Blog Image

ADVENTURE

EDA KOMMUN – EIDSKOG KOMMUNE 5-2 ”Veteranlandskamp” i fotboll 2023

Fotboll, Idrottsprofiler, Lokalhistoria, Minnen Postad av L-OPosted on tor, september 07, 2023 23:29:56

Årets veteranlandskamp spelades på Gillevi Idrottsplats i Koppom. Koppoms IK arrangerade fotbollens dag och veteranlandskampen var den avslutande matchen under dagen. Planen var perfekt och en del publik. Hade tippat innan att vi skulle kunna visa upp bra fotboll. För det var många duktiga fotbollsspelare i laget.  Löpningarna är inte lika snabba längre men om bollen gör jobbet går det ändå att få ett ganska snabbt spel.

Fick äran att bilda innermittfältstrio med L-O Andersson och Kim Lindeberg. Vi hade mycket boll och hela matchen spelade vi genom mittfältet så det var roligt och inspirerande att vara mittfältare en sådan dag.

Blev några riktigt snygga mål, flera på volley. Pär Gustavsson satte pricken över i med ett perfekt volleyavslut på mitt inlägg över backlinjen. Sen drog Kim en frispark rätt i krysset.

Matchen slutade 5-2. Fantastiskt roligt och Janne Jansson och P-A Blomqvist som håller i laget bidrar till ett positivt, ganska offensivt spel och såklart riktigt härlig stämning. Gamle målvaktskungen Hans Carlsson var alldeles lyrisk både på matchen och de träningar vi hade innan. Roligt på matchen var också att Hans föräldrar var där och tittade, precis som förr. Skulle nästan ha velat vara publik på matchen också för det hade fantastiskt kul att se. Vi fick en del beröm för fint spel efteråt. 

Kan nämna några namn från laguppställningen här (med reservation för felaktigheter):    

Hans Carlsson, målvakt Fiskeviks IF, Arvika fotboll, IF Örnen, Gunnarskogs IK, Bortans IK.

Glenn Dahl, forward IF Örnen.

Ola Malmstedt, mittfältare/forward Åmotfors IF.

Lars Andersson, back IF Örnen, IFK Ås.

Lars-Olof Andersson, mittfältare Åmotfors IF, Hertzöga BK, Carlstad United.

Thomas ”P” Pettersson back/mittfältare IF Örnen.

Ola Johansson back/mittfältare IF Örnen.

Lars-Olof Gävert mittfältare IF Örnen, Fiskeviks IF, Gunnarskog/Bortans IK, Mangskog SK.

Per Gustavsson forward Arvika fotboll, Koppoms IK.

Fredrik Helgesson back IF Örnen.

Björn Alexandersson forward Åmotfors IF, IF Örnen.

Per-Anders Blomqvist back, Åmotfors IF, Koppoms IK, Åtvidabergs FF. 

Peter Väisänen back/mittfältare IF Örnen, Koppoms IK, Fiskeviks IF.



Arne ”i Korstan” Nilsson och hans mor – okända krigshjältar från Gunnarskog som under andra världskriget hjälpte norska motståndsmännen

Demokrati, Historia, Lokalhistoria, Minnen, Säkerhet Postad av L-OPosted on fre, augusti 04, 2023 19:06:55

Beundransvärda insatser för broderfolket! 

En historisk diskussion uppstod på nätet då flera har läst den nya boken om Allan Manns öden och äventyr (Allan Mann : svensken som stred mot Hitler och Stalin), där Arvika är omnämnt som en viktig knutpunkt för norska motståndsrörelsen på den Svenska sidan. Allan Mann var bara 18 år 1939 och hade inte ens mönstrat när han reste som frivillig till det finska vinterkriget. Den unge elitidrottsmannen blev ordonnans i den svenska frivilligkåren. Allan hade knappt hunnit hem från Finland förrän tyskarna överföll Norge. Några dagar senare var han där. I boken omnämns Arne Nilsson.

Denne Arne som omnämns i boken är alltså samma glade Arne i Korstan som körde oss barn på Järvenskolan eller Tväruds skola i skolbussen, eller till badhuset och när vi blev lite större i ungdomsåren till parkhallen i Arvika på dans. Eller till Tvällens festplats. Listan över de gånger vi åkte med Arne i Korstan kan göras nästan oändligt lång. Jag kan fortfarande minnas, fast det är omkring 35 år sedan, hur det lät och kändes när han frikopplade bussen i backen ner mot Rackstad när vi närmade oss Arvika. Resorna till Arvika folketspark var en höjdare. Hur alla kom med hem igen känns idag helt osannolikt men Arne kunde man lita på. Arne lämnade ingen. ”Leave No Man Behind”.

Vad få visste då eller pratade om var att vi åkte med en riktig hjälte. En svensk krigshjälte. Visste någon som åkte med honom då detta? Frågade min kamrat som varit i Försvarsmakten i stort sett hela sitt vuxna liv och är uppväxt i grannbyn där Arne levde och verkade, om han kände till detta, och kamraten nämnde att de äldre pratat lite vagt om det nån gång men han visste inga detaljer.

I boken om Allan Mann framkommer att Allan i oktober 1941 träffar de lokala motståndsmännen Helmer Sveder, klädhandlare, bankdirektören Östen Nilsson och taxichauffören Arne Nilsson. Motståndscentralen finns i källaren hos Sveders herrekipering mitt i Arvika.

Här kommer en kort beskrivning av Arnes uppgift under kriget:

Arnes uppdrag var att svara för transport av kurirer och paket mellan Arvika och gränsen. Motståndsmännen Allan Mann, Max Manus och Gunnar Sønsteby ”kodnamn Nr 24 / Kjakan” ska bla. ha åkt med Arne. Ofta användes en kurirrutt som gick över Håkerudtomta (ligger på Austmarka ett stenkast från gränsen nordväst om Kyrkskogen och ett centrum för kurirverksamhet). Håkerudtomta, blev ett nav på den mycket viktiga postvägen mellan Oslo och Stockholm som kallades ”Stockholmsruta”. En rutt som leddes av Gunnar ”Kjakan” Sønsteby (1918-2012) och var central för Special Operations Executive (SOE). Sønsteby är den norska medborgare som blivit mest prisad för sina insatser under kriget. Bland annat har han som enda person hittills mottagit krigskorset med tre svärd, den högsta utmärkelse som delas ut i Norge. Dessutom har han mottagit Presidential Medal of Freedom, den högsta civila utmärkelsen i USA, som en av mycket få utlänningar.  

Gunnar har sagt så här om den viktiga kurirrutten: For meg betydde det alt. Jeg var avhengig av kontakt med Stockholm i Oslo, og vi var helt avhengig av en sikker rute. Den fant vi over her, sa Sønsteby i et intervju med NRK i 2004.

Ett skäl till att denna gränsövergång aldrig avslöjades var begränsning i antalet kurirlinjer som fick passera här. Den geografiskt närmsta basen var Arvika. När freden kom hade många hundratals kurirer/agenter och medhjälpare passerat gränsen mellan Sverige och Norge med många tusen paket och andra försändelser till och från London och Exilregeringen. Arne ”i Korstan” Nilsson var en verklig hedersman och viktig person för denna verksamheten. När jag tänker på det här borde Arne fått mer uppmärksamhet kring sina insatser när han levde. Tänk om fler hade vetat. Vår busschaufför var en äkta hjälte som gav stöd till våra grannar när det brann i hela Norge. Även Arnes mamma, Ester Nilsson hjälpte kurirer/motståndsmän under hela kriget med bland annat mat och husrum och kallades av norskarna för; ”Mor Nilsson”.

Arne tilldelades Kung Haakon VIIs Frihetsmedalj den 13. september 1946 för sin insats för Norge under kriget.

Tack för era beundrandsvärda insatser!



In memoriam (Lasse 1982-2018)

Historia, Lokalhistoria, Minnen, Politik Postad av L-OPosted on fre, november 11, 2022 11:27:44

För fyra år sedan, den 10 november 2018, skrev jag på Facebook:

Vila i frid älskade Lasse! Du kommer vara så enormt saknad och jag ska bära dig i mitt hjärta så länge jag lever. Mamma, pappa och Mathias kommer att ta hand om dig på andra sidan! Det är med fruktansvärd sorg i hjärtat jag skriver dessa rader. Men jag måste. Det ni kommer läsa nu kan vara det viktigaste ni läst om Arvika, någonsin. Och jag är oerhört tacksam om ni delar inlägget så fler kan förstå vad Lasse råkat ut för. LSS, socialtjänst och kommunens överförmyndarnämnd har alla gjort ”special-lösningar”, eller rättare sagt ”Arvika-lösningar” trots ett mycket tydligt lag och regelverk.

Detta, var ett rent svek mot en skyddslös person som gjorde att en stor summa pengar togs ifrån honom (868 000 kr enligt kommunens egen uträkning) samt att han helt i onödan fick en dödlig hjärtsjukdom. Denna sjukdom var det som gjorde att Lasse togs ifrån oss imorse. Allt som skett är ett så enormt svek från samhället som inte på något sätt ska vara möjligt! Dessutom var detta godkänt av Arvika kommun! År efter år! Detta ledde alltså till att en funktionshindrad kille med Downs syndrom, och medfött hjärtfel, står helt rätts och skyddslös, även långt efter det att han fyller 18 år och blir myndig. Han blev på detta sätt omyndigförklarad ända fram till 2017 då han ej har fått bestämma över sitt eget liv, och hans ekonomiska medel har använts fritt utom all kontroll, med kommunens godkännande.

Trots att det i årsräkningarna varje år, finns en större summa pengar oredovisade godkänns dessa årsräkningar! Vilket helt enkelt ska vara omöjligt! Ändå håller detta på mellan åren 2003-2017 tills jag tillträder som god man den 1 mars 2017 och jag och Lasse då dag 1 tillsammans bryter detta olagliga avtal. Så på grund av detta svek från samhället och att man inte tillsatte en god man på ett riktigt sätt enligt tingsrättens beslut drar Lasse på sig, helt i onödan, en dödlig sjukdom som även tidigare förorsakade flera livshotande tillstånd för honom. En sjukdom han kunde ha blivit frisk ifrån om han bara hade fått chansen att operera detta när det fortfarande var möjligt, fram tom 2007.Många med samma sjukdom dog innan de fyllde 30 år. Lasse blev 35. Skulle fylla 36 nu den 14 november. Lasse skulle aldrig ha fått denna sjukdom om inte Arvika kommun lämnat honom i sticket från det att han var liten.Fakta är alltså att Arvika kommun svek honom så skoningslöst att han både drar på sig en dödlig sjukdom och ca 868 000 kr av hans intäkter är försvunna. Intäkter som jag stridit tillsammans med advokat för att Lasse ska få tillbaka ända sedan i början på sommaren, där vi nämnde att det var bråttom, så han skulle kunna hinna få ta del av dessa. Inget har hänt! Och därmed fick Lasse alltså inte ta del i sina egna pengar innan det var försent!!!!! Arvika kommun har i saken slingrat sig som de halaste ålar man kan tänka sig!Och det värsta är att man fortsatte svika honom från LSS ända tills han dog, fast hans hjälpbehov den tiden han hade kvar sen hjärtstoppet var enorma, för man beviljade honom inte de stödinsatser som krävdes och som alla tyckte var uppenbara. Ändå var det just Arvika kommun själva som är skyldiga till att han hamnat i denna allvarliga situation han hamnade i – som krävde dessa hjälpinsatser!

Efter sitt hjärtstopp okt 2017 påtalar jag tillsammans med ombud hjälpbehovet och att Lasse måste ha personal, dygnet runt. Han fick då beviljat 0 minuter tillsynsbehov!!!?? Vi tar upp detta igen och efter flera möten med LSS chefer och nya ansökningar som inte leder någonstans får han till slut journätter. Men fortfarande fattas insatser på omkring 8 h per dygn, då de menar han ska vara ensam. Från LSS i Arvika har man under många år missförstått sitt uppdrag, man verkar tro att man ska motarbeta människor som behöver stöd enligt LSS, inte hjälpa dem. Då tar det privata assistansbolaget Livsam personlig assistans på eget bevåg och sätter in personal dygnet runt hos Lasse vilket gjorde att den sista tiden hade Lasse det mkt bra. Alla assistenter som jobbade kring Lasse var så otroligt duktiga och Lasse var jättenöjd och kände sig trygg. Jag är så enormt tacksam över att Livsam och assistenter ställde upp som de gjorde, men de ersätts alltså inte av Arvika kommun för detta för det finns inget beslut som täcker. Än. Det beslutet som finns står det 0 minuter tillsynsbehov. Ni fattar hur fel detta är!? Även utan hjärtsjukdomen så är tillsynsbehovet för en person som Lasse dygnet runt styrkt från personal, läkare, adl, logoped utredning osv, men det hjälpte ingenting, hur mkt fakta vi än la fram. Nu är det försent! Och tydligare kan väl inte ett behov styrkas…

När man läser den viktigaste dokumentationen som finns redovisat i ett enskilt dokument, som jag har som alla som vill får läsa, för sådant här bör komma fram, tror man inte detta är en sann historia, på något sätt – för det känns som fiktion, men det är precis så här det gått till och det är så skrämmande för det kostade en ung människa med den största glädjen och viljan att leva jag sett, både hans liv och större delen av hans intjänade pengar! Man tog på detta sätt ifrån honom allt han hade! Och imorse avled han. Må han vila i frid och jag hoppas att hans död ska leda till att man åtgärdar de kraftiga brister som finns/funnits hos överförmyndaren, inom LSS och socialtjänsten i Arvika verkligen genomlyses och åtgärdas. LSS måste börja jobba ”för” de personer som behöver det! Inte ”mot”! Och någon riktig ursäkt från Arvika kommun, dess tidigare överförmyndare, LSS osv för deras misslyckande och inkompetens fick inte Lasse heller!

VILA I FRID! Lars-Olof Gävert, Lasses god man från 1 mars 2017. ”Älskar dig” brukade Lasse alltid säga det sista när vi hördes i telefon och skulle lägga på. Och jag älskade verkligen Lasse, av hela mitt hjärta. Det var det många som gjorde!

Det som då skrevs med mycket sorg och ilska i hjärtat är korrekt återgivet. Fruktansvärd historia som satte rejäla spår. Lasse blev ett offer för många märkliga och totalt felaktiga beslut. Hur det kunde tillåtas att hända är fortfarande ett mysterium. Lasse är så saknad, han var verkligen speciell.

Länkar:

Tidigare blogginlägg om historien: Lasse – killen med det största och varmaste hjärtat – ADVENTURE (l-ogaverth.com)

Advokat Stefan Liliebäck om Lasse-historien: Advokat Stefan Liliebäck AB – Inlägg | Facebook

Originalinlägg på Facebook



Robins kamp för rättvisa – enda han önskade var ett ansvarstagande och en offentlig ursäkt från Arvika kommun

Demokrati, Lokalhistoria, Offentlig verksamhet, Politik Postad av L-OPosted on ons, oktober 19, 2022 16:29:16

https://sverigesradio.se/artikel/just-nu-tingsratten-drar-tillbaka-domen-och-miljonbelopp-till-robin-dahlen

Robin Dahlén är med all rätta besviken. När Robin inte fick den ursäkt och ansvarstagande som Arvika kommun hade utlovat till honom på ett möte lämnade han själv i augusti in en stämningsansökan mot Arvika kommun. Saken gällde kommunens hantering av ärendet då han och hans bror felaktigt pekades ut som skyldiga till den 4-årige Kevins död 1998. Något som påverkade hela brödernas uppväxt som bland annat gjorde att de hastigt rycktes upp från sina rötter och fick flytta från Arvika växa upp på annan ort, och leva i ständig beredskap med en packad flyktväska.

Det här rättades till först i mars 2018 när de båda bröderna avskrevs från alla misstankar av chefsåklagare/kammarchefen, Niclas Wargren. Wargren och hans utredare var mycket kritiska mot hur långa förhören med bröderna var, när förhören hölls och de slutsatser som man hade dragit. Han var också mycket kritisk till beskrivningen av händelseförloppet och till det pressmeddelande som polisen skickade ut efter att Kevin dött 1998 – där man skrev att de små bröderna då 5 och 7 år var skyldiga.

Nu blev det fel igen. Arvika kommun skickade in sitt svaromål sent sista dagen och det blev inte diarieförd hos tingsrätten förrän på måndag. Tredskodomen utdömdes därför felaktigt för att kommunens tidsfrist gått ut för att svara på kravet. Men med en tredskodom kan man begära s.k. ”återvinning”. Svaranden har rätt att ansöka om återvinning inom en månad från det att tredskodomen meddelades. Ansökan ska göras skriftligen (44 kap. 9 § 1 st. RB) – vilket gjordes av kommunens ombud och detta beviljades av tingsrätten och därmed drogs beslutet om miljonskadeståndet tillbaka, och processen fortsätter som vanligt.

https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/JQQ6o8/arvika-ska-betala-tre-miljoner-till-dahlen

En sak kan vi i vart fall konstatera. Fallet är MYCKET illa skött – från 1998 – tills idag. Många har varit inblandade som gjorde att det blev fel. Polis, kommun och psykologer jobbade tätt och intimt tillsammans enligt flera rapporter som framställdes några år efter händelsen. Robins tanke var definitivt inte att sätta dit någon enskild – utan hans krav var att kommunen skulle be om ursäkt för att det hade gått fel och ta ett ansvar för detta. I stället har prestige bidragit till att det hela blivit en långbänk med framprovocerad stämning och skattepengar flödar ut ur kommunen helt i onödan.

Tittar vi vidare på svaromålet som kommunen angett ser vi att; svaromålet innehåller ett helt befängt yrkande om avvisning pga. preskription. Att en fordran görs gällande vara preskriberad innebär inte att det föreligger rättegångshinder. Om fordringen vid tingsrättens prövning befinnes vara preskriberad innebär detta inte att käromålet ska avvisas. I stället ska käromålet ogillas.

Någon rättslig grund för avvisningsyrkandet är inte heller presenterad och någon kommentar rörande HD:s praxis i preskriptionsfrågan är inte avgiven. I övriga delar utgör svaromålet ett alster av karaktär ”goddag yxskaft” där de konstitutionella frågorna – på vilka Robin stöder sin talan – inte är kommenterade. 



« Föregående