Vid husrannsakan på hotellet upptäckte polisen en mängd teknisk utrustning som pekar på att mannen kan ha agerat på uppdrag av en främmande makt. Bland de beslagtagna föremålen fanns kameror, datorer och annan kommunikationsutrustning, vilket tyder på att mannen kan ha övervakat och dokumenterat skyddsobjekt i området. Tony Ingesson, forskare i underrättelseanalys, menar att det finns tydliga tecken på att den gripne mannen kan ha agerat på uppdrag av en främmande makt. Detta förstärks av fynden i hotellrummet, som enligt Ingesson liknar en sambandscentral. Säkerhetspolisen är medveten om fallet och har valt att inte kommentera det ytterligare i nuläget. Detta är inte första gången en utländsk medborgare har gripits för att ha fotograferat eller filmat skyddsobjekt i Sverige, men omfattningen av den tekniska utrustningen gör detta fall särskilt anmärkningsvärt.
Händelse belyser de säkerhetsutmaningarna som Sverige står inför och är en påminnelse om vikten av vaksamhet och de åtgärder som krävs för att skydda nationens säkerhet. Ryssland är inte den enda aktörer som bedriver den här typen av illegal verksamhet mot Sverige. Utredningen fortsätter, och det kommer att bli intressant att se vilka ytterligare detaljer som framkommer och hur detta påverkar vår säkerhetspolitiska strategi framöver.
För många år sedan så tjatade jag om att Gotland alltid varit en strategiskt viktig plats i Östersjön, där ön ligger som ett flytande och osänkbart hangarfartyg. Omkring 10 år senare kommer detta tydliga program om detsamma på radion. Reportaget undersöker Gotlands roll i den nuvarande säkerhetspolitiska kontexten, med fokus på de förändringar som Nato-medlemskapet medfört. Gotlands militära betydelse har varierat över tid. Under kalla kriget var ön en viktig bas för svenska försvarsstyrkor, men 2005 lades det sista regementet, P18, ned. Försvaret av Gotland sköttes därefter huvudsakligen av hemvärnet.
Först vid annektering av Krim 2014, började man ”vakna” (eviga freden) vilket ledde till en upprustning av Gotland.
Gotland är en strategisk nyckel för att säkerställa friheten att operera i Östersjöregionen. Öns läge gör det möjligt för Sverige och våra allierade att upprätthålla en närvaro som avskräcker potentiella hot mot regionen. Sedan 2016 har Gotland återigen en permanent militär närvaro, vilket markerar en återgång till en mer robust försvarsstrategi. Denna närvaro är avgörande för att säkerställa att Nato kan reagera snabbt på eventuella hot i Östersjöområdet. Gotlands läge i förhållande till de baltiska staterna är av yttersta vikt för alliansens förmåga att försvara dessa länder. Kontroll över Gotland innebär kontroll över infarten till Östersjön och luftrummet till Baltikum, vilket gör ön till en taktisk bricka i händelse av en konflikt.
SLUTSATS
Gotland ligger mitt i Östersjön, vilket gör det till en idealisk plats för att övervaka och kontrollera sjö- och lufttrafik i regionen. Detta är särskilt viktigt för att skydda sjöfartsvägar och för att ha en strategisk fördel i händelse av konflikter. Gotland har historiskt sett varit en viktig försvarspunkt för Sverige. Gotland är en viktig del av Sveriges försvar, och de som “saboterade” öns försvar borde stå till svars. Något är mystiskt med den helt osunda nedrustningspolitiken som fördes under en längre tid. Många som varnade för konsekvenserna av denna politik blev kallade allt möjligt negativt och deras oro avfärdades. Politikerna på Gotland ville till och med hyra ut Slite hamn (2016) till Ryssland (!!) då Nord stream 2, gasledningsbygget i Östersjön pågick. Vansinne!
Gotlands strategiska betydelse i Östersjön har alltid varit uppenbar, och det är avgörande att vi nu stärker vårt försvar på ön för att möta dagens säkerhetspolitiska utmaningar. Den permanenta militära närvaron på Gotland och de strategiska fördelarna som ön erbjuder gör Gotland till en central del av Natos försvarsstrategi i Östersjöregionen. Denna utveckling understryker vikten av Gotland i den nuvarande säkerhetspolitiska kontexten och behovet av fortsatt upprustning på grund av en helt oberäknelig fiende på andra sidan Östersjön.
Den 1 augusti 2024 beslutade regeringen om Sveriges nationella plan för militär rörlighet 2024–2026. Syftet är bland annat att skapa förutsättningar för storskaliga militära operationer. Försvarsmakten får i uppdrag att föreslå åtgärder för att kunna genomföra planen.
– Frågorna om militär rörlighet är viktiga och regeringen arbetar aktivt med dem sedan flera år. Sverige har en nyckelroll i försvaret av norra Europa utifrån vår militärgeografiska position. Det är viktigt för Sverige och våra allierade att vi säkerställer bästa möjliga förutsättningar för militär rörlighet, säger försvarsminister Pål Jonson.
Syftet med den nationella planen för militär rörlighet är att ange regeringens samlade målbilder för att skapa optimala förutsättningar för storskaliga militära operationer inom rimliga och relevanta tidsförhållanden. Planen är även ett verktyg för regeringens strävanden att uppfylla målsättningar för militär rörlighet, inklusive transporter till och från insatsområden, som ställs av internationella aktörer såsom EU och Nato.
I ett svenskt perspektiv omfattar militär rörlighet följande tre delar:
Ta emot militärt stöd
Ge militärt stöd till annan stat
Möjliggöra transport av allierades eller partnerländers förband genom svenskt territorium
Eftersom militär rörlighet är ett dynamiskt område ska den nationella planen ses över regelbundet och revideras vid behov.
Genom antagandet av den nationella planen för militär rörlighet har Sverige också hörsammat Europeiska rådets uppmaning till medlemsstaterna om att senast den 31 december 2024 ha antagit en nationell plan för militär rörlighet.
Uppdrag till Försvarsmakten
Regeringen har beslutat att ge Försvarsmakten i uppdrag att ta fram förslag på åtgärder för att uppnå målen i Sveriges nationella plan för militär rörlighet 2024–2026. Åtgärderna ska baseras på planen för militär rörighet, nationella och internationella förutsättningar, samt pågående internationella arbeten och anvisningar från till exempel Nato, EU och från vårt nordiska försvarssamarbete; Nordefco.
Uppdraget ska genomföras i dialog med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Trafikverket, Tullverket, Kustbevakningen och länsstyrelserna samt vid behov med andra berörda myndigheter.
Uppdraget ska redovisas senast den 31 januari 2025 till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet).
”Han är expert på krigföring och har kommenterat det ryska anfallskriget mot Ukraina i svenska medier. Joakim Paasikivi är lärare i militär strategi på Försvarshögskolan i Stockholm och överstelöjtnant i armén. Värnplikten gjorde han i Finland och han har arbetat inom den Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must) i tolv års tid.”
Om varför Ryssland krigar och varför det är farligt för oss.
Lyssna! Mycket bra och viktigt. För att upprätthålla freden krävs inte bara ord, utan även handling. Vi måste alltid vara beredda att försvara demokratin och värna om våra gemensamma värderingar. Tyvärr låter en del även på lokal nivå, i Arvika, odemokratiska krafter styra i olika sammanhang. Att bekämpa odemokratiska krafter behöver inte bara göras, det SKA göras! Även om det var länge sen, har jag svurit en ed på att försvara demokratin och skydda samhället. Det kommer jag fortsätta med så länge jag lever…
Liksom tidigare sticker Ryssland, Kina och Iran ut när det gäller säkerhetshotande verksamhet mot Sverige i rapporterna. Många av hoten har blivit allvarligare, men de har funnits sen länge.
”Vi tar med oss ett mycket allvarligt säkerhetsläge med flera stora parallella kriser in på det nya året.” (Must)
Ryssland och det brutala anfallskriget i Ukraina tar självklart en stor plats i rapporterna. Ryssland har ställt om landet till ”krigsfot” och de har skapat sig en förmåga att fortsätta med sin aggression under flera år framåt. Ukraina försvarar sig till varje pris och hävdar rätten till sitt territorium. Rysslands anfallskrig och krigsförbrytelser i och med invasion av Ukraina har på ett allvarligt sätt skadat trovärdigheten av folkrätten och en av dess mest grundläggande principer – det vill säga förbudet mot bruk av våld i mellanstatliga relationer.
Tyvärr verkar det som att vi kan utgå från att det blir ett långvarigt krig i Ukraina.
Ryssland kommer att vara ett hot mot Sverige och våra nordiska grannländer som vi nu är i allians med under en lång tid framöver.
Kina får stort utrymme i rapporterna. Det är tydligt hur mångfacetterat det kinesiska hotet är, även om landet inte utgör ett militärt hot mot Sverige. Kina bedriver bland annat underrättelseverksamhet, påverkar svensk opinionsbildning och vill komma över svensk innovation genom både uppköp och forskningssamarbete. Att tillåta storskaliga kinesiska vindkraftverk/vindkraftparker på svenskt territorium måste anses vara mycket naivt.
”Sårbarheterna är fortfarande för stora, även om allt fler gör allt mer.” (FRA)
Rapporterna påminner om att hotaktörerna är fler än Ryssland och Kina. Länder som Iran ingår i hotbilden, liksom terrorism med olika motiv och olika metoder. Det går inte att slappna av mot terrorhotet, i synnerhet inte så länge hotnivån ligger kvar på en förhöjd nivå. Ryssland är experter på att stötta terroristorganisationer, en statlig sponsor av terrorism som går tillbaka till Sovjettiden.
Rapporterna pekar på ett brett spektrum av hotaktörer, och det går inte att bortse från någon av dem när skyddet dimensioneras.
Det är inte bara hotaktörerna som är många. De använder dessutom många metoder för att hota vår säkerhet. En komponent i hotet är naturligtvis kriget, det väpnade angreppet. Det pågår ett krig i vår närhet, och Ryssland har visat att landet är berett att ta till vapen mot andra länder. Men rapporterna illustrerar också att vi utsätts för antagonistiska aktiviteter redan idag. Länder som Ryssland och Kina försöker till exempel komma över teknik på olovlig väg för att runda sanktioner och snabbt komma åt tekniska framsteg. Kan man inte köpa eller stjäla det man vill ha kan man försöka köpa det svenska företag som har den eftersökta produkten eller kompetensen. Som några av årsrapporterna nämner finns det sedan 1 december 2023 en lag på plats som ska kunna förhindra direktinvesteringar som hotar vår säkerhet.
Aktiviteter på cyberarenan är en del av det dagliga hotet, men personbaserad underrättelseinhämtning och inhämtning från öppna källor är också en del av det vi måste skydda oss mot.
”Om den röda tråden som kopplar ihop skyddsvärden, säkerhetshot och sårbarheter saknas finns risk för att felaktiga eller otillräckliga säkerhetsskyddsåtgärder vidtas.” (Säkerhetspolisen)
Vill man komplettera de svenska rapporterna med andra perspektiv från vårt närområde rekommenderas att läsa de norska årsrapporterna, som också har publicerats i början av året. De grundläggande budskapen är de samma som i de svenska, men de kompletterar de svenska bedömningarna på ett intressant sätt.
Här finns exempelvis Politiets sikkerhetstjeneste (PST) rapport. PST är Norges nationella underrättelse och säkerhetstjänst:
Russlands angrepskrig i Ukraina har skapt en ny sikkerhetspolitisk situasjon som påvirker trusselbildet i Norge. Krigen bidrar til å skjerpe etterretningstrusselen fra Russland sammenlignet med før invasjonen. Samtidig gjør Norges NATO-medlemskap og vår felles grense at Russland vil bruke etterretningstjenestene sine mot norske mål i overskuelig fremtid. I dagens sikkerhetspolitiske klima er også etterretningstrusselen fra Kina betydelig. Etter vår vurdering vil trusselen tilta de nærmeste årene. Dette skyldes blant annet Kinas posisjonering i nordområdene, et forverret forhold mellom Kina og Vesten samt et kinesisk ønske om kontroll over kritiske forsyningskjeder. I tillegg forventer vi fortsatt aktivitet fra Iran og Nord-Korea mot norske mål i 2024.
Russlands angrepskrig i Ukraina har skapt en ny sikkerhetspolitisk situasjon som påvirker trusselbildet i Norge. Krigen bidrar fremdeles til å skjerpe etterretningstrusselen fra Russland. Samtidig gjør Norges NATO-medlemskap og vår felles grense at Russland vil bruke etterretningstjenestene sine mot norske mål i overskuelig fremtid. Kina vil utgjøre en betydelig etterretningstrussel i 2024. Vi forventer at trusselen vil tilta i løpet av de nærmeste årene. Det skyldes særlig det forverrede forholdet mellom Kina og Vesten, Kinas ønske om økt kontroll over forsyningskjeder og posisjonering i Arktis. Samtidig forventer vi fortsatt aktivitet fra Iran og Nord-Korea mot norske mål. Fremmed etterretning vil bruke en rekke ulike metoder mot enkeltpersoner og virksomheter i Norge. Cyberoperasjoner og rekruttering av kilder vil være blant de mest sentrale i 2024. Cyberoperasjoner mot mål i Norge vil hovedsakelig ha informasjonsinnhenting som formål. I tillegg vil målet med enkelte cyberoperasjoner være å skape usikkerhet i samfunnet. Rekruttering av kilder forventer vi at særlig de russiske og kinesiske tjenestene vil forsøke i 2024. Tradisjonelt foregår kilderekruttering via fysiske møter. Vi ser imidlertid en ny trend med rekruttering av kilder via digitale virkemidler, som chatteapplikasjoner. Vi forventer at Russland og Kina vil gjennomføre flest forsøk på å skaffe norske varer og teknologi på fordekte måter i 2024. Målet vil være å styrke deres eget militærvesen. I tillegg vil også andre stater av bekymring forsøke å anskaffe teknologi som er relevant for deres militære våpenprogrammer, inkludert utvikling av masseødeleggelsesvåpen og leveringsmidler til disse. Vi forventer også at flyktninger, dissidenter og regimekritikere vil utsettes for kartlegging og overvåking i inneværende år.
Russland har vedvarende etterretningsbehov i Norge, blant annet som følge av vår grense til Russland og Norges NATO-medlemskap. Politiske prosesser av relevans for Russland og militære mål i Norge er eksempler på dette. Det Russland oppfatter som militære og politiske trusler mot det russiske regimet, vil også til enhver tid bli prioritert. I 2024 vil de russiske etterretningstjenestene fokusere på mål som er knyttet til eget lands krigføring i Ukraina.
För att bättre skydda oss mot dessa hot kan vi överväga följande åtgärder:
Öka medvetenheten: Det är viktigt att öka medvetenheten om de olika hoten och hur de manifesterar sig. Detta kan inkludera utbildning och informationsspridning till allmänheten och organisationer.
Förbättra cybersäkerheten: Med tanke på det växande hotet från cyberattacker, är det viktigt att stärka cybersäkerheten. Detta kan innebära att uppdatera och patcha system regelbundet, använda starka lösenord, och implementera robusta säkerhetsprotokoll.
Stärka lagstiftningen: Det kan vara nödvändigt att stärka lagstiftningen för att bättre skydda oss mot antagonistiska aktiviteter. Detta kan inkludera lagar som förhindrar olaglig tekniköverföring, direktinvesteringar som hotar vår säkerhet, och andra aktiviteter som kan skada oss.
Förbättra underrättelseverksamheten: Underrättelseverksamheten spelar en avgörande roll för att identifiera och motverka hot. Det kan vara nödvändigt att investera mer resurser i underrättelseverksamheten och att förbättra samarbetet mellan olika underrättelseorgan.
Internationellt samarbete: Att arbeta tillsammans med internationella partners kan hjälpa till att motverka hot. Detta kan innebära att dela information, samordna svar på hot, och arbeta tillsammans för att stärka global säkerhet.
Motståndskraft och beredskap: Sverige arbetar för att stärka sin motståndskraft och beredskap inför det försämrade säkerhetsläget. Detta innebär att hela samhället måste ha beredskap för ett försämrat läge.
Några positiva trender när det gäller Sveriges säkerhet:
Stärkt totalförsvar: Regeringen genomför den största upprustningen av totalförsvaret sedan 1950-talet. Detta inkluderar en ökning av försvarsanslaget som motsvarar två procent av BNP 2024, enligt Natos sätt att räkna.
Nya nationella strategier: Regeringen har nyligen presenterat tre nya nationella strategier för ökad trygghet och säkerhet i Sverige. Dessa strategier fokuserar på att bekämpa våldsbejakande extremism och terrorism, organiserad brottslighet, och sociala brottsförebyggande åtgärder.
Medlemskap i Nato: Sverige blev medlem i Nato den 7 mars 2024. Som medlem i Nato kommer Sverige att vara en engagerad och trovärdig allierad och bidra till Natos avskräcknings- och försvarsåtgärder. Som medlem i Nato omfattas Sverige av de ömsesidiga försvarsgarantier som följer av artikel 5 i nordatlantiska fördraget.
Med Ungerns deponering i Washington av sin ratificering av svenskt Natomedlemskap, Stoltenbergs inbjudan och sedan Sveriges regeringsbeslut, som nu överlämnats till USA:s regering är Sverige nu medlemmar i Nato sedan klockan 17:28 svensk tid.
Natodebatten har nu pågått i 75 år sedan Norge lämnade samtalen om det skandinaviska försvarsförbund (och i stället gick in som medlemmar i NATO) som Sverige, genom Tage Erlander tog initiativ till. Då det skandinaviska ”försvarsförbundet” föll så upprättades hemliga kontakter med USA, NATO och enskilda NATO-länder. Redan från slutet av 1940-talet förvandlade Sverige till ett de facto västallierat land. Jag brukar hävda att detta skedde med början 1943. Och från 1946 ingick Sverige i en ”underrättelseallians” med västmakterna med spetsen riktad mot Sovjetunionen. Denna bestod bh. i samarbete och utbyte av signalspaningsinformation med det amerikanska europahögkvarteret (EUCOM) och dess underrättelsecentral i Wiesbaden.
De resultatlösa förhandlingarna 1948–49 om ett skandinaviskt försvarsförbund blev 1949 med den svenska regeringens godkännande också startpunkten för militärt samarbete på stabsnivå med NATO-länderna Norge och Danmark. 1952 slöt Sverige ett hemligt avtal om inköp av amerikansk krigsmateriel genom vilket USA blev Sveriges ”egentliga skyddsmakt. I september 1950 konstaterade den norske försvarsministern Jens Christian Hauge att; ”if the Northern Region can count on the Swedish combat forces, we will to begin with be able to cover the bare minimum.”
NATO betraktade således 1950 Sverige som militärt starkt. Det hade vid denna tid Europas tredje största flygvapen efter de sovjetiska och brittiska. I Nordeuropa var Sverige en regional stormakt. Enligt den svenska ambassadören i Washington kunde Sverige 1949 mobilisera 700 000 man, Norge 30 000 och Danmark 15 000. Det svenska flygvapnet hade 1 000 moderna jaktplan, Norge 90 och Danmark. Sverige hade därmed ett betydande militärt värde för NATO som sköld mot öster.
Den 1 juli 1952 undertecknades avtalet som gav Sverige möjlighet att köpa militär utrustning och materiel från USA. Länderna inledde ett professionellt utbyte av militär spaning och information. Det svenska flygvapnet skulle förses med bränsle och smörjoljor från USA, tillräckligt för nittio dygns krigföring. Så mycket ansågs nödvändigt för att det svenska flygvapnet skulle kunna hålla stånd mot ett sovjetiskt anfall i väntan på Nato. ”I realiteten spelade den en avgörande roll för den uppgörelse som inordnade Sverige i västs ekonomiska krigföring och samtidigt gav Sverige samma militärtekniska fördelar som USA:s västeuropeiska allierade”, skrev Agrell när han i boken ”Den stora lögnen (1991)” berättade hur det svenska Nato-samarbetet föddes.
Intressant PM finns från Dean Acheson som gav sin chef, landets president Harry Truman klara upplysningar om hur saker och ting verkligen förhöll sig inför statsminister Tage Erlanders besök. Dokument var sannerligen inte neutralt.
Här stod tydligt att svenskarna hyste; ”en officiell önskan om ett diskret och hemligt samarbete med väst, men ett sådant samarbete fick under inga som helst omständigheter bli känt”.
Nu går vi öppet med i Nato. 75 år efter Norge och Danmark. En kort tid efter Finland, som ledde vägen in i Nato. Alla nordiska länder i samma försvarsallians som Tage Erlander önskade och vi kan öppet hedra avtalen han upprättade och som Olof Palme förvaltade och upprätthöll tills sin död.
Atlantfördraget är föredömligt kort och lättfattligt med dess fjorton paragrafer. Artikel ett anger till exempel att alla konflikter mellan medlemmarna ska lösas fredligt och för att säkerställa fortsatt fred, dvs länder inom Nato måste inte vara överens, men bråket ska ske med ord och lag, och man ska främja fredlig utveckling och fredliga institutioner.
Man kan säga att Nato är världens största demokratiska försvarsorganisation, medan FN även består av diktaturer.
Kampen för frihet och demokrati fortsätter trots tryggheten som Natomedlemskapet ger. Frihet och demokrati måste alltid försvaras. Igen och igen, från de krafter som vill beröva oss dem med våld.
Jobbet med att upprusta Sveriges försvar fortsätter, Nato är ingen genväg för att slippa detta!
Vi behöver bli bättre på att hantera desinformation. Märker att det finns de som omedvetet deltar i konspirationskampanjer och sprider Kremls lögner. De skulle bara veta vilken enormt stor roll Ryssland spelar i att plantera desinformationen som de sprider vidare.
Ryssland bedriver bland annat;
Psykologisk krigföring och Informationsoperationer
Elektronisk krigföring
IT-angrepp
Skapande eller understödjande av oro i andra länder, exempelvis via separatiströrelser eller politisk opposition
Ett antal länder dagligen bedriver spionage riktat mot Sverige och svenska företag. Tre av dessa utmärker sig extra mycket och det är Kina, Ryssland och Iran.
Kina
Intresserar sig mest över företagsspionage och innovationsspionage
Iran
Utmärker sig främst genom att spionera på flyktingar och politiska motståndare som befinner sig i Sverige.
Ryssland
Bedriver spionage mot Sverige av militärstrategiska syften.
Bedriver påverkanskampanjer mot flertalet länder, däribland Sverige.
Soldathjärta på Försvarsmaktens Youtube-kanal. En serie i sju delar som handlar om hur det är att vara soldat, i dag och för 500 år sedan.
Om våldet i mänsklighetens historia. Varför det i vissa fall bara är svärdet som fungerar. Hur mycket ett stridspar längst fram kan betyda. När ingen vill åka i kolonnens tredje fordon. Vad Sverige försvarar idag, men också hur kriget var närmast ett svenskt normaltillstånd i nästan 300 år. Och vad man faktiskt slåss för, när man väl strider.
Tidigare innehöll inläggen ämnen som ofta var relaterade till idrott, natur och friluftsliv. Numera kan du även hitta inlägg om politik, säkerhet, lokalhistoria och andra intressanta ämnen.
Om du kommenterar ett inlägg, var saklig och använda vårdat språk. Helt enkelt sunt förnuft.
Var och en ansvarar för sina egna kommentarer.
I Konungariket Sverige är vi ansvarsfulla medborgare.
