Blog Image

ADVENTURE

Föreläsning med försvarsminister Pål Jonsson 🇸🇪

Demokrati, Försvarsmakten, Historia Posted on tis, februari 04, 2025 23:48:02

Var och lyssnade på försvarsminister Pål Jonsson när han besökte Västra Värmlands Civilförsvarsförening och höll en öppen föreläsning på Svea Bio & Teater i Arvika i fredags.

Det var ett intressant och givande samtal. Moderatorn Morgan Danielsson hade goda kunskaper om bland annat värnplikten genom åren. Han hade varit med förr då det var många som gjorde värnplikten. Att göra värnplikten handlar om att försvara Sveriges mångåriga fred, frihet och demokrati och på så sätt se till att Sverige är och förblir ett självständigt land. Efter att ha varit vilande sedan 2010 återupptogs en del av värnplikten 2014, då redan krigsplacerade kunde kallas till repetitionsutbildningar. Från 2018 utökades värnplikten och nu mönstras årligen ett stort antal 18-åriga män och kvinnor för grundutbildning. Pål pratade klarspråk om varför Sverige behöver utveckla försvaret och samarbetet med andra länder, och varför Nato är en viktig organisation för de nordiska ländernas säkerhet. Han sa också att Europa allt för länge har förlitat sig på USA för Europas säkerhet och inte själva tagit det ansvar för säkerheten på det sätt som borde ha gjorts. Pål nämnde också att det sedan länge funnits ett samarbete med Nato och Natoländer innan den svenska anslutningen till Nato. Men nämnde inte hur nära detta samarbete var. Det är heller inte hans sak att göra då det var en helt annan regering på den tiden. Men för att folk ska förstå hela bilden borde detta så långt senare få komma fram i ljuset på riktigt. Många tror fortfarande, på allvar, att vi har varit neutrala sedan andra världskrigets dagar…  

Politiska frågor

Pål fick på slutet frågor från publiken på detta tema, om Nato, och någon av frågorna verkade vara från några som inte visste så mycket om Sveriges tidigare kontakter med Natoländer och de verkade också väldigt skeptiska till Nato och den västliga försvarsalliansen. Samt USA. De nämnde att det var ett misstag att lämna neutralitetspolitiken. De lät också tala om att vi varit helt ”neutrala” sedan andra världskriget och som om det var en jättestor förändring med att gå med i Nato och lämna ”neutraliteten”. Kanske kan man säga att den sovjetiska och ryska propagandaapparaten haft en ganska framgångsrik påverkan ändå.

”Den sextonde Natostaten”

Sovjet visste mer än svenska folket om den svenska försvarsplaneringen då GRU – den sovjetiska militära underrättelsetjänsten runt 1948 (troligen ännu tidigare) värvat Stig Wennerström, landsförrädaren som avslöjade Sveriges försvarsplanering. Det finns emellertid indikationer på att Wennerström tidigare kontaktats av den sovjetiska säkerhetstjänsten KGB. GRU ska ha fått upp ögonen för Wennerström redan 1934 då han besökte Riga för språkstudier i ryska.

På 1950-talet hade Nato femton medlemmar. Sverige kallades ”den sextonde Natostaten” (!) av dem som visste. För redan då Norge och Danmark gått med i Nato var det neutrala och alliansfria Sverige knutet till den västliga försvarsalliansen. Ja egentligen skapades dessa band ännu tidigare, och statsminister Tage Erlander (S) och Sverige var de som drev på frågan om ett nordiskt försvarsförbund. Vid ett akut krisläge skulle marinchefen omedelbart lämna Sverige och bege sig till ett Nato-högkvarter, antingen i USA eller Storbritannien. Från denna säkra plats skulle han organisera motståndet. Om Sverige blev ockuperat, skulle resten av militärledningen, regeringen och kungafamiljen följa efter. Nato-styrkor skulle sedan så snart som möjligt bistå Sverige med att slå tillbaka angriparen.

En del av historiken med Sverige och Nato och de hemliga samarbeten som under lång tid var oerhört viktigt framgår i den här artikeln till Gunnarskogs Nytt:

https://usercontent.one/wp/blogg.l-ogaverth.com/wp-content/uploads/2024/03/NATO-BORTANS-IK-till-Gunnarskogs-Nytt-v2.pdf

En del fördjupning av det som omnämns i den här artikeln finns i det här blogginlägget med extramaterial:



85 år sedan Vinterkriget bröt ut. 30.11.1939. 🇫🇮

Demokrati, Historia, Säkerhet Posted on lör, november 30, 2024 17:32:43

Idag är det 85 år sedan Sovjet brutalt attackerade Finland. Den 30 november 1939 anföll Sovjetunionen utan föregående krigsförklaring. Förspelet till finska vinterkriget utgjordes av hur Hitlertyskland och Stalins Sovjet hade krossat Polen i september 1939 i ett brutalt fälttåg som var över på några veckor. Nu skulle Röda armén göra samma sak med Finland. Efter att Finland sagt nej till sovjetiska krav på finskt territorium inleddes det sovjetiska anfallet. Den sovjetiska övermakten var enorm. Tidigt på morgonen den 30 november 1939 korsar sovjetiska trupper gränsen vid Karelska näset. Några timmar senare faller bomber över Helsingfors och Finland förklaras i krig. Men trots att den ryska militären rent numerärt är förkrossande överlägsen bjuds man länge på envist motstånd. Det är en av de kallaste vintrar som uppmätts i landet. På många håll går temperaturen ner mot minus 40. Och just den finska vintervanan blir en avgörande faktor.

En ny film om en av Vinterkrigets stora hjältar – prickskytten Simo Häyhä är på väg.

Länk: https://www.screendaily.com/news/finnish-film-h%C3%A4yh%C3%A4-about-the-white-death-sniper

Ett krigsdrama som berättar historien om den finska krypskytten Simo Häyhä. Häyhä var en skicklig prickskytt som enligt uppgift dödade över 500 fiendesoldater – det högsta antalet som tillskrivs någon individ i ett krig – och fick smeknamnet ”Den vita döden”.

Casting pågår, med produktionsdatum är planerat till början av 2026, före en internationell release 2027. Tapio Saarelainen, tidigare i finska Försvarsmaktens som prickskytt och som har skrivit flera böcker om Häyhä, kommer att fungera som rådgivare och vapentränare på filmen.

Myten kring Simo Häyhä fortsätter att cirkulera i sociala medier och många böcker och tidningar har studerat hans metoder” säger Kurkimaki. ”Syftet med vår film är att gå djupare in i Simos psyke, och visa vem han verkligen är och vad som krävs för att göra det han gör – att försvara ditt hem och dina nära och kära genom att stoppa invaderande styrkor en efter en, när varje skott han gör tar gör den moraliska bördan tyngre.”

Samtidigt kommer vi att visa hur bistra kriget var på Kollaafronten, ett av de mest legendariska slagfälten i Finlands historia. Häyhä sattes på en piedestal för att lyfta krafternas ande men han ville aldrig ha denna uppmärksamhet.

Simo Häyhä föddes som näst yngst i en syskonskara om åtta barn i en fattig finsk torparfamilj i byn Rautjärvi, nära den ryska gränsen. När vinterkriget bröt ut var han 34 år, ungkarl och korpral i den finländska härens reserv. Han var kortväxt, bara 152 cm lång.

När så Vinterkriget bröt ut den 30 november 1939 var han 34 år, ungkarl, korpral och tillhörde JR 34, som grupperade sig nära Loimola vid gränsen mot Sovjetunionen. Därifrån drog sig regementet snabbt tillbaka till försvarsställningar nära Kollaanjoki. Och det var där som Simo Häyhä inledde sin verksamhet som prickskytt, iklädd vit snödräkt i järnhård köld. Temperaturen rörde sig oftast mellan 20 till 40 minusgrader. Under vinterkriget tjänstgjorde han som prickskytt med en finsk variant av det ryska geväret Mosin-Nagant (m/28), vilket var ett omodernt gevär som finnarna kallade ”spetsöra” på grund av sikten som liknade upprättstående hundöron. Simo hade många års träning som prickskytt hemma på torpet, där han smygjagade på ekorrar. Under vinterkriget var han i strid i hundra dagar och officiellt har det ansetts att han dödade 542 fiendesoldater, men inofficiellt tros det vara fler. Några officerare i hans kompani bokförde 702 (!) dödande träffar av fiendens soldater.

De ryska soldaterna var skräckslagna när de befann sig nära frontavsnittet där Simo Häyhä opererade.

Simo opererade som en ensamvarg och var känd för sin förmåga att gräva ned sig i snön och ligga absolut stilla i flera timmar. Endast gevärspipan stack fram, dold med grankvistar. Om han inte låg nedgrävd i snön, klättrade han upp i en hög gran där han kunde sitta orörlig i timmar. Han gömde sig i gryningen och återvände inte förrän vid skymningen, med bara sockerbitar och några brödbitar med sig. Ibland stoppade han snö i munnen för att inte avslöjas av ångan från sin andedräkt. Han hällde även ut vatten framför sig för att frysa snön till is, vilket minimerade snöröken när han avfyrade skotten. Ryktet om den dödlige prickskytten spreds bland de ryska soldaterna på Kollafronten. Ryssarna skickade sina bästa skyttar för att tysta honom, men ingen återvände. När vinterkriget nästan var slut, träffades Simo av en rysk explosiv kula. Efter operation vaknade han upp ur narkosen sju dagar senare, precis när vinterkriget upphörde. Trots sina svåra skador ville han fortsätta strida i fortsättningskriget, men det fick han inte.

Han levde ett långt liv som lantbrukare och avled år 2002 vid 97 års ålder.

I intervjuer på äldre dagar sade han att han aldrig ångrat att han som landets främste prickskytt dödat åtminstone 542 fiendens soldater. Kriget varade i 105 dagar, och Simo hade deltagit i 100 av dessa dagar. Den 21 december sköt han 25 fiender och på självaste julafton ytterligare 51 soldater, vilket innebar att han dödade i snitt över fem soldater per dag. Vid den tiden var det endast dagsljus 4–5 timmar per dag, och skjutavstånden var ofta 350–500 meter. Han sköt med öppna riktmedel, utan kikarsikte eller diopter. Under hela vinterkriget tjänstgjorde Simo i 6:e kompaniet i infanteriregementet JR 34. När Häyhä tillfrågades hur han hade kunnat bli en så bra skytt hävdade han att det endast var genom träning. På frågan som han blev ställd strax innan sin 96-årsdag, om han har haft några samvetskval efteråt, svarade han:

– Jag gjorde bara min plikt och vad jag blev tillsagd, så bra som jag kunde.

Källor

  1. Wikipedia: ”Simo Häyhä.” Wikipedia, The Free Encyclopedia. https://en.wikipedia.org/wiki/Simo_H%C3%A4yh%C3%A4
  2. YLE Historia: Tulevan elokuvan päähenkilö Simo Häyhä oli yksi historian tappavimmista tarkka-ampujista – tällainen on hänen tarinansa | Etelä-Pohjanmaa | Yle
  3. www.suomenmaa.fi: https://www.suomenmaa.fi/uutiset/kaikista-tarkka-ampujista-kuuluisin-ja-tehokkain-suurelokuva-kertoo-valkoisen-kuoleman-tarinan/
  4. Fronten podcast: ”Vita döden – Krigshistoriens dödligaste prickskytt” https://fronten.podbean.com/e/vita-doden-krigshistoriens-dodligaste-prickskytt/