ADVENTURE

Martin vann 9:an och jag 7:an på Myrvarvet, sen åkte vi hem till hans mamma och fick mat. Perfekt

Idag var det dags för det årliga Myrvarvet i Holmedal. En riktigt trevlig liten tävling samtidigt som Holmedagarna på en ganska tuff och kuperad bana. 22.55 var förra banrekordtiden som jag hade som målsättning att underskrida. 22.21 stod det på min klocka när jag gick i mål, 22.23 blev den officiella tiden i resultatlistan. Var pigg i mål. Tror faktiskt man kunde ha varit nära 22 gränsen och kanske ev. under den om inte det varit så blött och lerigt i skogen och jag inte blivit så bekväm på slutet. Sista två kilometerna slöade jag till mig ordentligt och la mig i ett komfortabelt tempo och ramlade på så vis ner i kilometertider. Man är en latmask alltså. Dessutom blev det hästar och bilar i vägen på slutet så jag fick nästan stanna upp på ett ställe men förutom detta så var det ett klart fall framåt mot förra veckan. Förmodligen till och med 2 snäpp bättre form än då. Första 3 km gick på 9.05 och då är det en del kupering, första kilometern gick på 2.53 efter att jag tog över täten efter 450 meter. Kilometern i skogen gick på ca 3.40 men där tog jag det lite piano för att ha krafter kvar på slutet och regnet som föll i natt gjorde skogen svårsprungen. Sista kilometern gick på upp mot hela 4 så där gick det inte så fort men där var det både backe och lite sicksack för hinder i vägen.

Myrvarvet 7 km (5 första herrar)

1. 258 Lars-Olof Gävert Magazinet 22.23 00.00
2. 253 Markus Ruus IK Spring Väst 25.46 03.23
3. 255 Jonas Rydberg Team Sann 27.15 04.52
4. 263 Emil Bhy IK Spring Väst 27.27 05.04
5. 269 Dan Whalström IK Spring Väst 27.50 05.27

Idag har jag haft en fin vilo/slödag på sjön. Finpaddlat kajak i Gunnern och gick också upp till rövarstenen på Näsberget. Ingen dålig sten minsann, ett jättekast. Sägen säger att rövare övernattade här men det är nog mindre troligt. Skulle väl vara om jag fick för mig att sova under stenen då.<!–
WriteFlash('’);
//–>Riktigt fint på sjön var det och det blev några naturupplevelser då jag bla upptäckte hela 3 fiskgjusar som ryttlade i sin spaning efter fisk. Har inte sett fiskgjuse i Gunnarskog på över 10 år så det tyckte jag var riktigt kul. Fiskgjuse (Pandion haliaetus) är den enda arten i familjen fiskgjusar (Pandionidae). Den är en långvingad rovfågel som lever uteslutande av fisk. Fiskgjusens vingspann mäter mellan 145–170 cm så det är en ganska stor fågel. Näst efter örnarna Sveriges största rovfågel. Tyvärr klarar inte min lilla kamera av så långa avstånd.

Hörde hur de lät under tiden de flög över mig. Läte fiskgjuse: http://www.virtual-bird.com/songs/pandion-haliaetus.mp3

4 fiskande hägrar (bild) såg jag också för den delen igår då de fiskade vid vårforsen och idag såg jag även en ormvråk på Näsberget. Några fiskmåsungar såg jag också efter sjölandet.

Igår var det dags för en ”Hiernman”. Missade tyvärr första omgången men nu kunde jag vara med på detta lite annorlunda arrangemang. Ett bra A1/A2 träningspass på en timme blev det också precis som jag planerat. Anders Johansson o co hade snickrat ihop ett mycket bra och trevligt arrangemang med start och mål vid Svaletjärnet som ligger en bit norr om Gränssjön. Dessutom gick banan genom tre socknar och ett naturreservat, reservatet som kallas Kloften är på 97 hektar och bildades 2009. Var alltså riktigt fin gammal skogsmiljö på sina ställen under banan.

Reservatet Kloften innefattar toppen av berget Kloften (uttal ”Klöfta”), ett antal mindre myrar, del av sprickan ner mot Klofttjärnet samt branten väster om Kloften. Stora delar av området är av naturskogskaraktär och delar av området, 68 hektar, uppfyller definitionen för EU-habitatet västlig taiga, naturlig gammal granskog samt naturlig gammal tallskog. Åldern på de äldre tallarna är omkring 250 och 300 år. Gissa om jag ska packa ryggsäcken och dra hit.

På långa banan var vi tyvärr inte många deltagare, endast 4 st. 3 som startade vid utsatt tid och Lande som jagade bakom en kvart senare. Jag och Sebbe kom tillsammans under större delen av banan då Lindmark var pigg och försökte rycka. Slarvade lite på väg mot kontroll 1 och sprang förbi den annars blev det inga direkta missar. Hann ikapp Maria vid sista kontrollen (som sprang korta) och nådde nästan en vilt spurtande farsa (som sprang korta) vid målet. Hade inte Sebbe ramlat med 50 meter kvar och jag stannat och lyft upp honom hade jag tagit gubben. Rätt sportsligt att lyfta upp sin motståndare vid en spurt väl? Några andra skämtade och tyckte jag skulle ha trampat dobbarna i ryggen på honom och springa vidare. Sparar det till när jag spurtar på en ”A” tävling istället.

Efter genomfört träningspass var det bad och bastu som gällde. Dessutom varmkorv och hembakade bullar. Gissa om L-O trivdes! Knotten kom som vanligt på besök vid 21.00.

Karta GPS

Igår så sprang jag och Johan Granath långdistansbanan för H21 på Ryggestaberget i Gunnarskog som gick under Elitseriehelgen i maj. Maria och Kajsa sprang på egen tur på någon av de andra banorna. Landslagsskidorienterare Johan var mycket imponerad av terrängen och banläggningen som han tyckte var toppen. Det ekade av Dalmål i skogarna. Bla: -Jä.. va fint! Det var en bra kontroll! Det var ett riktigt lugnt och trevligt träningspass. Kroppen kändes klart bättre än på fredagen.

Blev självklart också en tur upp i utsiktstornet så Johan skulle få en överblick över Gunnarskog.

Det bästa var nog ändå efter passet då vi tog ett snabbdopp i Bergsjön och blev bjudna på fikakalas hos Kajsas mormor och morfar i Tobol. Det var trevligt.

Hade hoppats på att ha ”dagen” på någon av veckans tävlingar trots en lite sviktande form på slutet. På onsdagen var det DM på 5000 meter bana i Glanshammar tillsammans med Närke och Borejoggen vart det idag, fredag. Vart ganska snabbt varse om att jag kände mig lite seg på onsdagen under 5000 loppet men försökte ändå hålla hyffsad fart och fick lite draghjälp av Närkevinnaren på slutet. Inget lopp tidsmässigt att glädjas över för mig. 15.58. Henrik vann DM på 15,41. Inte det bästa han gjort heller direkt. De mesta verkar ha haft det lite tungt. Hemma var jag tillslut vid halv tolv på kvällen. Vansinnig resa egentligen för ett DM även om det är kul att vi blir några fler när man kör med Närke.

Tänkte att det kanske skulle vara bra för mig med denna lilla genomkörare och att jag skulle få en bättre och finare form efter detta senare i veckan men på Borejoggen blev det precis tvärtom och ganska snabbt blev det tufft och kämpigt förutom vissa stunder då det gick lugnare. Henrik var det inget att göra åt då han fick en lucka i första backen och var hela 53 sekunder före andre man i mål. Bakom där kämpade jag, Martin och Simon Sveder om de övriga placeringarna precis som ifjol. Martin var för dagen starkast och var 5 sek före mig. Däremellan klämde sig Sveder in. Jag kunde inte ens spurta som normalt och var mentalt nere vilket det brukar bli när formen inte riktigt är ”med”. Ifjol var det exakt samma 4:a som var 1,2,3:a och 4:a förutom att jag spurtade ner Martin och Sveder den gången. Nu fick de båda stora revanschen i år.

Ja, ja bara att bryta ihop och ta nya tag. Har antagligen blivit lite mkt sista månaden då formen gått ned en hel del. Framförallt sista 3 veckorna. Kanske norska långloppet i skogen som jag körde när jag jobbat till 04.00 tog mer än vad det gav, någonting är det iaf men det kändes ju ganska okej förra veckan när jag och Christian körde några fina pass ihop. Det underliga är att jag även hade en svacka samma period ifjol så det kanske är naturligt denna period, dock hade jag ett trail-SM några veckor innan förra året som sög musten ur en. I och för sig påminde loppet i Norge om det fast det var hälften så långt men det kanske räckte för att ”mosa ner” formen.

Det värsta är nog ändå just att man blir så innihelv.. besviken när man tävlar och man inte är nöjd. Men det är kanske det som driver en att försöka bli bättre samtidigt. Dock bör man nog se upp med att inte vara nöjd när formen inte är bättre än den var just då för då kan man ju ändå inte göra något mer.

Resultat DM

Resultat Borejoggen

På söndagseftermiddagen blev det en liten vandring över skog och mark. Jag och Tsappo reste upp till Byamossarna. Tänkte det skulle vara kul att övernatta däruppe på sommarn någon gång och inte bara på vintern som man gjort några ggr. På sommarn har man annars gjort en del myrpass här uppe men annars är man ju inte där så ofta. Byamossarna är Arvika kommuns största sammanhängande myrområde och är väldigt fint även sommartid. Dock är det tungt att gå i myrarna med packningen full med L-O och Tsappo mat. Två av kommunens större matvrak. Byamossarna omfattar ett tiotal mossar och kärr, tjärnar, strängblandmyr och mosaikblandmyr. Insprängt mellan myrmarkerna och tjärnarna ligger fastmarksholmar med skog. Området storlek i kombination med myr och tillgång på öppet vatten, har medfört att Byamossarnas har stor betydelse för fågellivet i trakten vilket märktes på kvällen då vi såg flertalet tranor, diverse sjöfåglar och dessutom en kungsörn som seglade över oss med sina mäktiga vingar. Tsappo ville hemskt gärna sätta tänderna i en trana.<!–
WriteFlash('http://galleri.l-ogaverth.com/#22’);
//–>http://galleri.l-ogaverth.com/#22

Senare på kvällen blev dock knotten alldeles något grymt bitska så det vart att söka skydd i tältet. När de kom in i tältet också var det inget annat att göra än att ta ett beslut på att bryta lägret och uppsöka bättre plats. Det var ett enhälligt beslut eftersom Tsappo var klart störd av knotten. Så vi vandrade tillbaka till bilen och åkte upp till Abborrtjärnet på Säterudskogen. Där var det lika illa med knotten men i stugan slapp vi knotten och där kunde vi sova som stockar.

En riktigt fin tur förutom knotten som var helt omöjliga som sagt, de ville suga ur mitt förhoppningsvis syrerika blod som jag förhoppningsvis kan använda på ett bra sätt ikväll. DM på 5000 meter går tillsammans med Närke i Glanshammar. Satsar för medalj men gillar inte bana men det är bra träning. På midsommarafton blir det sedan Borejoggen i Torsby. <!–
WriteFlash('’);
//–>

Har inlett ett spännande samarbete med Erik Nordlöf. En mkt trevlig kille som bor och är uppvuxen i Arvika. Sedan 2008 driver Erik företaget PHE, med inriktning mot personlig träning och friskvård där han hjälper folk på olika sätt. Vi kommer tillsammans arbeta för att jobba fram ett bra koncept för mig som idrottare när det gäller kost/återhämtning etc. Tror detta kan bli riktigt bra för mig på framförallt längre distanser. Erik vill hela tiden utveckla sin kunskap och sen kan det faktiskt vara skönt att ha någon att bolla idéer med som står helt utanför löpare/orientering/skidcirkusen. De är ganska kantiga i den mallen och ser inte utanför ramarna. Erik själv får dra nytta av de kunskaper jag samlat på mig om träning genom åren så det blir säkert ett givande samarbete för oss båda. Besök Eriks hemsida här.

Var och tittade på sommarskidåkning igår vid Kölen sportcenter på gränsen mellan Sverige och Norge. Ett mkt trevligt litet arrangemang och Arvika-Martin imponerade då han vann hela showtävlingen. Martin Larsson ställdes i finalenloppet mot tre tidigare sprint-världsmästare: Thobias Fredriksson som vann VM 2003, Jens Arne Svartedal som vann 2007 och hemmastjärnan Ola Vigen Hattestad som vann 2009. Men arvikagrabben tog starten direkt och gav aldrig någon annan en chans starkt påhejjad av galna supporters i borte kurvan på banans vändpunkt. Riktigt kul!

<!–
WriteFlash('’);
//–>