ADVENTURE

Fina vyer från Gallberget över Racken under Sotarblixtturen med Jonne igår..

Har grym träningsvärk i baken idag. Körde en del spänst igår på förmiddagen med bla Borzovhopp. Tar styggt på baksida lår och rumpa. En riktig klassiker att köra tillsammans med knäböjningar med tunga vikter för att få en vältränad gluteus maximus. Inget jag kör direkt så då får man lite känning av det när man inte är van. På kvällen blev det Sotarblixtleden med Jonne. Riktigt fin kväll och Jonne börjar bli i bättre form nu efter sin dekadensperiod i soffan så det stod inte direkt stilla i backarna heller. 😉 Han är lätt tränad när han väl börjar röra på sig den mannen…

Idag blev det ett lugnt pass på ca 11 km på förmiddagen och ett kvällspass, 4×4 minuters intervallpass på elljusbanan vik, med Julle och O-ringen bossen Ekman. Gick inte så lätt. Hade 4.05 på första då vi körde ett helt varv på testloppsbanan (Testloppsbanan är 3 varv). När jag har gjort bra tider på testloppet har jag haft ca 3.50 vid varvning så rimligtvis borde man vara nere på de tiderna på ett varv nu. Hmm??!! Ska ta det piano nu i två dagar och endast röra på mig lite grann för att förhoppningsvis kunna genomföra Kilterrängens 25 hårda kilometer på ett bra sätt. Blir spännande att se hur kroppen känns på lördagsmorgonen. Får hoppas det är bättre drag i den då än det varit på senaste racen iaf för det har inte varit så trevligt. Det tror vi att det ska va…

Igår blev det 3 mil MTB. Ruskigt kul med Mountainbike alltså. Kul att flyga fram i skogen och hoppa över stock och sten. Kanske får bli lite mera trampande i skogen i höst. Blev också 2 mil löpning i skogen med 5 x 10 minuter A2 + någon bonus intervall. Körde upp och ner runt Storkasbergets alla sluttningar. Rutten kan ni se på kartan.

En annan idrottsman som alltid imponerar oerhört är Etiopens långdistanslöparkung Bekele. Han tränar dessutom förmodligen 4ggr så mkt som redan nämnde sprintlöpare Bolt. Lika extrem genetik för just långdistanslöpning som Bolt har för sprint. Kenenisa Bekele har sedan 2003 etablerat sig som världens bäste långdistanslöpare. Han innehar världsrekorden på både 5 000 meter och 10 000 meter (även inomhus på 5 000 meter) som han övertagit från landsmannen Haile Gebrselassie. Han tillhör även världseliten på 3000 meter och är en mycket framgångsrik terränglöpare. Bekele har vunnit VM-guld 4 gånger i rad på 10 000 meter i VM 2003, 2005,2007 och 2009 samt guld i OS 2004 och 2008.

Han har guldmedalj på 5 000 meter från OS 2008 och VM 2009, en silvermedalj på 5 000 meter från OS 2004 och en bronsmedalj från VM 2003. På seniornivå har han aldrig förlorat ett lopp på distansen 10 000 meter. I VM i terränglöpning vann han båda distanserna ( 4 resp 12 km) fem år i rad 2002-2006 (totalt 11 VM-guld) och han vann 27 terränglopp i rad 2001-2007. Bekele blev av tidningen Track and field news utsedd till världens bäste friidrottare 2004 och 2005. Bekele anses vara en helt komplett löpare men är förmodligen mest känd för sin spurtförmåga. I VM-finalen 2007 på 10 000 meter var han storfavorit till att ta tredje raka VM-guldet på distansen. Förväntningarna infriades men han fick mycket tufft motstånd från sin landsman Sileshi Sihine. Med ett varv kvar tycktes Bekele nästan vara avhängd men med en mäktig avslutning sista 200 meterna avgjorde han ändå loppet.

Vid OS i Peking 2008 var Bekele favorit att försvara OS-guldet på 10 000 meter. Han vann före Sileshi Sihine. Bekele upprepade därmed Gebreselassies bedrift med att vinna OS-guld på mildistansen två OS i rad. Han hade därmed fem raka guld på 10 000 meter i VM och OS. Segern på 5000 meter innebar att Bekele blev den första på herrsidan sedan 1980 att i samma OS vinna guld på både 5000 och 10 000 meter. Under årets VM lopp på 10000 meter den 17 augusti 2009 tog Bekele sitt sjätte raka guld i VM och OS på 10 000 meter och tangerade även Gebreselassies notering på 4 raka VM-guld på distansen. Eritreas Zersenay Tadese drog upp ett högt tempo och lyckades skaka av sig alla utom Bekele som sedan i vanlig ordning avslutade loppet oerhört snabbt. Segertiden blev 26:46.31 vilket är nytt VM-rekord. Noterbart är att Bekele avverkade loppets andra halva på fantastiska 13 min och 6 sek.<!–
WriteFlash('’);
//–>Vad är det som är så speciellt med Etiopisk långdistanslöpning? Ja, jämför man med Sverige är det stor skillnad, milsvid skillnad. I Sverige springer människor runt kvarteret, på ett löpband i ett gym eller några rundor i en park. De svettas lite, dricker lite vatten och stretchar. I Etiopien är det tvärtom. De som löper där gör det på det blodigaste allvar man kan tänka sig. Varje morgon ger sig tiotusentals unga män och kvinnor ut och löper. Sen går de hem och vilar, för att senare på kvällen samma dag löpa igen. Etiopien är ett av världens fattigaste länder och mer än varannan person är arbetslös. Medellivslängden för en Etiopisk man är omkring 50 år. Löpningen är för en liten del av dessa en chans att försöka förändra sitt liv. Haile Gebrselassie har visat att det går. Han har tagit 25 världsrekord. Han är en av världens mest framgångsrika idrottsmän och har idag 400 anställda i sitt bolag. Något han aldrig hade kunnat nå upp till utan sin framgångsrika löparkarriär.

Många kämpar för att nå denna framgång men kommer aldrig att bli ”något” inom löpningen men dessa tusentals människor ser vi aldrig och tänker kanske inte särskilt mkt på heller men det är just det som gör att några få blir framgångsrika det är att mängden löpare är så otroligt stor i dessa länder. De flesta springer och de ber och de sover och tränar återigen. 2 mil, 3 mil, 4 mil om dagen. Föräldrar väntar hemma och de ber också för att de ska bli duktigare löpare och tjäna pengar till familjen. Det är ett hårt liv.

Att de Etiopiska löparna har en vilja av stål och fortsätter kämpa och löpa även när det gör som mest ont, så ont att du bara vill lägga dig ner och skrika. Det kan man se exempel på när Bekele vann sitt VM-guld 2005, bara två veckor efter att hans 17 åriga flickvän föll ned och dog under ett träningspass. Det kanske kan förklara lite hur hårda dessa människor är jämfört med oss som har ”allt” från början. De springer tills de dör om det så behövs…

Usain Bolt. Den överlägset största sprinttalangen världen hittills skådat. Säger hittills för det kommer kanske fler. Utklassade motståndet på både 100 och 200 meter. Dubbla världsrekord under ett och samma VM. Fick en fråga om jag trodde han var dopad? Så länge motsatsen inte bevisas, självklart inte. Han blev junior-världsmästare redan som 15 åring. En sak är iaf säker ang Bolt och det är att han har en extrem genetik som gör honom så otroligt snabb. Kanske en genetisk defekt som gör honom så snabb.

Men man ska faktiskt komma ihåg att alla löpare på 100 meter genom historien – utom just tre löpare (Bolt, Gay, Asafa P) som varit under 9,80 på 100 meter senare har visat sig varit dopade. Men detta ska man inte spekulera i allt för mkt. Träningsmetoder utvecklas, framförallt inom sprintlöpning. En grym idrottsman med ett fruktansvärt steg är han, ”Insain” Bolt. När vi ändå är inne på sprintlöpning och doping kan vi gå tillbaka till världens kanske mest kända dopingfall. Kanadensaren Ben Johnsson under OS 1988. Han vann guldet på 100 meter på nya världsrekordtiden 9.79 men diskades några dagar senare för bruk av anabola steorider. Det lustiga med den historien är att syndabocken Ben sa att alla andra är dopade också men att bara han åkte dit. Förmodligen talade han sanning när han sa detta för senare har det visat sig att den som nu fick guldet i OS 1988 – Carl Lewis, inte ens borde ha stått på startlinjen i OS. Carl Lewis testades nämligen under USA:s uttagningar till OS 1988. Detta enligt de dokument som Wade Exum, ansvarig för dopningskontrollerna i USA:s OS-kommitté mellan 1991 och 2000, lämnat till tidningen Sports Illustrated.

I tre olika test inför OS hade Carl Lewis förbjudna substanser i kroppen. Inga dokument visar dock att Lewis skulle ha tagit just anabola steroider – men många idrottare har stängts av när de visat sig använda samma preparat som Lewis gjorde inför OS 1988. Enligt Carl Lewis tränare Joe Douglas har idrottaren inte tagit några prestationshöjande medel. Wade Exums dokument visar att fler än 100 positiva dopningtest lämnats – men de har aldrig blivit offentliga. Det lustiga i detta är väl också att den gode Carl är en av de som inte hyllar Bolt utan är tveksam till dennes resultat.

–Jag vill inte hylla Bolt nu och bli besviken i framtiden, säger han. Intressant?

Vardagen på en björnfarm

Mer än 12.000 björnar är inspärrade på asiatiska farmer. De befinner sig i burar som inte är större än en gammal telefonkiosk. Björnarna kan inte stå upprätt och kan nästan inte vända sig. Björnarnas beteende tyder på att de är stressade över sin tillvaro i bur. De gnider sig oroligt mot gallret eller står och bankar huvudet mot järnrören. De får inte tillfredsställt sitt naturliga behov för att röra på sig eller att kunna gå i ide. Bottnen på buren är nämligen ofta gjord av järnrör som håller björnarna vakna dygnet runt.

Tappning – en smärtsam historia .

Galla tappas på många olika sätt – gemensamt för dem alla är att det gör ont på björnarna. Det är ofta farmare utan övning som utför ingreppet. Tappning utförs på tre sätt beroende på regionen:

*Man sticker in ett rör i björnarnas gallblåsa och suger ut gallan. Detta görs upp till tre gånger om dagen så att hålet till röret inte ska läka ihop och minska gallproduktionen *Man lokaliserer gallblåsan med ultraljud och placerar en kanyl långt inne i björnarnas stora kroppar så att gallan kan ledas ut *Man burar in björnarna tills de har uppnått en viss ålder. Sen dödar man dem och tar ut hela gallblåsan från de döda björnarna.

Livslång smärta

Inspärrad björn med sår från gallatappning

En del björnar dör av ingreppen. Om de överlever så får de allvarliga problem med hälsan. Inflammation i såren, svulster, invärtes sår och gallsten är vanliga problem. Smärta och stress blir deras vardag. Några av björnarna slutar producera galla efter bara några år. Då lämnas de till sig själva om man inte dödar dem och säljer deras gallblåsor och klor. Hjälp WSPA att skydda björnarna. wspa.se

Abborren fick simma tillbaka i Gunnerns mörka vatten för att växa till sig

I fredags var jag och Maria ute och fiskade lite i regnvädret. Maria fick en abborre när vi körde drag som vi släppte tillbaka så att han skulle växa till sig lite. Annars var det dåligt med napp. Det var ganska rejäl nederbörd när vi åkte ut så vi fick en fin chans att testa regnkläderna ordentligt. På eftermiddagen klarnade det dock upp och blev finare. Vi hade med oss lite frystorkat så vi kunde vara ute ett tag. Rastade vid ett av flertal vindskydd kring Gunnern.

Under helgen har det varit lugnt med träning. Vila fredag, med fisketur. Ett halvlugnt pass idag uppe hos farsan i Gunnarskog och ett riktigt fint, lugnt joggpass med Maria igår runt Silverleden i Värmskog.

Annars var det lite tuffare körning tidigare i veckan, måndag till och med torsdag då jag körde 7 st olika typer av intervallpass på dessa 4 dagar. Ca eff tid varje intervallpass var 20´ min enligt direktiv från framtida coachen. Formen gick upp och djupt ner dessa dagar men faktiskt så kändes det riktigt bra någon dag. Betydligt mkt lättare och bättre känsla än senaste två tävlingarna så det var ett framsteg. Hoppas på en stegrande form närmaste tiden. Julhén var med på kvällspassen och fick känna på en intervallperiod vilket är ganska utbrett hos skidåkare och orienterare men kanske inte hos löpare. Sista dagen körde vi backintervaller (2 minuter x 10) vid grusvägen som går upp på Gallberget nära Jössestugan. Riktigt fin intervallbacke.

Dalkarlen Martin Johansson var förmodligen i sin livs form och formligen flög fram i skogen under VM-stafetten i orientering. Han hade jobbat sig ikapp de övriga tätlagen då han gick ut som 4:e man på sista sträckan och låg i guldläge då han spetsades på en torr gren i skogen som trängde långt in i låret. Turligt nog träffades ingen stor kroppsartär. Martin Johansson fördes till sjukhus i Miskolc där han röntgades och sövdes ner för att få det kraftiga såret ordentligt rengjort.Tre topplag avbröt sitt tävlande
Övriga tre löpare i tätklungan, Thierry Gueorgiou för Frankrike, Anders Nordberg för Norge och Michal Smola för Tjeckien, avbröt omedelbart sitt tävlande för att hjälpa svensken. – Martin sa först åt oss att fortsätta, men vi kunde ju se hur han hade en torr pinne rakt in i låret och vi insåg allvaret i situationen, berättar Anders Nordberg. Thierry Gueorgiou tog omedelbart av sig sin tävlingströja för att lägga ett förband om det kraftigt blödande såret. Därefter skickades Nordberg som kurir till målet för att hämta läkarhjälp, medan fransmannen och tjecken hjälptes åt att bära Martin ut till närmaste väg.

Se video här

Länk

Blev lite myrlöpning idag. Gick ganska tungt men det ska det väl göra i en blötmyr. Kroppen kändes faktiskt ganska bra igår för första gången sen jag kände att något var fel. Det var skönt. Har annars märkt av en viss snorig nos senaste dagarna och kroppen visar antikroppar mot TWAR men så länge det inte känns sämre än det gör är det ingen ide att dra en antibiotikakur. Bara att vänta ut och förhoppningsvis kommer en bättre form så småningom….