelska ambassaden i Stockholm och vice versa.
Margit började verksamheten senhösten 1942 med att göra resor med buss och tåg till Stockholm. Där lämnade hon över eller hämtade det hemliga materialet, som till exempel flygblad, till vad som kallades ”Norska Idrottkontoret” för vidare transport till engelska ambassaden. En viktig person i transportverksamheten var också taxichauffören Ragnar Hallstensson i Lämbacken. Förutom den olovliga verksamheten hade Margit med sig pengar som samlats in i Norge och skulle ges till norska flyktingar i Stockholm. Dessa pengar lämnade hon till grevinnan Ebba Bonde på Strandvägen i Stockholm. Vintern 1943 började tull, polis och militär bli misstänksamma mot ”trafiken” över gränsen uppe vid Gåstjärn. Till detta kom att en del tullare ansågs vara ”tyskvänliga” och några blev mer och mer fundersamma på vad Margit höll på med. Den 24 mars 1944 greps Margit av svensk polis i baracken vid Nyckelvattnet. Det gjordes husrannsakan och hon blev förd till Stockholm för flera veckors förhör av Säpo. Det var mycket obehagliga förhör och Margit har uppgivit att det i förhörspersonalen ingick en tysk. En i så fall mycket anmärkningsvärd uppgift, och kanske en förklaring till varför Gestapo ”slår till” med en razzia på Grue Finnskog, påsken 1943, och fängslar bland annat Aksel Gjevert och ett 30-tal andra. Att Sverige hade underrättelsesamarbete med Tyskland (Abwehr, den tyska krigsmaktens underrättelsetjänst den här tiden) vet vi. Det hade vi med ett antal länder. Till försvar för detta kan vi väl tillägga att högsta chefen för Abwehr i själva verket var en tysk motståndsman, Wilhelm Franz Canaris, som i allra största hemlighet aktivt motverkade Hitler. Gestapo grep honom och han avrättades för landsförräderi mot Tyskland i April 1945.
Margit frigavs den 7 april 1943 men med en villkorlig dom på två månaders fängelse.
Aksel Gjevert var Margits kontaktperson
Aksel Gjevert som bodde på Askosberget i Grue Finnskog var en av hennes viktigast kontakter på den norska sidan. Askosberget ligger nära riksgränsen till Sverige. Gården ligger långt inne i ett stort sammanhängande skogsområde och är högt placerad i landskapet, på en skogklädd höjd i terrängen. Nästan rakt österut låg gränsen till Sverige och Riksröse 84 (S Nyckelvattensröset) och på Nyckelvattnets is möttes Aksel Gjevert och Margit Bergström i den illegala verksamheten julhelgen 1942. Mötet mellan de båda skidåkarna blir upptakten till en omvälvande period i Margits unga liv.
Tysk byråkrati (fångkort)
Finnskogen hade över lag en fördel för den illegala trafiken över gränsen eftersom det var djupa skogar med svårframkomliga marker, som tyskarna gärna undvek. ”Jebert” är det av svenska polisen felstavade namnet på Gjevert. Margit och Aksel träffas flera gånger och Margit besöker Aksel i hans hem på Askosberget. Aksel kommer också över gränsen och besöker Margit. När Margit anhålls den 24 mars 1943 beslagtar polisen bland annat ett brev i chiffer från Aksel Gjevert som hon inte hunnit posta ännu. Brevet var ställt till en Henrik Hultin (född 1915). Säpo misstänkte denne man som Sovjetspion. Hultin har nämligen haft flera möten med en kontaktman vid Sovjetiska legationen i Stockholm. Hultin har tidigare varit i tjänst hos den kommunistiska hjälporganisationen ”Röda Hjälpen” de första krigsåren och hjälpt flyktingar från Nordnorge till Sverige.
I boken står att; Aksel Gjevert har förklarat att han i Margit Bergstöm fann en en pålitlig person ”som i alla händelser inte var nazist”.
Stark skogsarbetare och motståndsman
Aksel Gjevert var aktiv och drivande i motståndsrörelsen i Grue Finnskog och smugglade vapen, ammunition, uniformer och propaganda (tidskriften Håndslag) in över gränsen i det ockuperade Norge. Tidskriften, Håndslag som publicerades från våren 1942 till 1945 och trycktes på ett extra tunt papper och i ett extra litet format för att underlägga smuggling till Norge. Frakten av ”Håndslaget” över gränsen blev utförd av Ole Larssen Holth, Aksel Gjevert och blev hämtad av Per Gjölstad på Svulrya. Aksel ingick även i ”Thomlegruppen” där Sigurd Thomle var en av de drivande. En hel del flyktingsmuggling över gränsen föregick i organisationen. Rutten som brukades för detta ändamål var oftast Kongsvinger – Roverud – Berg – Grue Finnskog och/eller Öiermoen. Är också ganska så övertygad om att Aksel arbetade för engelsk underrättelsetjänst. Möjligen SOE. Arkivmaterialet från Finnskoga landsfiskal vittnar om att Hugh Marks, som ansvarade för SOE:s verksamhet i Sverige under en period befann sig i dessa gränstrakterna 1941. Sommaren 1940 inrättades den brittiska Special Operations Executive, SOE, för att genom sabotage och propaganda bekämpa tyskarna i de ockuperade länderna. Verksamhet som utfördes i Norge leddes från London. Även den brittiska legationen i Stockholm kom här att spela en betydande roll. Härifrån leddes organiserandet av empelvis vapensmuggling till norska motståndsmän som Aksel var starkt involverad i.
Aksel fick utstå en hel del hårda förhör under tiden i fångenskap och norska landsförrädare som varit med under förhören på tyskarnas sida åtalades efter kriget i ”landsvikssaken”. Efter kriget dömdes en av de norska medlöpare som hade förrått Aksel och de andra till 10 års straffarbete och dessutom ”utvidet rettighetstap” i 10 år. Han dömdes för brott mot Landssvikparagraf 10 punkt 1,2,4 och 5.
Tidslinjen för Aksel Gjevert efter han blev arresterad av Gestapo/Nazityskland:
Arrestasjon 20. april 1943 (Overført) Arrestasjonsårsak: Smugling av propagandamateriell. Flyktningehjelp. Eksportorganisasjon. Länk
Fangeopphold Kongsvinger hjelpefengsel Fangenummer: 344 Fra 20. april 1943 til 3. mai 1943 (Overført)
Fangeopphold Møllergata 19 Fangenummer: 4518 Fra 4. mai 1943 til 27. mai 1943 (Overført)
Fangeopphold Grini Fangenummer: 7818 Fra 27. mai 1943 til 17. mai 1944 (Død)
Aksels aska hittades på Victoria Terasse
På förmiddagen den 17 maj 1944 dog Aksel Gjevert. Han hade haft stora smärtor i magen en längre tid och dog sammankrupen i sängen. En urna med Aksels aska hittades efter kriget på Victoria Terasse i Oslo 1945. Gestapo, tyska statens hemliga polis, intog 1940 den majestätiska 1800-talsbyggnaden Victoria Terrasse i centrala Oslo. Det var från Victoria Terrasse som tyskarnas ”Polizeihäftlingslager” i Norge administrerades. Vid begravningen vid kyrkan på Grue Finnskog deltog många från Aksels organisationer (bla. Milorg Distrikt 12) som överlevt kriget.
På Aksels grav står skrivet; ”DU GJORDE DIN INSATS I STRIDEN OG DÖDE FÖR FRIHETEN”.
Man kan fundera på om inte Aksel även hade kontakt med en av kurirlinjerna för Saborgs, Osvaldgruppens organisation som fick täckning hos familjen Grundel i Arvika. En av deras kurirlinjer bör ha gått över gränsen i närheten av Aksels hem. När dessutom en av Aksels medhjälpare (Hultin) är i kontakter med den kommunistiska delen av motståndsrörelsen blir det här svårt att bortse från. Närmare information än så är svårt att få fram. En del arkiv är dessutom fortfarande hemligstämplade. Men forskare och historiker har argumenterat för att hemligstämplade dokument från andra världskriget och efterkrigstiden, som finns i Säpos arkiv, bör göras tillgängliga för allmänheten. De menar att detta skulle kunna ge en mer komplett bild av Sveriges roll och händelser under den perioden. Vet att det finns en hel del intressant i dessa gömmor. Landsförrädare som agerat under ”politisk täckmantel” borde absolut komma till allmänhetens kännedom. Där finns förklaringen på både det ena och det andra ”misstaget” som skett i svensk politik genom åren.
Sovjet fäller bomber över Sverige
Vem vet förresten att det enda land som bombat Sverige är Ryssland/Sovjet? Och att bombningen av Sverige inte alls var ett misstag som man ville hävda och som det står i historieböckerna! Sovjet nekade givetvis till allt. Som vanligt. Igenkänningsfaktorn från Ukraina är stor. Men faktum är att Sovjetiska bombplan bombade Stockholm och Strängnäs den 22 februari 1944. Inga människor omkom och genom ett mirakel skadades bara ett fåtal personer, men de materiella skadorna var betydande. Tore Forsberg, legendarisk chef på Säkerhetspolisens ryssrotel avslöjade i sin bok att bombningarna hade ett samband med fängslandet – och sedan benådningen – av den sovjetiske spionen Vasilij Alexandrovitj Sidorenko. Bombningarna av Stockholm och Strängnäs var en del av en sovjetisk kampanj för att tvinga Sverige att släppa Sidorenko, vars spionage delvis var riktat just mot pansarregementet i Strängnäs. Tre dagar senare, fredagen den 25 februari, benådades Sidorenko. Han hade dessförinnan dömts till tolv års straffarbete.
Minnet av Aksel lever vidare
Aksel Gjevert blev ett av offren för Nazitysklands terror i Norge, men hans minne lever vidare. Efter kriget har hans minne hedrats genom minnesmärken och ceremonier, men det är först nu med den här boken som hans gärningar och samarbete med den unga och modiga Margit Bergström har beskrivits närmare. Riksröse 84 ska få ett besök med skidor, förhoppningsvis i vinter. Ett av få rösen i gränsgatan som inte har passerats på de många turerna man gjort över värmlandsgränsen till Norge genom åren.
Tack till Anders Johansson för mycket läsvärda böcker!
Källförteckning
Johansson, Anders. De glömda agenterna: Norsk-svenska vapenbröder mot Nazi-Tyskland. Fischer & Co, 2010.
Special Forces – Roll Of Honour. NORWAY Gevert, Aksel. Memory of Special Forces from World War 2 to the present who served and died in places and under circumstances most of us can only imagine in our worst nightmares. https://www.specialforcesroh.com/index.php?media/a-gevert.6753/full
Not: Den här bloggens bild på startsidan (banner) är tagen i de nordvästra delarna av den värmländska finnskogen, inte långt från platsen där Aksel och Margit träffades.
För många år sedan så tjatade jag om att Gotland alltid varit en strategiskt viktig plats i Östersjön, där ön ligger som ett flytande och osänkbart hangarfartyg. Omkring 10 år senare kommer detta tydliga program om detsamma på radion. Reportaget undersöker Gotlands roll i den nuvarande säkerhetspolitiska kontexten, med fokus på de förändringar som Nato-medlemskapet medfört. Gotlands militära betydelse har varierat över tid. Under kalla kriget var ön en viktig bas för svenska försvarsstyrkor, men 2005 lades det sista regementet, P18, ned. Försvaret av Gotland sköttes därefter huvudsakligen av hemvärnet.
Först vid annektering av Krim 2014, började man ”vakna” (eviga freden) vilket ledde till en upprustning av Gotland.
Gotland är en strategisk nyckel för att säkerställa friheten att operera i Östersjöregionen. Öns läge gör det möjligt för Sverige och våra allierade att upprätthålla en närvaro som avskräcker potentiella hot mot regionen. Sedan 2016 har Gotland återigen en permanent militär närvaro, vilket markerar en återgång till en mer robust försvarsstrategi. Denna närvaro är avgörande för att säkerställa att Nato kan reagera snabbt på eventuella hot i Östersjöområdet. Gotlands läge i förhållande till de baltiska staterna är av yttersta vikt för alliansens förmåga att försvara dessa länder. Kontroll över Gotland innebär kontroll över infarten till Östersjön och luftrummet till Baltikum, vilket gör ön till en taktisk bricka i händelse av en konflikt.
SLUTSATS
Gotland ligger mitt i Östersjön, vilket gör det till en idealisk plats för att övervaka och kontrollera sjö- och lufttrafik i regionen. Detta är särskilt viktigt för att skydda sjöfartsvägar och för att ha en strategisk fördel i händelse av konflikter. Gotland har historiskt sett varit en viktig försvarspunkt för Sverige. Gotland är en viktig del av Sveriges försvar, och de som “saboterade” öns försvar borde stå till svars. Något är mystiskt med den helt osunda nedrustningspolitiken som fördes under en längre tid. Många som varnade för konsekvenserna av denna politik blev kallade allt möjligt negativt och deras oro avfärdades. Politikerna på Gotland ville till och med hyra ut Slite hamn (2016) till Ryssland (!!) då Nord stream 2, gasledningsbygget i Östersjön pågick. Vansinne!
Gotlands strategiska betydelse i Östersjön har alltid varit uppenbar, och det är avgörande att vi nu stärker vårt försvar på ön för att möta dagens säkerhetspolitiska utmaningar. Den permanenta militära närvaron på Gotland och de strategiska fördelarna som ön erbjuder gör Gotland till en central del av Natos försvarsstrategi i Östersjöregionen. Denna utveckling understryker vikten av Gotland i den nuvarande säkerhetspolitiska kontexten och behovet av fortsatt upprustning på grund av en helt oberäknelig fiende på andra sidan Östersjön.
Den 1 augusti 2024 beslutade regeringen om Sveriges nationella plan för militär rörlighet 2024–2026. Syftet är bland annat att skapa förutsättningar för storskaliga militära operationer. Försvarsmakten får i uppdrag att föreslå åtgärder för att kunna genomföra planen.
– Frågorna om militär rörlighet är viktiga och regeringen arbetar aktivt med dem sedan flera år. Sverige har en nyckelroll i försvaret av norra Europa utifrån vår militärgeografiska position. Det är viktigt för Sverige och våra allierade att vi säkerställer bästa möjliga förutsättningar för militär rörlighet, säger försvarsminister Pål Jonson.
Syftet med den nationella planen för militär rörlighet är att ange regeringens samlade målbilder för att skapa optimala förutsättningar för storskaliga militära operationer inom rimliga och relevanta tidsförhållanden. Planen är även ett verktyg för regeringens strävanden att uppfylla målsättningar för militär rörlighet, inklusive transporter till och från insatsområden, som ställs av internationella aktörer såsom EU och Nato.
I ett svenskt perspektiv omfattar militär rörlighet följande tre delar:
Ta emot militärt stöd
Ge militärt stöd till annan stat
Möjliggöra transport av allierades eller partnerländers förband genom svenskt territorium
Eftersom militär rörlighet är ett dynamiskt område ska den nationella planen ses över regelbundet och revideras vid behov.
Genom antagandet av den nationella planen för militär rörlighet har Sverige också hörsammat Europeiska rådets uppmaning till medlemsstaterna om att senast den 31 december 2024 ha antagit en nationell plan för militär rörlighet.
Uppdrag till Försvarsmakten
Regeringen har beslutat att ge Försvarsmakten i uppdrag att ta fram förslag på åtgärder för att uppnå målen i Sveriges nationella plan för militär rörlighet 2024–2026. Åtgärderna ska baseras på planen för militär rörighet, nationella och internationella förutsättningar, samt pågående internationella arbeten och anvisningar från till exempel Nato, EU och från vårt nordiska försvarssamarbete; Nordefco.
Uppdraget ska genomföras i dialog med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Trafikverket, Tullverket, Kustbevakningen och länsstyrelserna samt vid behov med andra berörda myndigheter.
Uppdraget ska redovisas senast den 31 januari 2025 till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet).
1 juli är inte bara Flygvapnets födelsedag, det är även den dag då Flygvapnet årligen genomför minneshögtid för stupade i militär flygning för att minnas och hedra de som gett sitt liv i Flygvapnets tjänst. Minnesceremonin genomförs årligen sedan 2021 i Flygvapnets minneshall i ämbetsbyggnaden Tre Vapen i Stockholm. Läs mer på länken: Saknade – aldrig glömda – Försvarsmakten (forsvarsmakten.se)
Bröderna Samuelsson från Charlottenberg stupade båda vid militär övningsflygning.
Under andra världskriget och långt in på 1950-talet byggdes det svenska flygvapnet upp till att bli ett av världens största – och bästa. I Sverige rådde fred, men kalla kriget pågick och det övades som om det var fullt krig, och det flögs stenhårt på låg höjd med avancerade övningar och ibland ny och obeprövad utrustning – med hundratals haverier och dödsfall som följd. Mellan 1946 och 1989 omkom 547 flygare vid 390 olika händelser.
Stridspilot Sten Samuelsson omkom efter krasch den 19 maj 1976. Sten flög en spaningsversion S32 av Lansen. Sten vilar nu på Edas kyrkogård.
Stridspilot Bengt Samuelsson kraschade måndagen den 30 januari 1978. Bengt flög en spaningsverison av Saab 35 Draken och sitter fortfarande fast i planet ute till havs – ca 50 km nordväst om Gotska Sandön – planet ligger på 167 meters djup. Planet kilade sig fast i en djup skreva på botten och har inte kunnat bärgats.
Enligt rapporten:
”Samövning med F 21. När ff (från F 11) anfölls av 2 fpl gjorde han en undanmanöver ner i moln och försvann från radarn. Rodermomentbegränsning? Ff (fk Bengt H Samuelson, FFSU) omkom, återfanns aldrig. Ej fallskärmshopp. Fpl på 167 m djup. (JIT)”
”Han är expert på krigföring och har kommenterat det ryska anfallskriget mot Ukraina i svenska medier. Joakim Paasikivi är lärare i militär strategi på Försvarshögskolan i Stockholm och överstelöjtnant i armén. Värnplikten gjorde han i Finland och han har arbetat inom den Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must) i tolv års tid.”
Om varför Ryssland krigar och varför det är farligt för oss.
Lyssna! Mycket bra och viktigt. För att upprätthålla freden krävs inte bara ord, utan även handling. Vi måste alltid vara beredda att försvara demokratin och värna om våra gemensamma värderingar. Tyvärr låter en del även på lokal nivå, i Arvika, odemokratiska krafter styra i olika sammanhang. Att bekämpa odemokratiska krafter behöver inte bara göras, det SKA göras! Även om det var länge sen, har jag svurit en ed på att försvara demokratin och skydda samhället. Det kommer jag fortsätta med så länge jag lever…
Liksom tidigare sticker Ryssland, Kina och Iran ut när det gäller säkerhetshotande verksamhet mot Sverige i rapporterna. Många av hoten har blivit allvarligare, men de har funnits sen länge.
”Vi tar med oss ett mycket allvarligt säkerhetsläge med flera stora parallella kriser in på det nya året.” (Must)
Ryssland och det brutala anfallskriget i Ukraina tar självklart en stor plats i rapporterna. Ryssland har ställt om landet till ”krigsfot” och de har skapat sig en förmåga att fortsätta med sin aggression under flera år framåt. Ukraina försvarar sig till varje pris och hävdar rätten till sitt territorium. Rysslands anfallskrig och krigsförbrytelser i och med invasion av Ukraina har på ett allvarligt sätt skadat trovärdigheten av folkrätten och en av dess mest grundläggande principer – det vill säga förbudet mot bruk av våld i mellanstatliga relationer.
Tyvärr verkar det som att vi kan utgå från att det blir ett långvarigt krig i Ukraina.
Ryssland kommer att vara ett hot mot Sverige och våra nordiska grannländer som vi nu är i allians med under en lång tid framöver.
Kina får stort utrymme i rapporterna. Det är tydligt hur mångfacetterat det kinesiska hotet är, även om landet inte utgör ett militärt hot mot Sverige. Kina bedriver bland annat underrättelseverksamhet, påverkar svensk opinionsbildning och vill komma över svensk innovation genom både uppköp och forskningssamarbete. Att tillåta storskaliga kinesiska vindkraftverk/vindkraftparker på svenskt territorium måste anses vara mycket naivt.
”Sårbarheterna är fortfarande för stora, även om allt fler gör allt mer.” (FRA)
Rapporterna påminner om att hotaktörerna är fler än Ryssland och Kina. Länder som Iran ingår i hotbilden, liksom terrorism med olika motiv och olika metoder. Det går inte att slappna av mot terrorhotet, i synnerhet inte så länge hotnivån ligger kvar på en förhöjd nivå. Ryssland är experter på att stötta terroristorganisationer, en statlig sponsor av terrorism som går tillbaka till Sovjettiden.
Rapporterna pekar på ett brett spektrum av hotaktörer, och det går inte att bortse från någon av dem när skyddet dimensioneras.
Det är inte bara hotaktörerna som är många. De använder dessutom många metoder för att hota vår säkerhet. En komponent i hotet är naturligtvis kriget, det väpnade angreppet. Det pågår ett krig i vår närhet, och Ryssland har visat att landet är berett att ta till vapen mot andra länder. Men rapporterna illustrerar också att vi utsätts för antagonistiska aktiviteter redan idag. Länder som Ryssland och Kina försöker till exempel komma över teknik på olovlig väg för att runda sanktioner och snabbt komma åt tekniska framsteg. Kan man inte köpa eller stjäla det man vill ha kan man försöka köpa det svenska företag som har den eftersökta produkten eller kompetensen. Som några av årsrapporterna nämner finns det sedan 1 december 2023 en lag på plats som ska kunna förhindra direktinvesteringar som hotar vår säkerhet.
Aktiviteter på cyberarenan är en del av det dagliga hotet, men personbaserad underrättelseinhämtning och inhämtning från öppna källor är också en del av det vi måste skydda oss mot.
”Om den röda tråden som kopplar ihop skyddsvärden, säkerhetshot och sårbarheter saknas finns risk för att felaktiga eller otillräckliga säkerhetsskyddsåtgärder vidtas.” (Säkerhetspolisen)
Vill man komplettera de svenska rapporterna med andra perspektiv från vårt närområde rekommenderas att läsa de norska årsrapporterna, som också har publicerats i början av året. De grundläggande budskapen är de samma som i de svenska, men de kompletterar de svenska bedömningarna på ett intressant sätt.
Här finns exempelvis Politiets sikkerhetstjeneste (PST) rapport. PST är Norges nationella underrättelse och säkerhetstjänst:
Russlands angrepskrig i Ukraina har skapt en ny sikkerhetspolitisk situasjon som påvirker trusselbildet i Norge. Krigen bidrar til å skjerpe etterretningstrusselen fra Russland sammenlignet med før invasjonen. Samtidig gjør Norges NATO-medlemskap og vår felles grense at Russland vil bruke etterretningstjenestene sine mot norske mål i overskuelig fremtid. I dagens sikkerhetspolitiske klima er også etterretningstrusselen fra Kina betydelig. Etter vår vurdering vil trusselen tilta de nærmeste årene. Dette skyldes blant annet Kinas posisjonering i nordområdene, et forverret forhold mellom Kina og Vesten samt et kinesisk ønske om kontroll over kritiske forsyningskjeder. I tillegg forventer vi fortsatt aktivitet fra Iran og Nord-Korea mot norske mål i 2024.
Russlands angrepskrig i Ukraina har skapt en ny sikkerhetspolitisk situasjon som påvirker trusselbildet i Norge. Krigen bidrar fremdeles til å skjerpe etterretningstrusselen fra Russland. Samtidig gjør Norges NATO-medlemskap og vår felles grense at Russland vil bruke etterretningstjenestene sine mot norske mål i overskuelig fremtid. Kina vil utgjøre en betydelig etterretningstrussel i 2024. Vi forventer at trusselen vil tilta i løpet av de nærmeste årene. Det skyldes særlig det forverrede forholdet mellom Kina og Vesten, Kinas ønske om økt kontroll over forsyningskjeder og posisjonering i Arktis. Samtidig forventer vi fortsatt aktivitet fra Iran og Nord-Korea mot norske mål. Fremmed etterretning vil bruke en rekke ulike metoder mot enkeltpersoner og virksomheter i Norge. Cyberoperasjoner og rekruttering av kilder vil være blant de mest sentrale i 2024. Cyberoperasjoner mot mål i Norge vil hovedsakelig ha informasjonsinnhenting som formål. I tillegg vil målet med enkelte cyberoperasjoner være å skape usikkerhet i samfunnet. Rekruttering av kilder forventer vi at særlig de russiske og kinesiske tjenestene vil forsøke i 2024. Tradisjonelt foregår kilderekruttering via fysiske møter. Vi ser imidlertid en ny trend med rekruttering av kilder via digitale virkemidler, som chatteapplikasjoner. Vi forventer at Russland og Kina vil gjennomføre flest forsøk på å skaffe norske varer og teknologi på fordekte måter i 2024. Målet vil være å styrke deres eget militærvesen. I tillegg vil også andre stater av bekymring forsøke å anskaffe teknologi som er relevant for deres militære våpenprogrammer, inkludert utvikling av masseødeleggelsesvåpen og leveringsmidler til disse. Vi forventer også at flyktninger, dissidenter og regimekritikere vil utsettes for kartlegging og overvåking i inneværende år.
Russland har vedvarende etterretningsbehov i Norge, blant annet som følge av vår grense til Russland og Norges NATO-medlemskap. Politiske prosesser av relevans for Russland og militære mål i Norge er eksempler på dette. Det Russland oppfatter som militære og politiske trusler mot det russiske regimet, vil også til enhver tid bli prioritert. I 2024 vil de russiske etterretningstjenestene fokusere på mål som er knyttet til eget lands krigføring i Ukraina.
För att bättre skydda oss mot dessa hot kan vi överväga följande åtgärder:
Öka medvetenheten: Det är viktigt att öka medvetenheten om de olika hoten och hur de manifesterar sig. Detta kan inkludera utbildning och informationsspridning till allmänheten och organisationer.
Förbättra cybersäkerheten: Med tanke på det växande hotet från cyberattacker, är det viktigt att stärka cybersäkerheten. Detta kan innebära att uppdatera och patcha system regelbundet, använda starka lösenord, och implementera robusta säkerhetsprotokoll.
Stärka lagstiftningen: Det kan vara nödvändigt att stärka lagstiftningen för att bättre skydda oss mot antagonistiska aktiviteter. Detta kan inkludera lagar som förhindrar olaglig tekniköverföring, direktinvesteringar som hotar vår säkerhet, och andra aktiviteter som kan skada oss.
Förbättra underrättelseverksamheten: Underrättelseverksamheten spelar en avgörande roll för att identifiera och motverka hot. Det kan vara nödvändigt att investera mer resurser i underrättelseverksamheten och att förbättra samarbetet mellan olika underrättelseorgan.
Internationellt samarbete: Att arbeta tillsammans med internationella partners kan hjälpa till att motverka hot. Detta kan innebära att dela information, samordna svar på hot, och arbeta tillsammans för att stärka global säkerhet.
Motståndskraft och beredskap: Sverige arbetar för att stärka sin motståndskraft och beredskap inför det försämrade säkerhetsläget. Detta innebär att hela samhället måste ha beredskap för ett försämrat läge.
Några positiva trender när det gäller Sveriges säkerhet:
Stärkt totalförsvar: Regeringen genomför den största upprustningen av totalförsvaret sedan 1950-talet. Detta inkluderar en ökning av försvarsanslaget som motsvarar två procent av BNP 2024, enligt Natos sätt att räkna.
Nya nationella strategier: Regeringen har nyligen presenterat tre nya nationella strategier för ökad trygghet och säkerhet i Sverige. Dessa strategier fokuserar på att bekämpa våldsbejakande extremism och terrorism, organiserad brottslighet, och sociala brottsförebyggande åtgärder.
Medlemskap i Nato: Sverige blev medlem i Nato den 7 mars 2024. Som medlem i Nato kommer Sverige att vara en engagerad och trovärdig allierad och bidra till Natos avskräcknings- och försvarsåtgärder. Som medlem i Nato omfattas Sverige av de ömsesidiga försvarsgarantier som följer av artikel 5 i nordatlantiska fördraget.
Tidigare innehöll inläggen ämnen som ofta var relaterade till idrott, natur och friluftsliv. Numera kan du även hitta inlägg om politik, säkerhet, lokalhistoria och andra intressanta ämnen.
Om du kommenterar ett inlägg, var saklig och använda vårdat språk. Helt enkelt sunt förnuft.
Var och en ansvarar för sina egna kommentarer.
I Konungariket Sverige är vi ansvarsfulla medborgare.
