ADVENTURE

<!–
WriteFlash('’);
//–>Ett fint litet reportage om forne Arvikalöparen Sören Persson som bara blir bättre med åren. Sören har satt ett antal svenska rekord i sin åldersklass och är bättre än någonsin. Härligt att någon bevisar motsatsen och att man kan utvecklas bra när man blir äldre. Han är hängiven sin löpning och tycker träning i många olika former är oerhört kul och det som Arvika Fotbolls herrlag tränar på en av deras ”hårdveckor” gör Sören på en dag. Han äter däremot sådana fotbollspelare till frukost! Tränade med Sören igår och tyvärr är han lite halvskadad i ett baksida lår så han får köra en del alternativträning för tillfället men han är nog snart på gång igen för det ska nog mer än en skada till för att stoppa denne man.

Imorse blev det återigen en skartur på Byamossarna tillsammans med Christian. Vi åkte från Arvikas lite öde och söndagsbakfylla gator vid 07.00 (vad de missar det verkliga livet de som lever i den sekten) till något av Arvika kommuns häftigaste naturområden. Blev en lite vildare skidtur än förra gången då vi bara måste bräcka tidigare turer och filmer, vågar inte tänka på hur detta ska sluta framöver. Allt ska helst bli värre och värre! Vi parkerade även denna gång efter grusvägen från Byn och åkte den oplogade grusvägen och skidbanan upp till myrarna. <!–
WriteFlash('’);
//–>Det var en hel del snö kvar men tjärnen börjar snart bli dåliga och luriga. Var några farliga islösa och förmodligen bottenlösa hålor som man helst ska undvika att åka ner i. Orrspelet hördes över myrarna när vi kom fram och tranorna skrek. Ingen Örn som kollade in oss denna morgon vad vi kunde se däremot såg vi årets första fjäril. Var faktiskt några fler som var däruppe och åkte skating och vi var bara tvungna att kolla vilka det var, två av dem hade IFK Mora klubbkläder på sig. Kul att folk är ute och rör på sig och är däruppe när det är så fint.

Igår gjorde jag en liten formtest på ”testloppet Larsahalvan” i K-d. 5 km kontrollmätt bana på asfalt ska det vara, en del snäva kurvor och någon backe. Man ska gissa sin tid innan och komma så nära som möjligt för att va bäst. Målet är att alla ska vara i mål samtidigt så man startar som man tror att man ska springa. Solsken, ca 8-9 grader varmt och vindstilla. Hade kanske inte superben då jag sprungit 20 km dagen innan men det gick fortare än det kändes. Hade väl mkt bekvämlighetskänsla mellan ca 2,5 tom 4,5 km och är lite besviken att jag inte kollade på klockan och öste på sista biten då en tid på 15´talet hade känts mkt bättre. Men helt klart så är kroppen piggare än vid samma tid i fjol då jag hade 16,39 så det känns väl bra.

”Namn: Verklig tid: (Gissad tid) Diff:

L-O Gävert: 16,05 (16,15) -10″

Fredrik Eråker: 16,21 (16,45) -24″

Niklas Björn: 16,52 (16,41) +11″

Sören Persson: 16,53 (17,20) -27″

Fredrik Eriksson: 18,19 (18,10) +9″

Karl-Martin Nordling: 18,31 (19,10) -39″

*Denny Pedersen: 18,37 (17,49 ) +48″

Pia Thomasson: 19,06 (19,10) -4″

*Magnus Thorstensson: 19,34 (19,20) +14″

Per Vall: 21,22 (22,30) -68″

Lars Olsson: 24,07 (25,40) -93″

Överlägsen segrare blev givetvis undertecknad i ”gissa din tid-tävlingen”, följd av Fredrik Eriksson och L-O Gäwert.

/Pia”

Igår morse blev det en skarskidåkningstur på Byamossarna tillsammans med Christian. Som vi hade väntat på detta. En ganska klar natt gjorde att temperaturen sjönk ner mot -5 och då blev det perfekt skarföre. Vi drog iväg vid 07.00 för att inte missa något av denna unika möjligheten. Blev en riktigt rolig skidtur som ni kan se på bilder och video. Det kanske till och med var årtusendets finaste skaråkning denna dag. Filmade lite och tog en del bilder, tur man har med kameran. Jag gick rakt igenom snön några gånger och nästan bröt stavarna. Det är de enda bra stavarna jag har kvar sen jag satsade lite mer på skidor så jag vill helst inte bryta av dem och det är lätt gjort om man hamnar fel i en vurpa. Nilsson var ännu värre och bröt nästan skidorna ;-), gött att jag fick det på film! Blev ca 30 km runt på myrarna innan vi vände ner igen. Vi hade parkerat efter grusvägen från Byn och åkte därifrån upp till myrarna. <!–
WriteFlash('’);
//–>Den mäktiga kungsörnen spanade på oss när han cirklade i sin jakt på harpalt och det var kul att Nilsson fick vara med när den visade sig för det är inte ofta det händer då de som alla rovdjur/rovfåglar är skygga för oss människor. Han hade inte sett någon tidigare. Tyvärr lyckades jag inte ta något bra kort då den var en bit bort och min lilla kamera är allt för dålig på långa avstånd. Funderar framöver på att införskaffa en systemkamera och något som jag kan filma i full-HD med. Kungsörnen har faktiskt ökat i antal på senare år, framförallt i södra Sverige. Vi har ca 500 par kungsörnar i Sverige och den finns främst i skogslandskapet från norra Värmland och norrut samt på Gotland och i Skåne. De enormt långa och sylvassa klorna är dess främsta vapen. Kungsörn kan dräpa stora djur som räv, hundar, får, rådjur och renar. Ja även varg. Se film här. Kungsörnen dödar alltså bytet med sina extremt kraftiga klor, stora som en stor hand (och då räknar man inte med själva klorna) som med ett tryck på vad jag har hört på upp till 300 kg kan krossa skallen på i stort sett vad den får tag på. Enormt kraftfulla fåglar alltså. Märken efter örnens klor, speciellt bakklon, brukar synas på bytesdjurens huvud, hals eller rygg. Ofta perforeras som sagt kraniet och man kan se ett trekantigt hål efter bakklon. En del byten får också sina lungor punkterade av örnens klor. Kungsörnen är som ni förstår en mycket stor fågel med en vingbredd på upp till 225 cm. Imponerande varelse.Vi var ute och åkte i ca 2,5 timmar och körde överallt som ni kan se på kartan. Kort sagt, ett fantastiskt träningspass med både bra träning, trevligt sällskap och naturupplevelser på samma gång. Konceptet kallas ”fånga dagen”. Hoppas på liknande turer snart igen men molnen ligger tätt i långa perioder så det ser ut som man får vänta ett tag…

Fick väl till en ganska bra träningsvecka förra veckan med varierad träning och det blev några trevliga pass med olika träningskompisar. Även om man håller på främst med en individuell idrott så är träningskompisar viktiga då vissa pass känns betydligt roligare. Tränat med bla Göta-Henrik, Kumla-Brånn, Malung-Birgersson, Järn-Andreas (vi var ensamma på vvok långpasset – var är ni??), ett par pass med Herr Nilsson (som är pigg när han inte är nedtränad), farsan som mötte mig på löppasset igår mm. Inte ätit en enda köttbit heller och det verkar fungera bra trots att vissa säger att det ska gå åt skogen för mig. Men det är ju till skogen jag främst vill så det är väl bara bra. Här har ni förresten senaste nytt på den fina marknaden i Värmland. Kollade på träningsstatistik från GPS´n. Har mest rört mig i mellansverige som ni ser på röda markörerna ovan. Något i Norge också men inget i fjällvärlden, får bli skärpning på detta i sommar. Går ju inte att bara hålla till i låglandsterräng.Idag är det sista VVOK, måndagsträningen – löpning som uppvärmning och sedan cirkelstyrka. Vi har kört på med detta hela vintern. Varit riktigt bra och viktig skadeförebyggande träning men tyvärr är det allt för många som inte kommer på träningen. Vi har väl i medel kanske varit 5-6 personer med någon gång upp emot 15 och som lägst 1 eller 2. När vi är så många medlemmar i klubben borde det vara fler på en träning av detta slag som alla kan vara med på oavsett ålder. Denna träning som är så viktigt för klubbens äldre orienterare. Det är främst styrka/spänst man tappar när man kommer upp i åren så det är konstigt att de inte kommer då denna träning är det som är viktigast för dom. Men det verkar som det ska vara en orienteringsbana på tid som gäller för då kommer dom minsann. Och blir skadade första racet..

Vart tog det fina klara vädret vägen som jag beställde med kalla nätter till skarskidåkningen? Hmm, ser mörkt ut ett tag framöver verkar det som men snön ligger fortfarande djup så det ska nog gå att få till några fina turer framöver. Annars så få man åka norröver för än är skidsäsongen långtifrån över. Några veckor med fin vårskidåkning måste man få med sig varje säsong.

Träningen börjar flyta på igen efter förkylningen. Känns lite i benen att man ökat dosen lite och det hör väl till. Blir en resa till Gunnarskog i eftermiddag med lite träning på skogen. Fina skogar däruppe och om någon missat det så går alltså elitserien i orientering den 15/16 maj uppepå Ryggestadsberget. Mer info här Det är ett fint arrangemang som kommer sätta Gunnarskog på kartan. Ser fram emot tävlingarna. Snön är nog borta fram tills dess men kommer ihåg att det fanns snö kvar i en göl (dödisgrop) i södra delen av kartområdet när jag provsprang i maj ifjol så där kanske det ligger kvar lite.

<!–
WriteFlash('’);
//–>Har nyligen bestämt mig för att minska min köttkonsumtion. Vill inte gynna ett bestående djurplågeri. Det finns också studier som visar att kött inte är bra för kroppen så jag vill testa lite. Är ju inte direkt den som är rädd för att gå utanför ramarna och testa nya saker. Har ätit enbart vegetariskt i 4 dagar och det känns riktigt bra. Viltkött som har skjutits av jägare med naturkunskap, etik, moral, respekt för djur och natur kommer jag fortsätta äta. Men definitivt är det nu slut med ätandet av griskött då jag inte vill gynna en hemsk industri som plågar djur till döds. Nämnde faktiskt detta för några muslimska vänner och de jublade och tyckte jag hade blivit en riktigt smart vit man. (De trodde nog jag konverterat; -)) Jag har tidigare gjort ett val att inte dricka alkohol då det är en livsfarlig drog både för sig själv och samhället i stort, mkt farligare än många andra droger som är olagliga??!!

Jag tycker egentligen hela köttindustrin är helt vidrig och undrar om folk verkligen vet vad som föregår och hur grymma vi människor är. ”-En gris sparkas fram av en man i korridoren. Grisen försöker desperat resa sig för att undkomma sparkarna, men lyckas inte eftersom grisens ena ben är brutet. Stressad och skadad hasar sig grisen framåt, skrikandes…” Denna scen är bara en av många som dokumenterades av en veterinär på ett svenskt slakteri. Vid ungefär sex månaders ålder transporteras grisarna till ett slakteri. Årligen skadas omkring 14 000 grisar i samband med enbart transporter till slakteriet i Sverige.

I samband med transporter till slakterierna skadas och självdör totalt varje år över 150 000 djur i Sverige – varje år!!

I hela världen slaktas ca 50 miljarder djur pga. livsmedelsindustrin varje år. Statistiken är sammanställd 2003 av FN-organet Food and Agriculture Organization (FAO) och är baserad på siffror från drygt 210 länder. Inga vattenlevande djur är inräknade. Regnskogen (som skapar livsviktigt syre) i Sydamerika skövlas för att soja ska odlas där som sedan används som djurmat i Europa, USA osv.

100 miljoner hajar fiskas varje år upp ur haven för hajfenornas skull. Hajar som är livsviktiga för vår egen arts överlevnad pga. hajar äter mycket fisk, som i sin tur äter syreproducerande plankton. Utan predatorer förökar sig de planktonätande fiskarna ohämmat, och vad händer då med plankton? Dessa små organismer omvandlar koldioxid till syre. Utan syre drabbas haven av syrebrist och till sist har vi bara en massa döda oceaner. Alla djur har ett syfte och ett samband med andra varelser annars skulle de inte utvecklats under miljontals år av evolution. Hajar har levt på jorden i mer än 400 miljoner år. Kritikern säger säkert, men är inte hajar farliga då? Ungefär fem människor om året dör av hajattacker men fler dör ju enbart av att få läskautomater i huvudet och så var det med den farligheten. Jag uppmanar härmed alla med ett sunt förnuft att granska sin konsumtion och välja produkter som inte inneburit lidande för djur. Djur är väl inte varor! Jag hoppas att den mat jag äter inte skadar en annan art i onödan och att jag kan leva ett liv utan att känna mig som en mördare. Jag vill inte att organisationer som Naturskyddsföreningen och Greenpeace ska behövas. Jag vill definitivt inte gå med i dom även om jag nu är nära att göra det för att åtminstone försöka rädda framtiden till kommande generationer. Jag vill vara en stolt människa, inte ständigt plågas av misstanken att vi är en vilsen primat och parasit som löper amok!

Som avslutning kan jag bifoga en text som jag hittade i en stuga mitt på skogen med tanke på detta, läs:

”Människan ett underligt djur.

Visst är människan ett underligt djur. Hon dödar miljontals vilda djur i samband med skövlingen av stora arealer regnskog. Där föder hon upp miljarder lantbruksdjur, som hon sedan dödar och äter. Detta i sin tur dödar miljontals människor i åkommor som hjärtsjukdomar och cancer, som orsakas av köttätandet. Då torterar och dödar människan ytterligare miljoner djur i ett försök att hitta botemedel mot dessa sjukdomar. Tusentals människor har dött på grund av felaktiga resultat av dessa djurförsök. Annorstädes dör miljoner människor av svält för att maten de skulle kunna äta används som djurfoder för att göda upp lantbruksdjur. Under tiden kan en del nästan skratta ihjäl sig åt den sorglustiga absurdheten att människan kan döda så lätt och så våldsamt, samtidigt som hon jul efter jul sjunger om fred på jorden.”

Var faktiskt iväg och sprang den 30:e upplagan av Baksjøløpet i söndags. Var tveksam på hur kroppen skulle fungera efter en förkylningsvecka och om jag skulle springa men lika bra att köra då det iaf skulle bli ett bra träningspass. Jonne och farsan gjorde mig sällskap. Har varit med där 3 ggr nu och jag vann loppet 2007. Ifjol blev jag trea i en spurt och även denna gång skulle den historien upprepa sig visade det sig. 11,2 km lång var banan enligt min GPS. Det var en annorlunda löpupplevelse detta år, det var nämligen snöstorm ute och riktigt halt väglag så det var ruskigt svårlöpt. Att ligga i täten var hopplöst då man fångade all vind och då det var mkt lättare att ligga bakom. Banan är tuff med en rejäl ihållande stigning i början på mer än en kilometer. När vi kom upp så var det inte många som var så intresserade av att dra men det blev jag, Morten Tronbøl, Oppstad IL och Gulars Hallvard Nilsen som turades om medans två andra enbart låg längst bak i tätgruppen. Farten kändes låg.

När det var ca 4 km kvar gick jag fram med en fartökning på en halvkilometer, det lät som de flåsade rejält men alla utom en låg kvar i ryggen så jag slog av på farten för att spara krutet till spurten. Ångrade lite att jag inte testade mera då det hade varit intressant att se hur kroppen funkade. I sista motbacken släppte Morten och vi var nu tre kvar som skulle göra upp om det men när spurten drogs upp så slirade det ordentligt för mig på det hala underlaget så det var svårt att slå om och jag saknade den riktiga viljan så jag fick finna mig i att få stryk av två norskar. 6 sekunder skiljde till Hallvard Nilsen och med tanke på hur glad han var över att vinna var det nästan värt att få spurtstryk. Målsättningen var att få ett bra träningspass så resultatet var betydelselöst och det blev väl egentligen ingen riktig värdemätare då det inte gick för fullt. Det kändes som man joggade fram så det var väl ändå en ganska positiv känsla i kroppen ändå. Blev stel i ljumskarna då man halkade omkring rätt rejält.

Länk på Kondis.no

Imorse blev det en liten skidtur med Chrille. Vi åkte via Ingersbyn upp till Byamossarna där det var 6-7 cm nysnö och några minusgrader efter en kall natt. Snön som föll blöt i Arvika var torr uppepå höjderna. Det bästa utav allt som jag räknat ut kvällen innan var att under lagret av nysnö fanns en skare som höll att åka på. Så då blev det åkande överallt där vi kunde ta oss fram, och det är väl egentligen överallt. (Se video nedan)<!–
WriteFlash('’);
//–>

Vi åkte förbi Perrys stuga vid Näverskotjärnet innan vi vek norrut igen uppöver mossarna.

Det var en fin tur och roligt att träna med Christian då det var längesen nu. Han är så skön person och bjuder verkligen på sig själv som ni kunde se i videon. Enda djurspåren vi fann i nysnön var från räv och hare ändå åkte vi över ett ganska stort område.Vår GPS-rutt