ADVENTURE

<!–
WriteFlash('http://galleri.l-ogaverth.com/#18’);
//–>http://galleri.l-ogaverth.com/#18Igår körde jag tisdags-ol. Börjar bli lite tradition. Hade bestämt mig innan att inte bara rusa på utan hålla ner farten och fokusera. Var faktiskt en både tuff och ganska svår bana. Skulle upp mot Storkasberget några ggr. Ännu svårare blev det också eftersom kontroll nr:5 satt vid fel sten. Blev lite vilsen när jag sulade in i ”rätt” sten i full speed och ingen kontroll fanns där. Smått stressande när jag vet att jag är på rätt position men finner ingen skärm.. Efter några minuters rundsvängande i skogen fick jag plötsligt se Christer Holt stå och stämpla vid en kontroll på en helt annan sten än den som det borde ha varit. Christer själv uppfattade säkert inte att han var vid fel sten, han såg så nöjd ut så ;-)..

Vid kontroll 8:a så gjorde jag en riktig blunder där jag var på väg rätt mot kontrollen och viker av på något konstigt sätt och får inte ihop det riktigt. Tar 3 minuter innan jag hittar kontrollen som egentligen var ganska enkel. Slarvigt värre. Vid nästa är jag lite högt upp men tar den ganska snabbt eftersom jag kan läsa in mig på branterna innan. Sedan på väg mot kontroll nr:10 så springer jag ifatt Elin (Marias lillsyrra) som startade 15 min före mig. När jag kom förbi henne blev det en sablans tempoväxling på henne för där sprang jag helt klart fort och hon tog rygg. In och stämplade men gjorde en kullerbytta på väg ut från ”posten”. Måste ha sett ganska roligt ut. Full sula ut på en stig och sedan var det lätt löpning till nästa kontroll och Elin var med i rygg nästan hela vägen.

-Va fan tänkte jag efteråt. Hur fort gick det egentligen, började bli orolig för formen eftersom Elin hängde med, men när jag kollade GPS-rutten senare så ser jag att det gick ändå i 3.30 tempo på den stenbundna krokiga stigen vilket inte är direkt långsamt.. När jag kom till målet så tog det ett tag innan Elin kom dit, hon hade varit tvungen att stanna och pusta vid 11:an sa hon men kan man överhuvudtaget springa i den farten så finns det garanterat fartresurser som hon inte har tagit fram än. Jag har i alla fall inte sett dem än. Verkar som det gett resultat att köra VVOK-fys under L-O ledning ;-)..

Totalt blev det mellan 6-7 minuters bom för mig. Förutom detta flöt det på ganska bra.

Ekman såg riktigt förbannad ut eftersom en kontroll satt fel. Han fräste lite om detta när han kom i mål.. Men man får ju inte räkna med o-ringen klass på alla banor direkt. Är ruskigt glad att någon gör detta jobbet jag. Det tar lite tid att fixa till en o-bana. Att det kan bli lite fel ibland kan ju hända vem som helst. Jag sa till Jan som lagt banan att han blir nog lynschad för denna kontrollfadäs ;-). Doppas i tjära och rullas i fjädrar och sedan stå på torget i Arvika för allmän beskådan..

Det finns mycket att lära sig gällande styrketräning. På den här sidan kan du läsa kortare introduktioner till ämnen som kost, uppvärmning och teknik och annat som du har nytta av när du tränar styrka.

Effektiva tips för effektiv träning. Klicka på länken nedan för att komma till sidan.

styrkeprogrammet.se

Ville ha ett effektivt träningspass före jobbet i eftermiddags. Så vad göra? Tänkte jag kunde testa att springa tisdags-ol banan från i tisdags igen i A1/A2 fart med de rätta vägvalen och utan att ligga på i farten och se vad sluttiden blir. Hade 36 minuter även denna gång också men i betydligt långsammare löptempo. Dock gick vägvalssträckan 2,5 min fortare denna gång då jag sprang ”rätt” väg. Sprang en hel kilometer kortare denna gång också enligt GPS´n. Alltid lär man sig något. Kul att springa med karta också. Ska bli mer av den varan om några veckor är det tänkt.

Orientering är självvald väg i okänd mark, tankens skärpa vid kroppslig möda, snabba beslut under spännande tävling.

Orientering bjuder dådfylld kamp mot goda kamrater, ensam strid mot markernas hinder, vilsam växlan mot vardagens ävlan.

Orientering skapar ett gladlynt och frimodigt släkte, en härdad stam med längtan till äventyr och dust, kärlek till naturen – källan för livslust och levnadskraft.

Mottot ovan skrevs ner på 1930-talet, men är lika giltigt idag.

Började morgonen med ett ”310-pass” tillsammans med Juhlén. Fint väder och fin terräng. Var ruskigt trött i kroppen och då kändes stigningarna som dyker upp på detta passet ganska tuffa. Kom knappt uppför knatten idag. Sen blev det lite bättre på slutet av passet men fortfarande kändes det som om man var ”på gränsen” till överbelastning. Kan bli lite reaktioner när man ligger på en hög totalbelastning. Har haft ganska hög belastning både på träning och annat ett tag nu. Jobbat i stort sett dygnet runt ons-fre och slutade 01.00 inatt. Det gäller att räkna in totalbelastningen på kroppen dessa dagar och inte bara se på ”träningsbelastningen”.

Min lediga tid tillbringade jag sedan på Sjövallen i Fiskevik. Hemmapremiär. Hamnade i omklädningsrummet med mina gamla lagkamrater. Kändes precis som vanligt förutom att man inte var ombytt som för 5 år sen. 2-1 till Fif. Kan säga som så att hade de inte haft Hasse-man i målet hade det blivit 2-3 istället. Matchens klart bäste spelare och Västvärmlands klart bästa målvakt, lätt hela Värmlands också om han tränat lite mer. Grym potential..

Va tveksam till att träna något mer idag med tanke på känslan men kände att jag ville rasta benen lite lätt och ville helst följa planen. Man kan också lura sig själv ibland för det kan vara så att tröttheten sitter mer i skallen än i kroppen. Man klarar också dubbel så mkt som man tror själv.

Så ikväll körde jag ett lätt pass, 8 kilometer i terrängen uppe hos farsan. Då va formen istället riktigt brutalvass. 115 i puls på 3.50 fart låg jag på när jag kollade klockan då jag tyckte det kändes som det gick lite för fort. Jaja, säkrast att dra ner farten, misstänker att jag kanske blev dopad av grislukten uppe hos farsan! Jordbrukarna hade nämligen blåst på med samtliga dyngspridare på åkrarna där uppe. Luktade svin kan man säga! Ett riktigt grispass…

Blev tisdags-ol igår. Stig Carlsson hade gjort banan som var riktigt fin med en riktigt lurig vägvalssträcka mellan kontroll 6-7. Går man ut höger till vägen (175:an) som är skymd på min karta, så tjänar man förmodligen minst 2-3 minuter. Började ganska okej med lugn och avslappnad löpning och tanke. På väg till kontroll 2 så kom dessvärre två hundar som sprang lösa och i stort sett anföll mig. De blev nog skrämda av att se en orienterare i full sula komma genom skogen. Så med hundarna morrandes och nafsandes i bakhasorna tappade jag lite fokus på orienteringen vilket gjorde att tappade bort mig var jag va på kartan så jag både hafsade i orienteringen och missade kontrollen.

Efter detta höll jag mig givetvis inte kall nog utan flängde iväg som en dåre utan vidare tanke på resten av banan. Ville tjäna in förlorade tid och det innebär oftast att man gör flera misstag. Så det blev en hel del onödiga saker efter resten av banan och även om jag sprang i 2.55 tempo på sista stiglöpningen mellan 7:an och 8:an så hjälpte det föga mot Andreas och framförallt Joakims alltid säkra orientering. Joakim var den enda av de jag pratade med som upptäckte högervägvalet mellan kontroll 6 och 7. Joakim var också klart före mig vid 8:an där jag gjorde ytterligare en snurr men därifrån till mål sprang jag om honom rejält men det hjälpte ju inte ;-).. Man ska aldrig vara missnöjd när man gjort sitt bästa men det gjorde jag ju inte så lite besviken på mig själv va jag allt. Och det ska man va ibland, då skärper man sig.

Just detta med störande moment utifrån är bra att träna på i orientering. Ska bli bättre på det i nästa orienteringsträning/race. Då spelar det ingen roll om det så kommer en elefanthord stormandes genom skogen, ska vara helt fokuserad på orienteringsproblemen istället och ta det lugnt…

Avslutade kvällsträningen direkt efter tisdags-ol med att springa Dotteviksrundan. 11 km, så total löpsträcka igår blev 28 kilometer med morgonpasset.

Havskajak som mest stått och samlat damm senaste säsongerna. Ganska fint skick men behöver putsas upp. Paddeln behöver dock lagas eller att man skaffar en ny. Ev byte mot en fyratakts utombordare på ca 5 hp kanske också funkar..

Högstbjudande. Prisidé 5000kr. Rabatt för bloggläsare..

Annons

310 Rundan med fallskärmsjägarinstruktören Frykblom

måndag (Flera) 20,76
Morgon Prästängen Löpning: 9,55 – lugnt tempo
Eftermiddag Hos maria Löpning 11,21 – lugnt tempo med Maria runt sjön

tisdag (Flera) 15,37
Morgon Hos Maria Löpning 6,26 Kväll Storkasbergetskartan Orientering:träning 7,06 Kväll Björnmyra – träningstävling ol. Gjorde några missar men hade snabbast tid iaf. Banan var 5km, sprang 2 km för långt 😉 Löpning nedjogg: 2,05

onsdag (Flera) Löpning 20,16
Morgon Vasssviken Löpning 10,42 – lugnt tempo
Kväll Viksvallen Löpning 9,73 – Med Elin och Flaxen. Dom var grymma idag. 200 meters x 10 med 100 meters joggvila. Grymt seg och osnabb kropp, kändes inte alls bra. Känning av vaden.

torsdag (Flera) Löpning 15,62
Morgon Runt koppsäng Löpning 10,05 – lugnt tempo
Eftermiddag Gunnarskog, Utsiktstornet -gunnarskogsleden Löpning 5,57 – lugnt joggtempo med Jörgen Ekman och tittade på nya kartområdet. Ser mkt lovande ut. Fin terräng som kan bli grymt utmanande.

fredag (Flera) 25,81
Morgon Molkom Löpning 4,71 – uppvärmning Middag Molkom Löpning: Tävling 8,03 – kändes lite tungt i backarna men på slutet var jag pigg. Seger före båda snabblöparna Sören Persson och flerfaldiga vinnaren av loppet Peter Wiker Hällefors LK
Middag Karisänglunken Löpning 3,45 – nedjogg
Eftermiddag Taserudskartan Löpning: Orientering träning 9,62

lördag (Flera) 50,76
Morgon runt Gunnarskog mm Cykel: Terräng MTB 38,13 – lugnt tempo
Eftermiddag Gunnarskog runt backsjön mm Löpning 12,63 – lugnt tempo + lättare spänst

söndag Morgon 310 pass Löpning 14,46 – med Fallskärmsjägarinstruktören Frykblom, tog det hyfsat lugnt men drog på lite på slutet av sista backen. Seg i kroppen. Direkt till vedhuggning åt Henrik efteråt. Blev trött av att lasta stockar några timmar men bra och naturlig träning.

Denna vecka totalt: 162,93 km, mkt i skogen varav 38,13 MTB

Sven drar fältet på ett 1500 meterslopp på Viksvallen på 60-taletNamn: Sven Skoglund

Ålder: 73 år

Idrott: Friidrott, främst då 400-10000 meter, men tävlade också på kortare distanser. Orientering, höll jag också på med för skojs skull, det var en rolig omväxling mot friidrotten att vara med orienterarna. Lite skidåkning på vintrarna blev det väl också.

Rekord/Meriter: 14.54.6 på 5000 meter, 4.02 på 1500 meter, DM-guld 4 x 800 meter, DM-silver på både 1500 och 5000 meter. Underskred de magiska 2 minuterna på 800 meter många gånger.

Träningsfilosofi: Bli bättre för varje år som gick. Körde ofta en hårdare 7-8 km en gång i veckan hela året i ganska hög träningsfart, då var jag trött efteråt. 15 x 400 meter med 2 minuters vila en gång per vecka, om vintern var detta pass oftast 15 x 60´sek. Vilan mellan intervallerna var ofta satt till 2 minuters vila. Testade ett tag att köra dubbla pass med ett morgondistanspass men upplevde att kvalitén på kvällsträningen blev lidande av detta så det blev inget mer experimenterande med det.

Råd till Elit: Prio1 är att försöka bli så snabb som möjligt till att börja med. Satsa mkt av träningen på att jobba upp snabbheten. Korta snabba pass som ger snabbhet och flyt i löpningen är viktigare än långa långsamma pass. Tävla inte på träning utan håll den farten du har kapacitet för just då. Bra intervallpassupplägg som ofta kördes var – Måndagar 6×400, Onsdagar 3×800 i 1500 meters fart och fredagar 10×200 meter.

Råd till motionär: Träna så mkt att du tycker det är kul. Ha roligt och må bra. Kanske 2-3 ggr per vecka, varva jogg och gång under passet beroende på kapacitet.

Speciella händelser i idrottskarriären: Vann 4×800 meter med KFUM Arvika på DM för Värmland utan att ha varit favorittippad. DM var stort på den tiden och alla ställde upp på dessa tävlingar. De bästa var alltid med och det var många som höll på med friidrott vilket gjorde att det var tuffa tävlingar att placera sig bra i.

Roligaste tävlingen: Se ovan

Hur såg idrotten ut i Arvika då du var aktiv: Började idrotta på 50-talet och höll på som mest under 60-talet. Var ett gäng under några år som sparrade varandra på träningar i Arvika på Viksvallens banor annars körde Sven mkt av träningen själv. DM-statusen var högre än vad det verkar vara idag så detta var tävlingar man verkligen satsade på. Folk hade i allmänhet en annan syn på idrott, idag finns så mycket annat att sysselsätta sig med.

Övrigt: Fanns mer lokala tävlingar runt Arvika förr, kanske upp till en gång per vecka under sommarhalvåret. Detta var bra för att hålla uppe formen.

L-O kommentar: När jag bodde hemma hos mor och far så bodde Sven grannar med oss. När jag var uppe hos farsgubben passade jag på att hälsa på hos Sven och hans fru Ingrid. Vi tittade lite i urklippsböcker från -50 och 60-talet. Det var väldigt intressant. Sven har alltid varit väldigt idrottsintresserad och jag har hört mkt om att han var en bra löpare på 60-talet. Han lekte i alla fall med orienterarna på orten vad jag hade hört. Så jag tyckte det skulle vara kul att fråga lite om träningsprinciperna som rådde på den tiden och här har ni resultatet. Vad som förvånar mig är att om man ser till veckomängden så är den långt ifrån lika imponerande som tiderna. Man sprang alltså helt enkelt snabbare med mindre träning förr. Hellre fart än långt var en princip som var helt klart gångbar på 60-talet.

Troligtvis är Sven också den snabbaste löparen runt Hartjärn på ”Hartjärn runt” genom tiderna om man ska se till att följa banan då rekordinnehavaren antagligen hade en egen liten väg. (enligt Sven). (Den tiden ska vi nog klara rubba om det blir ett nytt ”Hartjärn runt” någon gång.) Svens tankar kring hur man ska bedriva löpträning är klart intressanta och användbara. Det var klart intressant att diskutera gammal Västidrott och gamla tävlingar.