ADVENTURE

Verkar som jag inte kan låta bli att ge mig ut i skogen nuförtiden. Det är något som kallar därute ;-). Efterhand som min fysiska förmåga blir allt starkare av alla utomhusaktiviteter så verkar det som om uråldriga instinkter börjar att vakna till liv inom mig. Människan är verkligen som gjord för att vara ute och röra på sig i skogen kan man ganska lätt konstatera. Blev ännu en ”turskidtur”, denna gång åkte jag upp till nordvästra delen av Ryggestadsberget i Gunnarskog. Där den nya orienteringskartan kommer att ritas. Ett mäktigt naturområde och passande långdistansterräng är det absolut. Jag försökte åka på ställen jag inte varit på tidigare så det blir lite nya terrängformationer att undersöka.

Så jag drog mig norrut över Lill-mörttjärn och Storheden. I början på turen såg jag några skoterspår men när jag kom längre ut på skogen så var det endast djurspår. Väldigt mkt harspår i ett område nära Storhedenberget. Tjäder verkade det vara gott om också. Sedan följde jag några andra spår som jag tror är från ett par hundar. Dessa hade följt efter ett älgspår så man kunde nästan tro att det var vargspår men de var för små för att vara varg så det måste ha varit några hundar på rymmen. Det är alltså spåren som är på bilden högst upp.Önskade att jag hade haft med mig sovsäck och massor av mat så jag kunde ha stannat på skogen några dagar. Vädret blev bara bättre och bättre fram på eftermiddagen så det var verkligen bara att passa på att njuta av stunden. Kan säkert bli några mer ”skidturer” där veckan som kommer då det fortfarande finns många nya områden att utforska. Ska bli spännande när man får grundmaterialet till den nya orienteringskartan och kan se på en mer detaljerad karta hur det ser ut. Det kommer i alla fall att krävas ordentligt starka löpare och tekniskt drivna orienterare för att behärska den ibland storkuperade terrängen i området. Perfekt elitserieterräng.Ensamt skidspår lång ute på skogen och strålande solsken. Kan det bli bättre??

Blir säkert ytterligare några skidpass till veckan då det tydligen ska bli kalla nätter = SKARE. Får hoppas jag kan ta några pass på Byamossarna med skateskidorna. Skarskidåkning i solskensväder är väl något av det roligaste man kan syssla med på ett par lagg.

Ikväll blev det ett intervallpass löpning. 3 min x 10 i tröskelfart med 1 min joggvila. Kändes ganska okej. Nu kan man nog köra på lite mer med träningen igen…

Blev ytterligare skidåkning igår då hela landskapet i Arvikatrakten verkligen inbjöd till detta. Det var faktiskt skare som höll att åka på. Jag och farsan tog en mystempotur då vi åkte på åkrarna i Sälboda för att sedan följa älven norrut på en stig förbi vårforsen ända fram till Gunnern. På bilden står jag just framför Gunnerns utlopp i älven. Där får man passa sig så man inte går igenom då isen blir svag av draget från älven. Historien berättar att här drunknade Sverker Rex en gång i tiden då han missbedömde isens hållbarhet. Vi åkte sedan upp till Lövåsviken och ut på fårbetesmarkerna i Tollerserud innan vi vände tillbaka. Då började det snöa rätt ordentligt så vintern behåller greppet om Arvika ytterligare några veckor skulle jag tro.

Igår var det årsmöte för OK Jösse. Vi klubbade igenom mötesprotokollet relativt snabbt. Ingen protesterade som väntat mot OK Jösses deltagande i VVOK. VVOK ÄR BRA för de aktiva orienterarna. Det finns träningar att gå på för de som vill. Här borde det finnas någon som tar mer tag i träningen då jag känner att ex de intervallpass jag har haft hand om blir en belastning som går ut över kvalitén då det är svårt att anpassa till alla. Tar bort fokus från min egen träning på detta sätt och då är det bättre att köra själv. Vi skulle haft en ”Magnus Nordström typ” i klubben som är oerhört engagerad i orienteringen i Värmland. Tycker vi ska värva honom till varje pris. Ge han pengar så fixar han resten. En proffstränare helt enkelt, så ska ni se att det blir fart på träningarna =). Skämt och sido. De har tränare i div 7 i fotboll med ersättning också. Var ligger egentligen skillnaden?

Det var också bara några år efter VVOK bildades som det äntligen blev flera individuella DM-medaljer i H21 till någon i väst. (Björn guld på medel, jag silver på sprinten). Före detta var det väl ganska längesen antar jag. På 90-talet kanske? I år är jag dock inte nöjd med silver. Motståndet ifjol var det bästa tänkbara då vinnaren från SM-natt och SM-sprinten och juniorlandslagsmannen Leandersson vann. Då har man inte råd att missa lite på flera kontroller som jag gjorde, dock så klarade man de andra Värmlänningarna på farten den dagen.

Träningpasset jag hade med Fiskeviksspelarna var riktigt bra och kul. 18 man. Dom imponerade med bra koncentration på övningarna vi körde. Kan dom fortsätta att köra lite snabbhets/löpträning tror jag dom blir svårslagna, för talang finns det gott om i det laget. Var någon spelare i laget som hade ett ruskigt klipp i steget kunde jag mig se. Det visste jag iof innan. Arvika fotboll får nog passa sig framöver tror jag. Jag skulle inte bli förvånad om Fiskevik är det laget som är bäst i väst inom 2 år. Om inte Arvika fotboll tar hit sina Engelska spelare så är nog Fiskevik det redan nu.

Blev visst ännu en dag då turskidorna fick bekänna färg. Hade inte tänkt mig ut idag men eftersom solen bröt igenom molntäcket och jag inte började jobba förrän 15.00 så tyckte jag det skulle vara synd att inte passa på att ta en tur. Åkte upp till farsan och knallade sedan upp på Abborrtjärnshöjden/Lönnhöjden. Solen värmde skönt i ansiktet och lite svettig blev man allt på uppvägen trots att man tog det lugnt. Som jag sagt tidigare så är skogen och terrängen ganska fin. De enda spår man ser däruppe vintertid är gamla spår från mig, farsan, brorsans hund, ett lodjur, en räv och en grävling som har kommit ur sitt bo alldeles för tidigt.Toppenväder och härligt frusen snö var det när man kom upp på höjden. Va riktigt fint att ta sig fram överallt. Längesen man övernattade ute nu så det får faktiskt bli snart känner jag. Saknar det grymt mkt.

Intervjun med mig på trailrunner.se kan ni läsa här

Nu ska jag ge mig av och hjälpa talangerna i Fiskeviks IF´s herrlag med lite löp/snabbhetsträning. 20.45 börjar deras onsdagsträning i gräshallen. Vad är det för vansinnig träningstid egentligen kan man ju fråga sig?

<!–
WriteFlash('http://galleri.l-ogaverth.com/#16’);
//–>http://galleri.l-ogaverth.com/#16Fick tyvärr ett bakslag på min förkylning då jag vaknade igår med halsont. Så det var bara att ställa in träningen igen några dagar. Lätt man börjar för tidigt med träning efter man varit sjuk och det kanske var det jag råkade ut för nu. Dock gäller det att göra det bästa av situationen så jag fick ta på mig turskidorna och dra till skogen istället. Helt stilla är svårt att va när man är van att röra på sig på alla möjliga sätt. Jag åkte till Jössestugan och gick över Hartjärn som det var massor med vatten på mellan snön och isen. Sedan fortsatte jag upp på Gallberget och vidare till bla Fågelmossen där jag vände och åkte ner. Drog av av stighudarna och brassade på så mkt jag orkade utför berget. Det tog 40 min upp och 4 minuter nedför berget.

Grymt mkt snö var det när man kom upp i höjd. Var ca 50 cm på sina håll. Var helt underbart att åka fram på skidorna svävandes uppepå snön medans de stackars älgarna i området sjönk djupt ner i snön. De hade varit ett lätt byte idag.

Har en fundering på att ta en riktigt långtur någon dag med turskidorna. Kanske gå upp på Gallberget och sedan följa höjden ända bort till Byamossarna och sedan tillbaka på något sätt. Ska kolla kartan och prata med Anders J som känner området väl för en lämplig rutt där man passerar fina skogsmarker.Länk för fågelskådare

Blev en ganska lätt vecka träningsmässigt då jag nyligen kommit tillbaka från en förkylning. Ett försök till intervaller i tisdags var jag tvungen att avbryta eftersom kroppen inte svarade alls utan bara blev tyngre och tyngre. Senare i veckan har det dock fungerat bättre. Körde några knäböj med 167 kg på stången på fredagskvällen direkt efter ett kortare löppass. 4:or, kändes helt ok faktiskt. Mathias va med och säkrade så jag inte skulle rasa baklänges.Idag blev det ett löppass på 1.30h med Erik Jurander som bor i Göteborg men som är bördig från Arvikabygden. Han är liksom jag en kille som gillar att springa i skog och mark. Erik är bla bror till klättraren Martin som klättrade mordväggen på Eiger ifjol.

Erik driver tillsammans med några vänner bloggen trailrunner.se . De tänker övervaka trailrunning i Sverige så därför ville Erik göra en intervju med mig. Erik var en mycket sympatisk och trevlig kille så det var ett roligt träningspass. Får hoppas han kommer upp till Värmlandsskogarna flera ggr. Vi träffade dessutom på en jättefin hund i skogen som verkade vara ute på jakt. Han hade GPS-halsband runt halsen men verkade mer sugen på att hänga med oss på löptur istället för att jaga.<!–
WriteFlash('http://galleri.l-ogaverth.com/#15’);
//–>http://galleri.l-ogaverth.com/#15Igår var jag på ”Rådslag” i Gunnarskog. Gunnarskogs bygdelag hade ordnat med ett seminarium för bygdens invånare där framtidsfrågor skulle disskuteras. Bygdelagets styrelse är enormt engagerade och har en stark framtidstro. Här kan ni se riktlinjerna för mötet. Riktigt roligt för Gunnarskog att det finns så engagerade människor som ställer upp för bygden. Många hade sökt sig till mötet och jag gjorde allt jag kunde för att hålla medelåldern nere. Vi fick arbeta i smågrupper där många bra ideér kom fram. Jag fick dessutom väldigt positiv respons från flera håll för orienteringskartan som kommer att göras i Gunnarskog. En markägare berättade och visade på en karta för mig precis hur skogen såg ut på vissa ställen. Kul! I bildspelet ovan har jag samlat lite bilder från olika naturområden i Gunnarskog. Ska fylla på där efterhand.

En kul sak som kom fram var att visioner som jag har disskuterat med flertalet vänner, som alla är uppväxta i Gunnarskog. Samma saker hade även andra spånat om. Kul att fler ser på vissa saker på samma sätt som vi hade gjort. Rektor Carin Gannholt som jag känner sedan tidigare fick ta del av detta och var mycket tacksam för att vi engagerat oss.

Gästföreläsare på mötet var Lennart Svan från Lysvik som lyckats få fart på byn han bor i. Lennart sa att man skulle ”först tänka precis som alla andra och sedan tvärtom”. Va ett riktigt smart uttalande tyckte jag.

Igår kväll var jag på 25-årskalas i Koppsäng. Va riktigt kul. Träffade bla Ölme och Kenta som var riktigt på gång igår. Körde in dom till Arvika city sedan då de skulle undersöka Arvikas kulturliv närmare..

<!–
WriteFlash('’);
//–>Varginformationskvällen i Arvika i onsdags borde man varit på för vuxna människor som beter sig som småbarn fanns i lokalen och de borde kanske ha fått höra ett och annat. Hade jag och två av mina bästa vänner varit där hade de kanske uppfört sig. Det är som att ha en hel arme med sig om man bara har med sig en av dessa killar 😉 Pratade om detta med min gode vän thaiboxarn tidigare idag. Vi konstaterade att vilka jävla nötter det finns, bua om någon säger något som de inte vill höra, är det demokrati? Går det överhuvudtaget att resonera med såna människor??

Ett urdrag ur artikeln om infokvällen: Holdar konstaterade senare också att han var tacksam över inbjudan, men att det var svårt att ta argumenten på allvar när de presenteras tillsammans med en tecknad bild på en varg som släpar iväg med en liten flicka. Kommentar: Vad vill de åstakomma med en sådan teckning? Fanns säkert någon jävla pedofil i lokalen som är ett mycket större hot mot barnen än en varg!

Holdar gjorde sig nog inte så populär i just det här sällskapet. Det gjorde däremot kristdemokraten Sven Hede som gav sin egen öppna redogörelse över vad han tycker.

– Våra förfäder utrotade vargen, de såg den som ett hot. Här finns en oro och jag kan inte se något värde i att ha rovdjur strykandes runt knuten, sa han. Djurägare måste ha rätt att försvara sina djur om de anfalls, sammanfattade han.Hede och Wettmark gjorde dessutom en gemensam liten omröstning i publiken. ”Hur många här vill inte ha varg över huvud taget?”. Den övervägande delen av publiken sträckte upp sina händer.

Säger bara vilka jävla små människor, de må få ha vilka åsikter som helst angående varg eller vilket annat djur som helst för mig, det är helt ok. Tycker det ska vara rätt att tycka som du vill och vargar kan jagas som vilket annat vilt som helst om stammen tilllåter detta. Det är inget konstigt med det.

Men att försöka påverka andra människor med en massa skitprat, grupptryck och falsk propaganda för att få en rättighet att tycka på ett visst sätt och inte acceptera någon annans åsikt då går det fan för långt. Precis samma som hände i nazityskland med judarna på 30- talet. Hot, det finns det massor av i vårt samhälle. I skogen är de dock inte många. Vem tror på fullaste allvar att det är farligare att vistas i en skog än i en stad?? De måste ha en otroligt skruvad fantasi.

Varför disskuterar man inte Björnen på samma sätt? Den är potentiellt mycket farligare än en varg och det finns 3000 björnar i Sverige. 200 vargar har vi. Visst är det ett problem med löshundsjakt i vargrevir, det är ju som att tro på tomten att släppa sin hund i ett sådant område utan att den blir skadad. Förstår du hur naturen fungerar så inser du att det är naturligt att de starkaste överlever. Vargarna ser hunden som en konkurrent eller ett lätt byte. Så enkelt är det. Då får man anpassa jakten efter det, inte blåsa bort allt hot mot hunden för då skulle man behöva skjuta bort varenda bil eftersom de kör över massor med jakthundar varje år (Love you forever Milou, min snabbaste träningskompis som blev påkörd) och även flera jägare eftersom de själva skadar sina hundar.

Zita, Connie och Milou. Att jag fick chansen att lära känna dessa underbara varelser i mitt liv hade aldrig hänt om inte vargen hade existerat.

En fråga: -Hur fan kan någon som är hundägare själv hata vargen? Hade inte vargen funnits hade de inte haft sin jävla hundar. Kan säga att jag själv älskar hundar men jag vet också var de härstammar från.

Finns inga riktiga jägare som ”hatar” något vilt. Bara dessa satans inskränkta bönder i sina stora stadsjeepar som man aldrig ser längre än 100 meter från sin bil efter någon skogsväg. De vågar sig för fan inte ens ut i skogen. Undrar om de vågar övernatta i skogen överhuvudtaget? Inte en chans att dom gör det utan gevär i alla fall! Finns det ett ord för dess blöjjägare? En riktig jägare accepterar alla sorters djur och bla indianer, inuiter med flera naturfolk ser vargen som en god varelse och duktig jägare som förtjänar vördnad.

I kyrkböckerna från 16-1700-talet står det att människor togs av vargar men det står också i samma böcker att folk togs av troll så jag tycker man ska ta dessa ”fakta” med en nypa salt!

Se den här filmen (klicka på länken nedan) om en sann varghatare som ändrade åsikt när han upptäckte hur en varg fungerar och att den hör hemma i naturen som vilket annat djur som helst. Ernest Thompson Seton bildade sedan Boy scouts of America för att folk borde få lära sig mer om naturen. Bra om ni förstår engelska också.

Filmen

Det är en skam för ett så rikt land som Sverige att de inte anser sig har råd och vilja att bevara rovdjuren i vårt land samtidigt som de begär att andra fattiga u-länder skall skydda och bevaka andra rovdjur så som tiger, lejon, panter mf.

Blev en kanonfin tur till Norge tor-sön. Vi bodde på Spåtind´s högfjällshotell. Det ligger på fjällplatån mellan Valdres och Guldbrandsdalen. Tyvärr va jag förkyld så jag kunde inte träna som jag hade tänkt mig men då fick man va ute och ”gå på ski” istället. Blev lite mer tid till att ta bilder och se sig omkring på detta viset. Blir lite trevligare turer också när man går tillsammans med andra som har en annan typ av motor på detta sätt. Så allt kanske inte är negativt med att va förkyld.

Vi gick uppför mot Spåtindtoppen en dag när vädret var toppenfint och tog 700 höjdmeter uppför innan vi vände tillbaka och fick några härliga utförsbackar där man kom upp i ca 60 km/h. Va riktigt roligt med så långa och kurviga utförskörningar. Mötte lite folk som förskräckta fick kasta sig åt sidan. När man kommer upp på fjället gäller det att ha kläder med sig som är vindtäta och värmer eftersom det kyler av ordentligt när man stannar till. Händer och fötter är ganska utsatta eftersom de sitter på längst avstånd från hjärtat.

Den vackra naturen runt Spåtind var otroligt fin med höga fjäll och glittrande vyer. Hade riktigt flyt med vädret och maten var kanon så man fick passa på att äta upp sig ordentligt.. Maria och en vägskylt. Det ”va” en gång en väg. Lillehammer 50 km..Spåtindtoppen i bakgrunden

Blev en Did Not Finish på Kils OK`s nattskidorientering igår kvæll. Allt som kan gå fel gick fel. Farten på skidorna var dock ganska bra. Allt før bra før inte ens på halvfart førmådde jag navigera mig øverhuvudtaget. Om det inte går som man vill kan det vara bra att ha något att skylla på enligt idrottspsykologin. Helst då en person, ett andra jag. Det andra jaget kan man kalla vad som helst. Ex. -Bertil du åkte ju som en kratta! I mitt fall kallar jag mitt andra jag før Skogsmulle. Ett smeknamn jag fått från IF Gøtas långdistansløpare! -Så Skogsmulle din idiot varfør åkte du så jævla fel och hade ingen strategi i din orientering? Du va antagligen helt væck i kolan! Glømde du hjærnan hemma eller? GPS rutten går ju runt runt, du måste varit helt utan hjærnceller hela tævlingen!!

Så nu har besvikelsen lagt sig efter den tævlingen. Ibland blir det mindre lyckade insatser och det ær kanske då man lær sig mest.

Tyværr blev jag førkyld av fartvinden på kuppen så nu ær man helsnorig och kan inte træna. Men ute kan man va så som ni kan se på texten befinner jag mig i Norge. Ær uppe i Norska fjællen och ”går på tur”..

Stannar hær tills på søndag. Idag var det toppenfint på fjællet, tog några fina bilder som jag slænger upp på bloggen nær jag kommit åter till civilisationen i Svedala!