Blog Image

ADVENTURE

Comeback i skogen

Orientering Posted on ons, november 02, 2011 22:54:44

Blev kanske ingen lysande comeback i orienteringskogen med tanke på att jag blev diskad men jag var ändå rätt nöjd efter genomfört lopp. Kroppen kändes ganska bra trots ett långt uppehåll från riktig träning. Comebacken skedde i Matrand där 14 km orientering skulle avverkas på ett utsnitt av Sørpebølkartan. Banan såg rätt lättsprungen ut då det är ett ganska platt område men det lurar en lite. Var tunglöpt sugande terräng då många myrar var extra blöta och ”kjempetunge å løpe i”.

Sprang bort mig lite i början på slingorna (4 slingor) där jag blandade samman kontrollerna. Tog 11:an som nr 1. Ena siffran var lite skymd så jag gjorde bort mig totalt. Kollade inte kodsiffran heller utan bara körde. Hamnade därefter fel så jag kom bak i fältet. Upptäckte vad jag gjort för fel vid 3:an så jag sket i den och körde bara på. Tänkte att resten av banan får jag ta som kontrollplockning. Kom på väg till kontroll 4 på den slingan ikapp S Johansson Linne, duktig landslagstjej för Sverige som körde långa banan som bra träning så jag sprang med henne resten av den slingan. Hon höll i orienteringen bra. (Var tänkt att skriva att jag låg med henne resten av slingan men det hade kanske missuppfattats av någon med sjuk fantasi)

Drog sedan på mera på nästa så jag hade förmodligen snabbaste sträcktid på längsta slingan. (Om jag varit godkänd vill säga.) Stämde lite bättre för mig orienteringsmässigt också. Sen var jag lite efter ut på sista slingan och kunde inte ta in något utan var andra man in, omkring 4 min efter snabbaste men diskad efter felstämplingen såklart. Trots detta var jag ganska nöjd då kroppen fungerade bättre igen och stundtals så hade jag ok driv i o-tekniken. Körde lite natt-taktik för att testa inför då jag förhoppningsvis kommer till start på Nattjakta i Gunnarskog.

Knät är bra mycket bättre nu, precis som övriga kroppen. Härligt, men kommer ändå ta det lite lugnt ett tag.

Kartor här

3D-re run här

Appropå skog kan man undra vad det är för ”vuxna män som sitter hemma och gråter?” Se Länk. Känns fantastiskt tryggt och bra att dessa äger ett vapenskåp fulla med vapen? Verkar snarare vara några små barn, inte ”vuxna män” som vill vara ensamma i sandlådan de sitter i. Ger säkert medlidande och förståelse om man står i TV och säger att vuxna män gråter i stugorna eftersom de fått konkurrens i skogen av en ”riktig” jägare vilket medför att de själva får svårare att döda. Ang att skjuta bort hela revir så kan jag förstå tanken och det kan säkert fungera bra för de som jagar där. Även då kommer i o f jakthundar i området dö på ett eller annat sätt. Men visst låt dem skjuta lite fritt i vargflocken så löser det säkert deras personliga problem också. Enkelt sätt jämfört med psykoterapi så det är helt ok för mig.



Griskroppen rör på sig…

Träning Posted on ons, oktober 26, 2011 17:47:03

Tränat igen!Äntligen har kroppen börjat fungera igen. Knäet är klart bättre även om det fortfarande känns lite ömt i vissa lägen. Kroppen har varit ganska misshandlad och överansträngd överlag så jag har nog nytta av att fått en period där jag tagit det lugnare. Nu är det dags att trappa upp lite försiktigt. Kanske jag tom kommer till start på Langturn i orientering i Norge till helgen där jag har en titel att försvara. Blir grymt tufft skulle jag tro men det vore kul att starta i varje fall. Är sugen på orientering som aldrig förr. Intressant med stridigheterna i Libyen som nådde sitt mål i o m att man haffade kung Khadaffi. Att diktatorn borde bort var det nog ingen tvekan om men sättet han mötte sitt öde på är allt annat än civiliserat och så långt ifrån en demokrati man kan komma. Konstigt att så få reagerat på detta. Vår egen regering verkar tom tycka det är okej att avrätta människor. Om en regim börjar med att mörda den tidigare makthavaren utan rättegång, utan bara rent kallblodigt skjuter den obeväpnade gamle mannen genom huvudet och först i benen är inte direkt en god start. Tror fö att det råder en dold agenda bakom hela processen i Libyen men varför och hur kan jag inte riktigt sätta fingret på. Än.

Världens stora ledare är nu glada, det rådde rena hallelujastämningen. Samma muppar som tidigare omfamnade Khadaffi, sålde vapen till honom och köpte hans olja hyllar nu hans bortgång, helt enkelt en sjuk teater.

För krigsfångar gäller bl.a. följande:

”-De ska alltid behandlas humant, de får inte misshandlas kroppsligen eller psykiskt.”

Från det att Khadaffi hittas och dras ur röret är han en krigsfånge, med krigsfångens rättigheter. Det som händer efter att han tagits till fånga är mord. Inget annat. Världen är en sjuk plats. Människan är en sjuk varelse. Demokrati är en dröm, med aktörer som säljer drömmar. Verkligheten är att följa pengarna. Den dag när man kan dra tyrannen inför rätta och visa att man besitter en högre rättsmoral än denna, då har mänskligheten tagit ett steg framåt. Men när det tom. i Sverige finns riksdagsmän, som vill införa dödstraff, så inser man att den vägen är lång.

Hörde fö på nyheterna att övergångsregeringen i Libyen har beslutat att införa sharialagar. Grattis!



Segt..

Träning Posted on mån, oktober 10, 2011 15:00:43

Knäet är fortfarande inte bra men får nog snart börja röra på mig lite på då jag gått upp 3 kg under vilan. Några styrkepass med flera hundra repetitioner har det blivit för att bygga upp musklerna runt knät. Blev åtminstone ett automatiskt slut på löpsäsongen. Balansträningen har gjort att foten nu äntligen känns bra också. Alltid något.

Får hoppas på att jag kan vara med på någon nattorienteringscup framöver då jag har revansch att ta sen ifjol då jag sabbade allt sista deltävlingen. Riktigt kul med natt-ol. Annars får jag väl försöka jaga in allt försprång sista deltävlingen i Vittensten, Åmotfors. Har varit ute ett pass på MTB men även det kändes i knät. Skum skada. MTB är grymt kul alltså. Kolla bara här:<!–
WriteFlash('’);
//–>



Ulvsjömyrarna

Natur Posted on sön, oktober 02, 2011 11:54:28

När man inte kan träna så ger jag mig ut i markerna för att kolla lite nya områden. Tyvärr gör knät ont bara av att gå i skogen så det är verkligen inte bra så jag får försöka uppsöka kunniga personer under veckan som kommer.Området jag åkte till denna gång heter Ulvsjömyrarna, ett myrmarksområde omkring Stora Ulvsjön och klassas numera som skyddsvärt (naturreservat). Reservatet är ca 500 hektar stort varav 174 hektar utgör myrmark, resterande är barrskog och sjöyta. Riktigt fint strövområde och genom att vägar numera är bommade så är det även rätt så otillgängligt. Hittade några bäverhyddor, en tjäder och massor med älgspår på myrarna. Det här ligger mitt i vargreviret som kallas ”Glaskogenreviret” där det finns omkring 8 vargar men någon varg kan man inte räkna med att se på ett strövtåg i markerna då de drar så fort de känner en människas närhet. Spår har man chansen att se men inte denna gång.

På vägen tillbaka hem genom Glaskogen tog jag upp en liftare som önskade ha skjuts till sin bil då han paddlat en vecka i Glaskogens många paddelvatten. En rejält naturintresserad man var det jag tog upp. Han berättade bl.a. att han varit på Glaskogen varje år i 20 år och han älskade området men blir det vindkraft där så var det sista gången han åker dit sa han. Han var verkligen ledsen att man skulle förstöra ett så fint område med vindkraft. Vad jag fattade så hade han även jobbat med vindkraft tidigare. Han hade även startat en hemsida om vindkraft Glaskogen som finns här: www.glaskogen.info

Som jag förstod så kommer många turister lämna området om det blir vindkraftsetableringar så kanske ska man från kommunens (Årjängs kommun, Arvika har redan sagt nej då området anses klart skyddsvärt) sida tänka sig för både en och två gånger innan man säger tack och hej till Glaskogen som en turistattraktion. Ca 60 000 turister besöker området varje år. De fina skidbanorna som går över myrarna till Hulttjärnskojan kommer även de att försvinna då det just där planeras för 50 verk. Skandal är väl ett ganska lindrigt ord för detta.

http://nwt.se/arjang/article935751.ece



DNF – för andra gången i höst

Tävling Posted on mån, september 26, 2011 17:09:53

43 224 anmälda deltagare var nytt rekord för världens största terränglopp och förutsättningarna för att springa kunde inte varit bättre under helgen.

När jag fick håll efter 12 km i Lidingöloppet 2010 och därefter hade en hemsk upplevelse av loppet så bestämde jag mig för att något sådant inte skulle ske igen. Jag skulle definitivt inte springa ett Lidingölopp till med håll. När jag så drog på mig håll efter 3 km denna gång så blev jag ganska knäckt men försökte bli av med det genom att stanna, stretcha magen liggandes i diket mm men det blev inte nämnvärt bättre. Stannade där P Lagerwall stod och han tog mig över ryggen så jag fick stretcha magen men det blev heller ingen större skillnad. Vid ca 12 km stod farsan och han klämde in fingrarna under revbenen kraftigt under någon minut och då släppte det på lite men loppet var för länge sen slut och kroppen kändes även utan håll inte tävlingsbar precis som det varit i en månad nu, även om första 5 km kändes lätta. Exakt så som det varit på slutet här då jag sedan har noll krafter kvar. Försökte ta mig lite längre men vid 15 km var det bara att kliva av, jag hade aldrig tagit mig till målet. Trodde jag hade gjort mitt sämsta Lidingölopp ifjol men där ser man, allt kan hända.

Inget att göra åt och att komma till start var så här i efterhand kanske inte verkar så smart då jag gått på antibiotika och strulat med det mesta men det hade känts betydligt bättre på träningarna på slutet och ett lite hårdare pass i tisdags gick riktigt bra. Så jag trodde att jag nu var tillbaka i gammalt gott slag. Eftersom jag känner att något inte fungerar så blir jag inte speciellt besviken heller när jag var tvungen att kliva av och resan förutom loppet var i helhet väldigt trevlig och bättre uppbackning är det få som har.

Läkaren ville kolla upp mig så jag har varit där idag för EKG-test mm men oavsett så kommer jag ta ett uppehåll en månad där jag inte gör någonting i träningsväg. Fått order från andra håll att om att ska jag gå 2 meter så ska jag ta bil. Om det är överträning som en del tror så stämmer vissa symtom men vissa inte och jag tycker det i så fall är konstigt att man kan träna helt okej ändå. I o f så uttrycker det sig på olika sätt men tror själv främst att jag har något skit i systemet. ”Övertävlad” har jag nog kanske varit i någon period men nu på slutet har det varit rätt lugnt.

Får ge mig ut på lite lätta friluftsturer framöver när jag känner mig bättre.

På Lidingö så är det alltid massor med folk som kliver av från främsta ledet och det stod kenyaner och andra parkerade i skogarna så man är långt ifrån ensam att falla ifrån. En del andra stönar runt med livet som insats som kompisen Erik N gjorde. Näsblod och lika hög puls när han gick i backarna som på ett 7km´s lopp är nog inga bra tecken…



Piggare men protest från knä..

Annat Posted on tis, september 20, 2011 15:44:44

Drog sista dosen på min antibiotikakur i söndags. Dödat twar, borrelia och mycoplasma bakterier. Nu verkar kroppen med på banan igen. Däremot protesterar ena knäet med ganska stora smärtor. Hoppas det inte är allt för allvarligt. Blev nog en chock för kroppen att dunka igång med träningen igen. Måste ju chansa lite med tuff träning med tanke på att jag vill köra på Lidingö, har dock modifierat min egen målsättning på loppet och är glad om det flyter på och jag har en positiv känsla i kroppen hela vägen. Sprang för övrigt nästan över en full gubbe när jag körde två sprintorienteringsbanor i Styckåsskogen med pannlampa. Pannlampsträning en lördagskväll kan vara intressant.

I lördags var jag även publik på Tjurruset då jag befann mig i K-d på jobbuppdrag. Jag och Lasse-”zlatan” tyckte det var kul att se på folk som sprang. Var deltagarrekord med totalt över 2000 löpare på en längre och tuffare bana än tidigare. Rätt kul att stå vid sidan och heja faktiskt. Förstår Åke Dahl som gillar att vara orienteringspublik. Tippade innan att Martin J IFK Mora, världsorienterare ifjol skulle ta hem racet och fick rätt. Trodde också träningskamraten Christian Nilsson helt klart skulle komma topp 5 och han kom just femma. Endast sekunder efter min klubbkamrat i IF Göta, Andre. Andreas Blomgren imponerade och var klart vassare nu än sist då han var nerkörd efter en massa olika orienteringslopp. Såg att han krigade på rätt bra på slutet. Han blev 6:a, sekunder efter Christian och dessa tre grabbar hade sällskap hela banan.

Banan verkar passa Mora-Johansson utmärkt och han vann alltså för tredje gången. På söndagen var han även med IFK Mora i stafett-SM i orientering men då vann han inte. Däremot så tog Lysselbröderna SM-guld idag i H21 med Rehns BK. Hade sällskap med ena Lysellbrodern under hela tiomilas långa natten och följde med helt ok ute i skogen både på kartan och rent fysiskt. Gott att se hur långt det kan räcka när formen finns. Hade varit kul att springa ett tjurrus med den formen. Och Lidingö med för den delen. Men formen är nog inte helt kass nu heller då kanske kan överraska sig själv, bara knät håller. Ska träffa en sjukgymnast senare idag.

Ser annars fram emot mera grundträning igen, längtar faktiskt lite efter snö så man kan åka skidor, kommer nästan bli världscupstatus på Prästängenbanorna där har man breddat för en jättepistmaskin.



Antibiotika till frukost..

Annat Posted on mån, september 12, 2011 21:20:06

Fintur på skogen

Lever på antibiotika just nu. Haft en kraftig huvudvärk efter terräng-DM och inte orkat någonting. De vanliga proverna jag tog visade knasigt nog inga fel och blodvärdet låg på 156 men känslan var allt annat än bra. Tog mig en fin vandringstur i skogen på fredagen och märkte att jag knappt orkade gå i terrängen så när jag kom hem slängde i mig lite antibiotika och jag blev bättre efter några timmar men är fortfarande seg och har lite huvudvärk. Symtomen jag har överensstämmer med borrelia, en fästingburen infektion. Blir ju ganska utsatt för fästingar då man vistas en del i skogar fulla med dessa satans fästingbärare (rådjur). Ett enda rådjur kan bära på över 2000 fästingar. Nej mera Lo och Varg på skogen så det rensar av lite.

Kan bli att jag får lägga ner den avslutande delen av säsongen. Så Lidingöloppet är till 98% kört men man ska aldrig säga aldrig. Synd när formen tidigare på säsongen pekat mot möjligheter för bra resultat. Bara att bryta ihop och komma igen ett annat år, men kommer jag ändå till start så får jag modifiera målsättningen därefter. Tycker det är lite tråkigt att få en säsong där jag stundtals haft en riktigt bra form men mera sällan fått ut något av detta på tävling. Några orienteringslopp var jag dock nästan oslagbar på och kände mig urstark på så jag får väl ta med mig detta. I vinter hoppas jag på mycket och fin skidåkning.

MMA-mannen Rickard fick dyngträff på golfbollen och blev Europamästare i longdriving (slå en golfboll så långt som möjligt)!!! Kul men när jag pratade med honom innan var han inte så vidare sugen och glad över att säsongen strax var slut så han kunde börja träna riktig styrketräning igen. Nu får han dra till VM i Las Vegas istället. Så när jag snackade med honom idag så var han på väg till golfbanan istället för gymmet!

Synd inte bössan eller bågen va med så man kunde fått lite klassisk tjäder i gräddsås..



DNF på långa terräng-DM

Tävling Posted on ons, september 07, 2011 14:22:24

Blev en DNF på långa terräng-DM. Inte så kul då jag önskade mig en positiv känsla inför Lidingöloppet om dryga 2 v men kanske det SMARTASTE jag har gjort under en tävling. Ungefär samma symptom som nere på Tjörn fast kanske ännu värre, lätt känsla i början då farten var kontrollerad. Lät Andre dra, jämt och fint med Holmstrand i rygg. (Jämförde med 2008 och 2009 då vi haft samma bana och då gick det lika fort eller fortare i början och då var jag långt ifrån den kapacitet jag har på mitt bästa i år) Andningen kändes bra, benen var pigga. Planen var att öka farten efter två varv. Kände dock att det var nått skumt med kroppen efter 2 varv (4 km) och när i stort sett 5 km gått hände det som hände på Tjörn. Kroppen ”dör” och blir helt orkeslös utan att känna syra eller övrig trötthet, det är bara bom tvärstopp och det sitter inte i benen. Kom ett varv till på betydligt lägre fart men inte ens det hjälper utan det går bara inte så jag kliver av vid varvning (8 km). Tror faktiskt inte jag har tagit mig runt hela banan om jag ska vara ärlig. Fattar direkt att det inte står rätt till i kroppen så är inte besviken över prestationen, mer orolig över vad som är fel.

Kommer ta en del blodprover. Kollat tillbaka i träningsdagböcker och fann intressanta saker från vintern 2006-2007 då jag tävlade några skidrace med en Twar-infektion., då var det ungefär samma känsla. Pigg i början men efter ett tag så ”dör” krafterna ut.

Kanske borde man göra en ”skidåkarekur” och dra antibiotika direkt för att rensa kroppen för nått skit är det. Alldeles varm idag. Eller ska man redan nu ställa in Lidingöloppet? Som det var igår hade jag inte haft en möjlighet att ens komma runt på Lidingö. Töligt, men det finns ju värre saker.



« FöregåendeNästa »