ADVENTURE

Gårdagens nattjakta var förlagd till Rackstad. Anders Johansson med sin familj som medhjälpare hade anordnat ett trevligt arrangemang med mycket fina, småkluriga och spännande banor. Var endast 4 löpare på långa banan men desto mer på mellan. Blev lovad sockerkaka av startpistolgrabben Arvid om jag vann långa så jag var sugen på att göra ett bra lopp för sockerkakans skull. Man hade ingen aning om hur gafflingen var på banan då man inte såg de andra gafflingskontrollerna på första delen av kartan så det var att göra sitt eget lopp första halvan av banan. Gjorde några småmissar men inget större, skymtade de andra någon gång emellanåt då banan var stafett-gafflad (kontrollerna ligger nära varandra).

När gafflingsvarven var färdiglöpta så drog det iväg på en långsträcka mot Oxberget. Trodde nog att jag låg sist i spåret och drog på ganska bra på stigen/grusvägen men missar sedan 11:an med en minut – kommer nästan till röset söder om kontrollen innan jag viker norr ut igen men får den inte direkt. Har ändå sprungit ifrån de två närmast jagande löparna på denna sträcka men missar sedan även riktningen ut från denna kontrollen så jag tappar ytterligare en minut och då lyser det till i skogen från två andra lampor. Lurige natträven Magnus Nordström vars lampa lyser upp hela skogen förstår jag att det är och någon mer (vilket var Jörgen). Drar ifrån dem lite i utgången från 12:an men försöker vara noggrann och de tar in lite, dock tycker jag att dom ligger för långt till höger men när vi närmar oss kontrollen så litar jag tyvärr mer på dem än mig själv och vinklar ner höger (vilket var synd då jag är på väg rätt) så alla tre missar.

Får sedan inte ihop det utan måste ner till stigkorset för att läsa in mig. Tappar 3 minuter på denna kontroll. Blir på efterkälken och får springa ikapp. Tar dock över ledningen på väg mot sista och stämplar först. Sedan är det egentligen bara att följa snitslingen mot mål vilket kunde ha resulterat i en seger då jag normalt har ett par växlar till än Magnus som var strax efter mig vid sista. Men eftersom jag inte kollar så noga på kartan och samtidigt får ett form av hjärnsläpp över att man bör nog inte springa på tomtmark så springer jag runt hela tomten innan jag når målet och ger alltså bort förstaplatsen. Men först till mål är alltid vinnare oavsett hur det gått till så det var helt rättvist och bäste man för kvällen vann!

Får dock trösta mig med lite sockerkaka ändå då jag förtjänar ett tröstpris efter det hjärnsläppet. Av tre deltävlingar som jag fullföljt har jag fått ihop två segrar och en andraplats. Då de fyra bästa tävlingarna räknas så ska jag se till att få till en till bra placering till för att utgångsläget på jaktstarten (finalen) ska blir bra.

Karta del 1

Karta del 2

Blev en tur till Norge igår då Nattjakta gick i Austmarka. Alltid kul med lite nattorientering så det skulle bli spännande att se vad det var för banor som skulle erbjudas då det brukar vara lite bökigt i Norge. Kallt var det, ca -2 så det hade blivit is på vattenpölarna. Var lite konfunderad om jag skulle köra med handskar eller inte. Valde att köra utan då man brukar bli ”för” varmt efter ett tag i den temperaturen men det va på gränsen. Blev ganska intensiv orientering och en omväxlande löpbarhet kan man lugnt säga att det var. På vissa ställen gick det riktigt fint att springa medans på andra där var det så grönt så där stod man helt stilla i skogen och såg bara en halvmeter framför sig. Fick en gren i ögat i ett sådant tätt område så det blev diverse svordomar därute. Mellan 11-12 blev det ett lite runt omkring vägval som jag inte fullföljde riktigt då Andreas dök in i skogen innan jag tänkte mig men jag valde ändå att hänga på i det läget. Han hade en annan gaffel, var lite skumt gafflat och skulle ha en kontroll så det var därför han dök av vägen så tidigt. Ändå var vi samtidigt vid 12:an med de två som varit med mig vid 11:an. (Jörgen och en norsk)

Långa banan hade kartbyte och innan kartbytet brakade jag rakt in i en taggtråd och blev hängandes där utan att komma loss. Hade tur och kom undan med lite rispor i lår och knän. Hade kunnat bli riktigt stygga sår av den rostiga taggtråden. Satt nog fast i 30 sekunder innan jag kunde slita sönder byxorna och löpa vidare. Tappade lite på täten och växlade ut som trea på sista slingan som var gemensam. Kunde löpa ikapp de framför men sedan missade hela klungan 2:a kontrollen och det tog ett tag innan vi kom rätt, sen blev det lite höjning av tempot men blev riktigt snett mot 4:an. Fastnade i det gröna och tappade riktningen totalt. Kom rätt tillslut och jag och Andreas fick göra upp mot sista. Vi dundrade båda iväg för långt och kom ända ner till fårstängslet innan jag snodde runt och plockade kontrollen. Tog ett säkert vägval runt till målet samtidigt som Andreas fastnade i fårstängslet så det blev en seger. Firade med att smälla i mig fem våfflor på 2 min som arrangörerna bjöd på. Riktigt trevligt. Var någon som var lite negativ till skumgafflingen men man får faktiskt vara glad att folk ställer upp och gör i ordning banor.. Karta del 1

Karta del 2

På onsdagskvällen kördes tredje deltävlingen av Nattjakta i Koppom. Var tyvärr inte med själv men stod på sidan med kameran och försökte dokumentera löparnas framfart i mörkret. Andreas hade gjort väldigt fina banor på sprintkartan sen sprint-DM 2010. Var för en gångs skull verkligen riktiga L-O banor och terräng så det kändes ganska tufft att inte vara med och springa men upptäckte hur otroligt kul jag tycker det är att springa i skogen på natten och kommer uppskatta det ännu mer nästa gång.<!–
WriteFlash('’);
//–>

Jag har sagt det förr men orientering är verkligen en häftig sport som har allt. Kanske egentligen den finaste av alla konditionskrävande sporter. Önskar själv att jag hade en bättre orienteringsteknik men jag tror det börjar komma lite mera nu faktiskt. Får springa lite mera med karta framöver så ska det nog bli ännu bättre. De som är vassa på orientering är verkligen grymma att läsa kartan.

Farsan är redan med och kutar nattorientering efter sin stora och allvarliga magoperation och det är oerhört glädjande. Han är otrolig den gubben, det märker man nu – hade han tränat på ”riktigt” när han höll på som mest så hade ingen hängt med i tung skogslöpning. Inte många som gjorde ändå iof.

Att orientering är en sport för de hårdaste fick Åke Dahl erfara på nattjakta då han strök sig i marken vilket resulterade i 10 stygn i ena knät och sprucken nos. Hårda bud men han är snart på orienteringsstigen igen.

Blir kanske lite mer rullskidåkning framöver tror jag, snart vinter. Dock försöker jag hålla mig på vägar där det inte är mkt trafik för det var en av orsakerna till att jag trappade ner den träningen. Det finns många idioter där ute på vägarna som aldrig, aldrig skulle ha körkort eller bil. Bilen blir ett rent mordvapen i deras händer. Höll på att bli mos flera ggr när jag åkte som mest.

Läs här vad Auklands råkade ut för

Värsta jag kommer ihåg är väl när bussen till Gunnarskog strök mig och fast att jag slog staven stenhårt i i sidan på bussen stannade han inte eller ens märkte att jag fanns. En annan dåre höll på att preja ner mig i en utförsbacke och hans bil spetsade jag i bakluckan. Han stannade och skulle skälla på mig?? Den dåren! Då brann det för mig och jag skällde ut den inskränkta Gunnarskogsbon efter noter. Då var jag grymt förbannad minns jag. Det var 2 sekunder från att jag slog sönder hela hans bil för det hade jag verkligen gjort om det gått 2 sekunder till… Så det är med livet som insats man tränar efter vägar där det finns bilister som inte tar hänsyn, så se upp och håll er på vägar med lite trafik. Kom ihåg – det är inget annat än en apa som kommer farande i en plåtburk i 100 km/h och då får man inte begära för mycket…

Igår var det dags för andra nattjakta som gick vid Katjärn utanför Årjäng. Åke Dahl hade gjort en fin bana i den något vresiga terrängen. På långa banan var vi tyvärr bara fem stycken som startade och vi var i stort sett tillsammans alla tom gafflingskontrollen som var 4:e kontrollen. Alla snurrade dock till det för sig på ettan. Efter gaffeln var det bara jag och en norsk som hade samma gaffel. Vi var tillsammans ner till 5:an där mitt vägval var ganska dumt. På väg därifrån springer jag bredvid stigen istället för att vika ut på den direkt. Efter 6:an orkade inte norske-pål följa mig riktigt längre och jag ökade lite uppför, hade bestämt mig innan att jag skulle orientera överdrivet noggrant denna gång och det gjorde jag men uppför i riset kunde jag gå på lite. En liten krok till 7:an blev det, efter gaffeln igen blev det spik på 9:an som var lite lurig. Tog tian fint.

På väg tillbaka till gafflingskontrollen för tredje gången (kontroll 11) så strulade jag till det för mig. Innan dess hade jag mött Sebastian och Martin F som var på väg ut från gafflingskontrollen. Typiskt att jag inte skulle få den direkt för då hade jag haft häng på draget. Orienterade ganska säkert rakt in i 12:an även om jag gick lite väl långt till vänster. Till 13:e fick jag ett ok stråk även om jag tog det lugnt för att inte missa då den såg lurig ut. Kom ikapp Martin vid kontrollen. Sebbe hade här missat kontrollen. Sista var lite lurig och stigarna var lite svåra att tyda. Får den fint och vänder tillbaka mot målet, tror jag. Istället så springer jag i stort sett rakt mot 13:e kontrollen igen. Blev lite snurrig där. Kommer ut på vägen alldeles fel och får springa som en galning på vägen i 500 meter. Låg på ordentligt, 2,48 per/km enligt GPS. Lite förvånad var jag då jag ändå lyckats bli först.

Karta

Måste erkänna att jag fortfarande är något besviken efter vad som hände på Lidingöloppet även om det bara är idrott och på sin höjd en lek för oss som bor i Sverige. Hade verkligen lyckats med att få till en riktigt bra dagsform, och har inte varit i närheten av denna form någon gång under året tidigare, det närmaste var väl när jag slog banrekordet på Krystallmarschen i Norge eller kanske sprintetappen på multisporten i sommar då tävlingdjävulen verkligen visade sig hos både mig och Eklöf. När jag kollat Lidingöloppet i efterhand så ser jag att jag tappade ca 12 minuter på löpfarten sista 17 km av loppet och istället för att plocka placeringar som var planen fick jag finna mig i att bli omsprungen av ca 40 pers. Lite får man räkna med att tappa på tiden andra halvan men nu var det inte trötthet som gjorde att jag tappade och detta var oerhört frustrerande.

Men det var som tidigare terräng-VM löparen och förebilden Tore A sa till mig efteråt att ”du hade en bra dagsform och benen var pigga – ta med dig detta” och det får jag väl göra. Johans träningsprogram som jag slaviskt följde sista månaderna innan loppet var riktigt bra och det fanns stora möjligheter att nå det vi siktade på om inte ”om” funnits. Det som känns mest frustrerande var att detta var det enda loppet som jag riktigt gick in för i höst och när man inte fick till det alls där utan enbart fullföljde och därefter sågades totalt vid fotknölarna både av mig själv och av andra så är det liksom inget mer att göra. Kanske skulle ha hoppat av istället. Hoppas på ett nytt bättre försök men det är långt dit. Hoppas jag kan komma i närheten av den dagsformen igen i så fall men ett är säkert, jag ska vara brutalstark i varje muskelfiber från topp till tå nästa år och oavsett vad jag ställer mig själv inför ska jag vara kapabel till att göra ett bra resultat.

Blev ett DM-brons med hem idag. Alla i vårt H 21-lag gjorde i stort sett vad de kunde denna dag och det blev faktiskt ett ganska taktiskt välkomponerat lag som gjorde att vi kunde säkra bronset. Hade lite på känn innan att vi kanske hade chansen bara vi gick hyfsat rätt.

11 lag kom till start i H21-klassens 3 manna DM-stafett i Edane med OK Mangen som arrangör. Ett strålande väder var det så jag hade positiva vibbar före start även om magen var lite skum och formen inte var riktigt som gårdagen.

Andreas på vår förstasträcka sprang stabilt och var loss tillsammans med Tyr 1:an men gjorde en liten krok på slutet och växlade ut mig som 3:a, 1,5 minuter efter Tyr 4:an som hade Erik Forsgren på den sträckan. Jag gick ut strax efter Tobias Öström OK Tyr och vi höll god fart i början av sträckan och kom upp i rygg på Erik vid kontroll fem. Efter det låg vi tre tillsammans på vägen upp till 7:an. Kände att jag var stark där och kunde ta det lugnt och taktiskt läsa in mig lite på sträckorna framöver. Såg att det fanns lite möjligheter att öka tempot på slutet.

Tobias körde på bra sista biten in mot 7:an och Erik hängde på gärdsgården men bet sig fast en bit bakom, var lite smålurigt vilket stråk man skulle ta några ggr och Erik sprang en rakare väg till 10:an och var ikapp där. Tänkte taktiskt att jag skulle öka tempot lite från 12:an men fick lite problem med riktningen och kontrolltagningen och stämplade sist i gruppen och kom därför lite på efterkälken men satsade därefter lite hårdare mot näst sista och kunde stämpla som 2:a. Gick sedan om Erik på väg till sista men hittade ingen optimal löpväg genom det gröna till sista så där blev det lite brötig löpning. Tog sista kontrollen först och kunde växla ut Tommy i täten. Tommy gjorde ett stabilt lopp men hade bl.a. landslagsorienteraren Leandersson mot sig så han hade det såklart tufft att behålla tätplatsen men kunde löpa i mål som trea som jag var rätt säker på att han skulle fixa och det gjorde han hur bra som helst. Riktigt kul!

Resultat

KARTA

Artikel VF

Värmlandsserien i orientering avgjordes i år i Åmotfors idag. Vi klarade vinna denna även detta år vilket var kul. Kils OK utmanade oss länge och hårt men tillslut klarade vi knipa mest poäng. Lyckades bli 2:a på min sträcka i A divisionen. Kom tillsammans med Janne Olm, Kils OK efter ett tag men han krossade mig en dag som denna då benen inte riktigt vara med och jag gick lite snett på några ställen. Kanske hade klarat att slita mig med men kroppen ville inte riktigt så jag slog av lite. Ville helst inte helt mosa kroppen, kände lite av tuffa 15 km från igår också. Kom istället ikapp Magnus Nordström som startade framför men gjorde någon småkrok så jag låg lite på efterkälken några kontroller. Försökte gå rakt i kontrollerna utan att ta i och det gick väl ok. Härligt att kunna bidra med några poäng och spräcka Kil dominansen i bana 1. Tyckte terrängen stundtals var riktigt tunglöpt med jobbig undervegetation. Ett bra träningspass minsann. Tror jag ska köra riktigt piano på träningen imorgon. Vågar inte titta på programmet utan ber till Gud om att det är lätt..

Resultat

Karta

En multisportnyhet har jag också. Magazinet kamraten jag hade i multisport, Per Eklöf tog en överlägsen seger i soloklassen på Kristinehamns Adventure race. Fick grym mersmak på multisport alltså och blev riktigt sugen. Nästa år så blir det nog en liten satsning. K-J Danielsson hade också en annan idé, får se om det blir nått av den. Kan bli spännande. Bara att köra det man tycker är kul och tycker man det är kul går det också bra.

Video med bilder från supersprinten i multisport i centrala Örebro, jävlar vad vi paddla utan kajak 😉 <!–
WriteFlash('’);
//–>

Ikväll åkte jag och Maria på tisdagsorientering vid Jössestugan. Var en ganska kul och stundtals tuff bana som jag gjorde bort mig själv på några ggr. Målsättningen innan var att få ett lugnt roligt löppass i terrängen och det uppnådde jag verkligen. Dessutom löpte jag förbi 7:an så jag diskade mig själv vid målgång. Hade redan förlorat mot Elin eftersom hon sprang ikapp mig typ 8 ggr efter banan då jag var vilse och Maria hann jag aldrig ikapp trots att jag ökade på slutet. (Vi hade en egen intern tävling, och jag fick alltså storstryk) Det gjorde nog hon med när jag skrek på henne vid näst sista. Så gör man för att få fart på tjejerna, man skriker rätt ut att man är på gång för hon drog på ordentligt.

Karta med GPS-rutt

Annars så var frukostpasset bra och långt idag. Skönt att inte behöva tänka.

Igår var det dags för en ”Hiernman”. Missade tyvärr första omgången men nu kunde jag vara med på detta lite annorlunda arrangemang. Ett bra A1/A2 träningspass på en timme blev det också precis som jag planerat. Anders Johansson o co hade snickrat ihop ett mycket bra och trevligt arrangemang med start och mål vid Svaletjärnet som ligger en bit norr om Gränssjön. Dessutom gick banan genom tre socknar och ett naturreservat, reservatet som kallas Kloften är på 97 hektar och bildades 2009. Var alltså riktigt fin gammal skogsmiljö på sina ställen under banan.

Reservatet Kloften innefattar toppen av berget Kloften (uttal ”Klöfta”), ett antal mindre myrar, del av sprickan ner mot Klofttjärnet samt branten väster om Kloften. Stora delar av området är av naturskogskaraktär och delar av området, 68 hektar, uppfyller definitionen för EU-habitatet västlig taiga, naturlig gammal granskog samt naturlig gammal tallskog. Åldern på de äldre tallarna är omkring 250 och 300 år. Gissa om jag ska packa ryggsäcken och dra hit.

På långa banan var vi tyvärr inte många deltagare, endast 4 st. 3 som startade vid utsatt tid och Lande som jagade bakom en kvart senare. Jag och Sebbe kom tillsammans under större delen av banan då Lindmark var pigg och försökte rycka. Slarvade lite på väg mot kontroll 1 och sprang förbi den annars blev det inga direkta missar. Hann ikapp Maria vid sista kontrollen (som sprang korta) och nådde nästan en vilt spurtande farsa (som sprang korta) vid målet. Hade inte Sebbe ramlat med 50 meter kvar och jag stannat och lyft upp honom hade jag tagit gubben. Rätt sportsligt att lyfta upp sin motståndare vid en spurt väl? Några andra skämtade och tyckte jag skulle ha trampat dobbarna i ryggen på honom och springa vidare. Sparar det till när jag spurtar på en ”A” tävling istället.

Efter genomfört träningspass var det bad och bastu som gällde. Dessutom varmkorv och hembakade bullar. Gissa om L-O trivdes! Knotten kom som vanligt på besök vid 21.00.

Karta GPS