ADVENTURE

I lördags blev det en tur till Karlstad, körde lite intervaller med Örnstedt, Brånn o co. Kände mig riktigt pigg i början av passet men sen blev jag riktigt trött. Kändes att jag hade rört en del på mig dagarna innan. Efter passet var jag och Henrik ute på stan och käkade pizza.

Igår testade jag köra längdskidor efter Tsappo. Det gick sådär. Ibland gick det undan och han ledde vägen men någon gång ville han ut i skogen och det var svårt att hänga med där. Vi höll på att mosa över en tjej som var ute och gick på skidorna, stackars människa. Tsappo var redan lite sliten eftersom han dragit på en pulka hela dagen så jag fick ta det lite lugnt med honom. Just innan jag tänkte släppa honom fri så han fick slippa dra så brassade vi in i full sula på var sin sida av en elljuspårstolpe. Blev liksom tvärstopp för båda så mina byxor sprack men vi klarade oss båda utan stav eller skidbrott.

Kan nog gå fint när han är utvilad. Får ta med honom till Byamossarna då han som jag säkert trivs bättre i skogen än efter ett elljuspår.Ikväll blir det ett VVOK-styrkepass med Demontränaren Malte. (Bild). Han är grymt säker tränare, rätt ung men vet vad som gäller. Läs mer här

Har blivit två dagar i rad som jag och farsan har åkt skidor på Byamossarna. Fina spår. De har kört några extraslingor på myrarna också så det är helt perfekt. Känns lite ringrostigt i skidtekniken men det blir nog bättre. Hyfsat fint flyter man fram i alla fall men det känns att stakmusklerna inte är vad de har varit en gång i tiden. Farsan kör som alltid med GIK-byxorna från 60-talet. Han åker inte helt kasst heller för att va 72. Det driver på bra. Han blir liksom aldrig trött flåsmässigt utan det är lokalt i muskeln han blir sliten ”om” han blir sliten. Tänkte jag skulle vara lite hårdare jag också så jag sprang hem till farsan efter skidåkningen idag.

De var överlag hårdare förr. Ingen som fick hungerklubban på den gamla goda tiden. Var förresten på 90-årskalas för ett tag sen då Karl-Uno Richardsson fyllde år. Det va trevligt. Fick också en bok som KU skrivit om hans minnen i livet. Det var kul läsning. Massor med inspiration och det jobbades 10 timmar om dagen i skogen eller på jordbruket och tränades på detta. När de åkte på en skidtävling i Skillingmark så började de med att ta sig ner från Boda till Värmelns is med cykel och skidor på släp – därefter – cykel över isen med skidorna på ryggen till Edane – tåg till Arvika – tåg till Koppom – gång/skidning fram till tävling – tävling – samma resa hem. Lite skillnad mot den kille jag hörde på sporthallen här en dag som sa ”- Det är så jobbigt att knyta skorna så jag skiter i det idag!”. Skrämmande. En del är så veka idag så de blir handikappade utan att behöva vara det.

Under senaste veckan har det väl inte blivit så himla mycket träning precis. Har varit ganska kallt men körde väl bra på torsdag och fredag då det blev dubbla milpass iaf. Tror det var -27~28 så det kändes i lungorna. Tsappo var med på ett av passen och han trivs utomordentligt i kylan med sin tjocka päls. Han har en tät och luftig underhårspäls för värmens skull och sedan en tjock och sträv yttre päls som skyddar mot snö, regn och blåst. Förmodligen bättre än alla Gore-tex kläder som finns på marknaden.

Blivit några pass på turskidorna då jag gått fram genom skogen och det har varit fint. Annars har jag varit på Selma spa 2 ggr veckan som gått så det har varit en riktig lyxvecka. En gång med Maria och en gång nu i helgen med chefen. Riktigt skönt med bubbelbad, massage, utomhuspol och god mat.

Tragiskt nog verkar en person jag kände ha blivit mördad. Kroppen har ännu inte identifierats ännu eftersom den var svårt bränd men hans släktingar säger sig vara säkra på att det är han. Fruktansvärt! Sist vi träffades vilket inte var allt för längesen så skulle vi gå och ta en fika nån dag sa vi men det blev aldrig av. Kommer alltid att minnas honom som en glad och positiv person. Det konstiga är att vad jag vet så gjorde han aldrig något ont och var knappast kriminell men något måste ha hänt sista tiden. Vad för affärer han blivit inblandad i kan man bara spekulera i men något med stora pengar är möjligt. Tror inte det var hans egna ideér utan han hängde nog bara med. Pengar är mer värda än människoliv. Människan är ond och sprider bråd död omkring sig. Fy fan! När en person som han råkar ut för något sådant förstår man att världen med grov brottslighet där människoliv är insatsen finns bakom närmaste husknut.

Blev en tur på skogen med Martin i helgen. Vi ställde bilen vid Mossen och gick obanat med turskidor och stighudar över Långvattnet, genom skogen till Bössetjärnet, vidare ner till Råtjärnet och sedan upp till Rågtjärnet där vi övernattade i tält. På natten blev det väldigt rått i luften och sedan kröp temperaturen ner till -23 grader så det blev kondens inuti tältet. Vi hade också lite problem att få fyr på brasan då all ved var genomsur och isig rätt igenom så vi fick fuska lite med tändved från Bytorpet. Tack för lånet Bytorpsföreningen, vi tar med oss ny ved nästa gång vi är kommer förbi. Har tydligen tappat lite rutin från övernattning i kyla då jag glömde ta med stighudarna in i tältet. Så dagen efter var det bara att glömma att kunna limma på dom. Lite backhalt blev resultatet så det var bara att hänga på armarna. Gäller att se allt positivt så det var bra träning. Bra för kroppen är det också att gå med tung ryggsäck då det går åt lite tyngre utrustning på vintern.På natten var jag tvungen att ge mig ut och pinka och det är inte så kul att lämna värmen i sovsäcken och ge sig ut i bara mässingen men det var bara att bita ihop och ge sig ut. Holmstrand sov som en gris i sin pappas gamla militärpälsrmössa.När man vaknar på morgonen är det också lite jobbigt att slita sig från värmen i sovsäcken men vi körde lite med Jetboil-köket så det blev lite varmare och den värsta kondensen blev borta. Lite varm blåbärsoppa i magen och ut och köra en varmkörningsrunda på skidorna så är man snabbt på gång igen. Idag var det inte alls lika fint väder som igår.

Under tiden vi var ute på skogen så avslutades den kontroversiella vargjakten för Värmlands del. En jakt som egentligen enbart grundades på egoistiska och historiska skäl var över på nolltid då det i stort sett bedrevs ren hetsjakt ute i skogarna. 9 vargar fälldes på mindre än en dag av en entusiastisk skara jägare. Hörde att det blivit en del skadeskjutningar men annars verkar rapporteringen ha skötts bättre än jag förväntade mig. Jag hade veckan innan sagt till några jägare som trodde jakten skulle bli ”så” svår att det inte är särskilt svårt att jaga varg med dagens teknik och när fakta ligger på bordet så visar det sig att jag hade rätt även i detta. Har haft rätt i varenda diskussion ang. vargen hittills när verklig fakta plockats fram. Undrar varför?

Sverige försöker vara ett föregångsland men det var egentligen ren slakt som skedde den 2 jan. I Sverige gnälls det över norrmännens sälslakter, japanernas valslakter och Afrikas gorilla och lejonjakter mm. I Sverige, det land där man blir fadder åt utrotningshotade tigrar, men i Sverige där skjuter man också bort ca 10 % av sitt främsta utrotningshotade djur, helt lagligt?! Som enbart finns i ca 200 exemplar!? Efter detta kan det nog vara dags att ifrågasätta Sverige som ett land där man värnar biologisk mångfald?

En dag kvar tills den beryktade jakten. Hela Europa följer denna kontroversiella vargjakt som i stort sker på grunder av historiska och egoistiska skäl.

Innan ni läser nedanstående text så skall ni ha i åtanke att absolut inget annat djur med en så oerhört liten population i vårt land skulle få jagas överhuvudtaget!

Att ett djur som stenåldersmänniskan och urbefolkningar alltid sett upp till och haft ett stort utbyte av kunde bli så avskytt i vår tid förvånar mig kraftigt. Okunskapen är förvånansvärd stor. När våra förfäder tog vargvalpar och tämjde dem hade människan och vargen levt sida vid sida i tusentals år och haft stor nytta av varandra. Vargen, en jägare så stark så den kan lägga ner byten tio ggr sin egen vikt. En jägare så intelligent så att den primitiva människan följde den för att få ta del av dess byte. En jägare som på grund av sin succé som jägare nu bannlyses. En jägare som vissa indianstammar fortfarande kallar ”läraren”. En jägare som vars egenskaper vi nu uppskattar så mycket i ”människans bästa vän” hunden.

Rädslan är betydligt farligare än själva vargen. (L-O ordspråk 01012010)

Att dela upp oss i – Människan mot naturen – är en skapad konflikt av människor med fobier och ett exempel på ett helt vansinnigt felaktigt tankesätt. Vi är en del av naturen och utan den har vi eller är vi inget. Jag har hört jägare säga att de vet bäst om naturen, eftersom de ideligen är i den och jagar, vilket heller inte är helt sant om vi granskar den saken närmare. Men när sedan professorer inom biologi och andra personer med stora kunskaper i naturvetenskapliga ämnen yttrar sig om vargen, anser vissa jägare sig kunnigare i ämnet.

Vissa beklagar sig ideligen över vår ENORMA vargstam. De gör någon sorts egen forskning utan vare sig kunskap, vett eller substans. ”-850 vargar finns, minst och då är inte alla inräknade!!”. Att de räknat samma varg som passerade byn för ett halvår sen 22 ggr hör inte dit.

Flertalet pratar om rovdjuren och då givetvis främst om just vargen som ett hot mot både mänskligheten och faunan. Det finns inga sakliga grunder till rädslan. De rädda och oroliga, och andra, kommer alltid att uttrycka ängslan för vargen grundat på sin egen ringa vana att umgås i eller med naturen, eller av taktiska skäl, att misskreditera ett djur man av personliga och egoistiska skäl har en negativ inställning till. Givetvis så ser varghatarlobbyn gärna att diskussionen handlar om att skydda människor och djur. Deras försök att skapa frågetecken genom sin propaganda är ganska snillrik men skall inte misstas för fakta. En rimligt påläst person vet givetvis om detta men det är nog ändå värt att notera.

En objektiv och demokratisk process borde egentligen ha fått ligga till grund för avgörandet i vargjaktsfrågan. Om en majoritet valde jakt på dessa fåtal individer så skall beslutet givetvis respekteras, det är så det fungerar i en rättssäker stat. Att däremot låta människor få motivera sin lilla hobby genom att ”skydda människor och djur” torde inte vara väl grundat i ett demokratiskt samhälle. Som sagt, för att ha en genetisk mångfald i en population behövs med största sannolikhet mer än ett hundratal individer.

En predator (rovdjur) järv, varg, björn, lo, räv eller varför inte L-O, dödar och äter andra organismer genom att jaga och/eller fånga det. Predatorer ska skiljas från asätare och parasiter, även om samma djur kan tillhöra flera av dessa kategorier. De djur som predatorerna fångar kallas byten, eller bytesdjur. Predatorer förekommer i alla biotoper över hela jorden, och jagar på land såväl som i vatten och i luften. Bytesdjuren är oftast växtätare (herbivorer) som för vargens del i Sverige främst består av älg. Naturen kan ses som grym men behandlar alla lika. Lägg er ute i skogen under bar himmel några nätter med -20 så får ni kanske någon sorts inblick i saken.

När jag var liten grabb tog räven grannens höns. Räven tog sig in i hönshuset och bet ihjäl alla 14 hönorna. Det var väl ingen rolig syn för grannen eller oss små barn. Döda hönor låg spridda överallt. Grannarna grät krokodiltårar över sina döda hönor. Andra grannar tyckte det var sorgligt att hönorna blev dödade. Men ingen skrek och krävde att räven skulle skjutas eller helst bombas bort från denna planet. Inga krigsrubriker i tidningen: ”Vargen lemlästade och slet djuren i stycken på Anderssons gård”. I alla tider har räven tagit höns för folk. Det är ett av deras naturliga beteende. Om en björn river några lamm blir det en notis men knappast någon riksnyhet i media. Med stora, stygga, hemska, brutala, mördar-vargen är det helt annorlunda. Han är det monster som folk skapat i sina hjärnor och fantiserar fritt om. Så när en varg tar några får drar det genast igång en opinionsstorm. I tidningar står det: ”By i skräck”, ”Varg härjar”, ”Byborna vågar inte gå ut” (de såg en varg för ett halvår sen) och ”Vi låter inte våra barn leka ute”. Symbolen för det blodtörstiga och djävulens utsände ligger vargen till last än idag.

Tänk också på att vargens attraktionskraft förmodligen är i klass med tiger, lejon, elefant, känguru, späckhuggare, bergsgorilla eller isbjörn. Djur som blivit till nationella tillgångar. Vargen är tillsammans med älg och björn förmodligen en av svensk turisms allra största oanvända tillgångar. Har glesbygden verkligen råd att avstå från starka attraktioner, som kan bli till arbetstillfällen? De som ser vargen som ett skadedjur, har nog svårt att smälta detta. Vargen tar ju ”deras” får, renar, hundar – och älgar. Älgen som skadedjur då? Skadorna som älgen orsakar på skogen har uppskattats till över en halv miljard kronor årligen. Lägg till de olyckor älgen orsakar, ungefär 5 000 olyckor 2008, med fordonsskador som enligt försäkringsbolaget If i genomsnitt kostar 30 000 kronor, och skadade människor, så framstår vargen i jämförelse inte som särskilt skadlig eller farlig. En älg sparkade ihjäl en kvinna tidigare i höstas och att komma mellan kviga och kalv rekommenderas inte. Kommer ihåg ett antal gånger då jag som barn fick springa då en rasande älgko med öronen bakåtstrukna kom och jagade oss. Man förstod inte hur farligt vi levde när vi kastade äpplen på älgarna eller sköt dem med slangbella.

Roligaste träningspassen: VVOK träningen på måndagar är en höjdare, lättare löpning och cirkelstyrka plus en prestigefull fotbollsmatch som avslutning. Passen man kör med IF Göta är alltid utvecklande. Hiernmannen är också en höjdare, ett par ggr uppför valfjället på en gammal karta från 1600-talet. Roligt inomhusfotbollspass med Fiskeviks IF också. Ett pass i höstas när Christian gjorde ”comeback” var grymt roligt också.

Tråkigaste träningspasset: När någon idiot i en bil håller på att köra över en när man är ute och springer, slog till backspegeln på en bil, så nära var den idioten, borde slagit av backspegeln för puckot. Därför springer jag mest i skogen så jag slipper galna människor som inte borde ha körkort.Bästa tävling: Bästa resultatet och formen, överlägset Trailrun-SM där jag slog banrekord med ca 20 minuter. Det räckte till en 3:e plats bakom två riktigt grymma trailrunners. Länk. Helgen innan var jag också i fin form på Krystallmarsjen också. Trevliga tävlingar var annars: Sprint-DM i orientering. Långa terräng-DM och Kilterrängen, båda stod Kils OK som arrangör för. Brunskogloppet var fint utom första 3 kilometerna men formen usel. Hälsorundan var ett trevligt inslag för friskvårdstänkande Arvikabor.Roligaste tävling: Häljebodajoggen, mycket trevliga arrangörer och underbar miljö. Riktigt tuff och fin bana med ett bergspris.

Tråkigaste tävling: Baksjöloppet, blev lurad av två norrmän i en spurt annars var loppet fint.

Hemskaste tävlingen: Nattjaktafinal på gränsen till Norge med Kjölenkartan som var svårtydd. Fy vilken bökarterräng det var och dessutom snöglopp. Där gick det långsamt. Ledde visst ett tag utan att veta om det. Trail-SM var också hemsk stundtals, där skiljs agnarna från vetet. Riktigt grym tävling med en känsla av ursprungsformen av löpning, 4-5 mil i en jävligt kuperad och bergig terräng.Trevligaste segern: Häljebodaloppet, fjärde segern där och tredje raka vinsten i Kristinehamn trailrace med råstarke Per Eklöf som god 2:a.Roligaste DM-medaljen: Sprint-DM i orientering, tog ett silver igen. Skönt att försvara medaljen från 2008 men missade nog bort guldet på näst sista kontrollen.

Bästa känslan i kroppen: Krystallmarsjen och Trail-SM där jag kände mig stark. På Krystallmarsjen tog jag det lugnt hela vägen och det kändes som jag joggade mig genom hela tävlingen och kunde ändå vinna.

Planerade formtopp som gick in: Trail-SM

Planerade formtopp som inte gick in: DM på 10000 meter. Klev av.

Snabbaste träningskompis: Tsappo

Snällaste träningskompis: Tsappo

Smartaste träningskompis: Tsappo

Störst besvikelse: Måste vara att jag ännu en gång inte kom till start på Ultralång – DM i orientering. 800-metersloppet i Arvika kändes tråkigt i och med att jag inte fick ut det jag hade i kroppen då jag förmodligen var i bra 800 meters form den dagen och motståndet var bra vilket kunde ha gett betydligt bättre tid. Bra start, kände mig snabb. Fick en spark och blev rädd för att ta i. Att det inte blev en karta på Sälbodaskogen var riktigt synd men Ryggestadberget blev också bra.

Tråkigaste insikten: Fel genetik för sporter där man transporterar sin egen kroppsvikt över långa sträckor. Jag blir inte av med övervikten så jag måste transportera med mig en massa muskler till skillnad från mina konkurrenter. 15 kg mindre skulle vara fint. Då tävlade man på lika villkor. Skit samma, bara att träna hårdare.

Mest spännande tävlingen: Spurtstriden i Borejoggen mot Sveder och Holmstrand där jag slog båda klart till slut. Innan tyckte jag att jag var chanslös och var i dålig form men sista 6-700 meterna var grymma. Pappa Holmstrand filmade dessutom överallt på banan.

Finaste priset: Måste varit tavlan som Samson gjorde åt mig efter SM-tredjeplatsen. Se Samson här.

Sämsta skon: Icebug senaste orienteringsskor, förbannat sköna och bra passform men höll inte längre än ca 15 mil för mig.

Bästa investering: En Subaru Outback, snowmobile till vinterkörning.

Igår blev det lätt invigning av turskidorna för denna säsong. Drog först upp på en ödslig skogsväg med Subarun som jag äntligen fått tillbaka från verkstaden. Den går riktigt fint nu med nyare motor och att det var oplogad väg med 25-30 cm snö stoppade inte maskinen. Måste testa lite vad den går för nu så jag vet var gränsen går. Sen bar det rakt ut i ingemansland med skidorna. Var ruskigt fint på skogen och totalt ödsligt. Inte en käft hade satt sin fot där jag åkte fram. Precis som vanligt alltså. När det började mörkna visade sig månen mellan träden.Riktigt skönt att vara ute i orörda skogsmarker vintertid. Får bli en längre tur snart. Se om det blir något med det under nyårshelgen. Risken är stor att min fjärde start i Noras Sylvesterlopp på nyårsafton uteblir pga kylan verkar ganska stor. Brukar inte ha så bra tryck i benen där ändå så det kanske kvittar. Tror inte det heller är så bra att tävla när det är för kallt och de lovade -18 vad jag såg. Har lite problem med astman på vintern så det är nog dumt att ventilera ner 200 liter svinkall luft i lungorna varje minut. På nyårsaftonskvällen ska jag på middag hos målvakts-Hasse och då blir det mkt mat så någon aktivitet får jag väl göra innan men kanske i lite lugnare tempo.På söndagen var jag med brorsan i skogen från det började ljusna tills det blev mörkt igen. Fin träning. Kallt och mycket snö var det minsann så det var bara att hålla igång så gott det gick. Sågen funkade lite sämre i kylan men det är ingen ide att gnälla utan bara att försöka lösa problemen. När vi rastade var vi tvungen att göra en liten brasa för att man skulle kunna stå stilla en längre tid.

Blev en Sotarblixt och Djupdalsledentur idag med Sören och Julle. Tyvärr kände sig inte Juhlén helt hundra så han fick vända tillbaka efter några kilometer. För mkt gris på julbordet måntro? Va riktigt mycket med snö på höjderna. Ibland gick man ner i nån driva och där nådde snön upp till midjan så det var stundtals tungt att ta sig fram. Varje kilometer på de kuperade lederna tog väl ungefär dubbelt så lång tid mot på sommaren så vi var ute i ca 2h. Veterankungen var lätt och fin i kroppen och gillade att komma hem och byta ut banan mot öde skogsmarker. Var totalt orört på stora delar av skogen då ingen annan dåre visar sig på skogen i detta väder (endast några älg och rådjursspår) men på vägen mot Agvattnet, Slomvattnet var nog Anders ute med skotern. Undrar om han funderade lite då han såg våra spår när han kom tillbaka?Djupdalshöjden, snöfallet skymmer utsikten